Vad ska jag börja med?
Jag träffade en person på internet och hon hade Asperger.
Jag älskar att läsa så jag villa så klart ta reda på vad det var för Någonting, men när jag läste såg jag att flera saker stämde in på mig snacka om att jag blev förvånad.

Så jag vill som alla andra veta om jag har det eller inte
Och jag hoppas att ni vill läsa och se om det är troligt eller inte

Jag prövade att göra det där testet som någon rekomenderade i ett annat Inlägg och jag fick detta svar:

Din Aspie poäng : 110 av 200
Din neurotypiska (icke-autistiska) poäng: 84 av 200
Du verkar ha både Aspie och neurotypiska drag

Jag tänker pröva om någon dag igen så jag ser om jag får ungefär lika Eller inte.
Men i alla fall jag läste och detta är lite saker som jag tycker stämde in på Mig:

När jag sover så tänker jag väldigt mycket på ljud, tv:n är okej men Klockor är ett rent helvete! Jag blir så frustrerad över att det aldrig tar slut Så jag får sova, och det har hänt att jag börjat gråta.

"I vissa fall kan personer med AS ha en udda gångstil och kan ha Tvångsmässiga rörelser i fingrar, händer, armar eller ben"
Jag trycker jämt och ständigt på naglarna först åt höger sen vänster, sen Frammåt och sen bakåt, (När jag går gör jag så alltså)

Jag har aldrig haft många vänner oftast en riktig vän och en som jag bara Är med i skolan.
Jag har svårt att få kontakt med nya personer, vet inte vad jag ska göra Vilket leder till att jag sitter tyst och hamnar i min egna lilla fantasi-värld.
Fast på ett sätt så trivs jag med det..
Jag tycker det är jobbigt att umgås med människor för länge.
Och när folk pratar med mig lyssnar jag inte riktigt utan bara ler till svar.
Men några gånger har dom tyckt att jag lett hånfullt när dom berättade något dumt som dom gjort. Då blir jag ju lite ledsen att dom misstolkat
Vågar inte ens pussa mina föräldrar på kind eller liknande.
Pratade aldrig högt för klassen från 1-6 jag var så tyst så att jag mindes när jag sa ett tal på matten i tvåan.
Det har nu blivit lite bättre då jag i alla fall har läst högt en gång nu i sjuan
Fast jag darrade som ett litet löv jag måsta hålla pappret hårt med båda händerna för att ens ha någon möjlighet att kunna läsa vad det stod
* Stolt *

Saker som jag nästan alltid måste göra:
Trycka in knappen till ljudet innan vi går ur bilen. Det är inget man måste Då det stänger av sig själv.
När jag skriver på datorn har jag nästan alltid en stor bokstav i alla nya rader, men jag har nästan slutat med det nu
Jag har börjat tvätta händerna överdrivet många gånger,
Före & efter maten, frukosten, varit hos kaninerna.
Minst två gånger innan skolan, när jag kommer hem från skolan, och lite då och då i pauserna mellan filmer och efter jag ätit något.
Om jag inte gör det känner jag mig äcklig.
Lite roligt att jag skriver själv att jag tycker det är överdrivet, men det blev så ja
Om jag/Nån Kliar/Petar/Slår mig på ena armen måste jag Klia/Peta/Slå lika hårt på den andra armen annars är det oskönt.



Jag är inte säker på att allt är Asperger syndrom men jag bara måsta berätta.

Och vem vet? Jag kanske bara är blyg?

Just ja ni kanske vill veta lite småfakta:
Just idag är jag 14 år.
Är en liten tjej såklart!
Har inget jobb såklart utan går i skolan

Jag hade tänkt skriva mer men det får nog bli senare då jag måste gå och lägga mig sorry

Hej och välkommen!

Jag kan inte avgöra om du har Aspergers, Tvångssyndrom, Tourettes el nåt annat. Det är kanske inte så viktigt heller. Det viktiga är hur du mår.

Om du mår dåligt så kan det finnas anledning att ta kontakt med kuratorn och fråga om det.

Men trivs du i skolan? Går det bra med kamraterna, även om ni inte är så tajta? Hur är det hemma? Har du några syskon och kommer du bra överens med dem? Ser du nån likhet mellan din personlighet och nån förälder?

Många med Aspergers blir mobbade och då blir ju Aspergers ett problem.

Om du läser mer kan du se om du känner igen dig. Fast de flesta här är ju äldre än du. Men en del har barn med Aspergers. Själv har jag Aspergers men inte min dotter.

Välkommen.

Det där testet är inget bevis för att du har Asperger. Inte för att du har nåt annat heller.

Du skriver att du inte har så många vänner. Är det besvärligt eller jobbigt tycker du? Går det bra för dig i skolan. Favoritämnen? Hatämnen?

Anledningen till frågorna är att en del tycker det är skönt att inte ha folk omkring sig. Och då kanske det inte är så farligt att inte ha en massa kompisar. Och om det går bra för en i skolan och man i stort sett trivs med livet så kanske det inte är ett problem. Även om man har Asperger.

Men om man har det jobbigt, det kanske skiter sig i skolan, man kanske känner sig utanför eller till och med mobbas. Då kanske man skall låta proffsen undersöka om man har Asperger. Proffsen, läkare och psykologer, inte tester på nätet. (Testerna, det finns massor, är bara en fingervisning om att det KAN vara Asperger.) Om du tycker att du har det besvärligt och om du tror att det beror på att du har Asperger, så gör som Alien sa. Prata med skolans kurator. Eller skolsköterskan, eller vad ni har för nåra på skolan.

Jag får nog hålla med Alien och Ganesh, om dom här sakerna du beskriver innebär några problem eller att dom är obehagliga så kanske du ska ta kontakt med kuratorn. Är det däremot inga problem så behöver man väl inte någon lösning heller?
Dålig liknelse men den får väl duga i brist på fantasi...

Baevern skrev:När jag sover så tänker jag väldigt mycket på ljud, tv:n är okej men Klockor är ett rent helvete! Jag blir så frustrerad över att det aldrig tar slut Så jag får sova, och det har hänt att jag börjat gråta.

Tyder på ljudkänslighet. Det är visserligen vanligt bland folk med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) men man kan också vara ljudkänslig ändå. Tips: öronproppar. Finns mjuka på apoteket som jag tycker funkar jättebra att sova i. Digital klocka istället för vanlig. Digitala tickar inte.

"I vissa fall kan personer med AS ha en udda gångstil och kan ha Tvångsmässiga rörelser i fingrar, händer, armar eller ben"
Jag trycker jämt och ständigt på naglarna först åt höger sen vänster, sen Frammåt och sen bakåt, (När jag går gör jag så alltså)

Det är inte vad som menas med udda gångstil. Låter mer som OCD (tvångssyndrom).

Jag har aldrig haft många vänner oftast en riktig vän och en som jag bara Är med i skolan.
Jag har svårt att få kontakt med nya personer, vet inte vad jag ska göra Vilket leder till att jag sitter tyst och hamnar i min egna lilla fantasi-värld.
Fast på ett sätt så trivs jag med det..
Jag tycker det är jobbigt att umgås med människor för länge.
Och när folk pratar med mig lyssnar jag inte riktigt utan bara ler till svar.
Men några gånger har dom tyckt att jag lett hånfullt när dom berättade något dumt som dom gjort. Då blir jag ju lite ledsen att dom misstolkat
Vågar inte ens pussa mina föräldrar på kind eller liknande.
Pratade aldrig högt för klassen från 1-6 jag var så tyst så att jag mindes när jag sa ett tal på matten i tvåan.
Det har nu blivit lite bättre då jag i alla fall har läst högt en gång nu i sjuan
Fast jag darrade som ett litet löv jag måsta hålla pappret hårt med båda händerna för att ens ha någon möjlighet att kunna läsa vad det stod
* Stolt *

Det där skulle kunna vara AS (känner igen många saker från när jag själv gick i skolan) men kan också vara att du bara är lite sensitiv, introvert eller blyg i största allmänhet. Det kan man vara utan att ha AS.

Saker som jag nästan alltid måste göra:
Trycka in knappen till ljudet innan vi går ur bilen. Det är inget man måste Då det stänger av sig själv.
När jag skriver på datorn har jag nästan alltid en stor bokstav i alla nya rader, men jag har nästan slutat med det nu
Jag har börjat tvätta händerna överdrivet många gånger,
Före & efter maten, frukosten, varit hos kaninerna.
Minst två gånger innan skolan, när jag kommer hem från skolan, och lite då och då i pauserna mellan filmer och efter jag ätit något.
Om jag inte gör det känner jag mig äcklig.
Lite roligt att jag skriver själv att jag tycker det är överdrivet, men det blev så ja
Om jag/Nån Kliar/Petar/Slår mig på ena armen måste jag Klia/Peta/Slå lika hårt på den andra armen annars är det oskönt.

Det där låter ännu mer som mild OCD. I vissa fall kan tvång och ritualer ingå i AS, men man kan också ha det ändå.

Observera bara att ingen av oss här är några proffs utan att vi bara uttrycker en åsikt baserad på egna erfarenheter. För att få veta säkert så bör man göra en neuropsykiatrisk utredning, men då bör man ha klart för sig att man riskerar att få en stämpel som kan vara till mer hinder än hjälp senare i livet. Kanske räcker för dig att bara veta själv att du har några drag och egenheter som är lite udda? (Jag brukar tycka att folk som har det är mer intressanta.)

Har du någon speciell talang eller specialintressen också?

Inger skrev:

Har du någon speciell talang eller specialintressen också?

Eller är det mer så att du har lätt att "snöa in" på saker. Att bli så fokuserad på en sak att du sysslar med det så ofta du kan. Och kanske inte hör eller märker andra saker, som om nån säger nåt till dig när du håller på med det.

Om man har det så kan det antingen hålla på med det intresset år ut och år in, eller så kan det växla. Finns det saker som du vet allt om?

Det är så man har det om man har specialintressen på det sättet som Inger pratar om. Det är jättekul. Och det kan för många också bli ett yrke. Till exempel datorer eller man kan bli konsult inom sitt specialintresse. Men det kan också vara störande, stjäla tid från annat som man borde göra. Läxor tex.

Har du nåt specialintresse? Det kan vara ett tecken på Asperger. Men frågan blir då, är det ett problem eller inte?

Ganesh skrev:Välkommen.

Det där testet är inget bevis för att du har Asperger. Inte för att du har nåt annat heller.

Du skriver att du inte har så många vänner. Är det besvärligt eller jobbigt tycker du? Går det bra för dig i skolan. Favoritämnen? Hatämnen?

Anledningen till frågorna är att en del tycker det är skönt att inte ha folk omkring sig. Och då kanske det inte är så farligt att inte ha en massa kompisar. Och om det går bra för en i skolan och man i stort sett trivs med livet så kanske det inte är ett problem. Även om man har Asperger.

Men om man har det jobbigt, det kanske skiter sig i skolan, man kanske känner sig utanför eller till och med mobbas. Då kanske man skall låta proffsen undersöka om man har Asperger. Proffsen, läkare och psykologer, inte tester på nätet. (Testerna, det finns massor, är bara en fingervisning om att det KAN vara Asperger.) Om du tycker att du har det besvärligt och om du tror att det beror på att du har Asperger, så gör som Alien sa. Prata med skolans kurator. Eller skolsköterskan, eller vad ni har för nåra på skolan.

Jag har inte så många vänner men jag är väll en liten ensamvarg jag trivs att vara själv. Jag blir inte mobbad heller så det är ingen fara med mig.
Mitt favoritämne; Bild är jag ganska duktig på då jag gillat det i hela mitt Liv ;o. Annars andra ämnen jag inte är intresserad av går det inte lika bra, Men Har lyckats att få över G i alla fall Och ja, jag trivs väll ganska bra med livet
Nej det är väll inget problem, jag behöver inte gå dit för att testa.
Jag tycker det kanske skulle vara kul att veta bara.
Jag låter ganska ointresserad. Men jag är lite beroende av att läsa om nya saker XD

Men tack för att du svarade !

Alien skrev:Hej och välkommen!

Jag kan inte avgöra om du har Aspergers, Tvångssyndrom, Tourettes el nåt annat. Det är kanske inte så viktigt heller. Det viktiga är hur du mår.

Om du mår dåligt så kan det finnas anledning att ta kontakt med kuratorn och fråga om det.

Men trivs du i skolan? Går det bra med kamraterna, även om ni inte är så tajta? Hur är det hemma? Har du några syskon och kommer du bra överens med dem? Ser du nån likhet mellan din personlighet och nån förälder?

Många med Aspergers blir mobbade och då blir ju Aspergers ett problem.

Om du läser mer kan du se om du känner igen dig. Fast de flesta här är ju äldre än du. Men en del har barn med Aspergers. Själv har jag Aspergers men inte min dotter.

Jag mår bra som jag sa tidigt, och om det skulle vara så att jag behöver gå dit så skulle jag nog inte vilja ändå.. För då får ju alla vuxna ett jätte irriterande röstläge som jag stört mig på i hela mitt liv. Och fått höra de flera gånger då jag inte villjat prata högt i klassen.
Och det där du sa om kompisarna att vi inte var så tajta. Jo vi är ganska tajta i alla fall en av kompisarna då vi är bästisar. Men vi umgås mest hemma då vi är så olika. Och därför att hon är inte likadan hemma som på skolan. Hon blir lite plastig på skolan. Fast om jag inte lärt känna henne när jag var mindre, skulle vi nog aldrig varit vänner.
Ja, jag liknar min pappa lite i personigheten kanske. Lätt irriterad, sur och så xP
Jag har syskon, fast dom bor inte hemma längre, men vi kommer bra överens och jag pratar med bro över MSN ofta.

Ganesh skrev:

Inger skrev:

Har du någon speciell talang eller specialintressen också?

Eller är det mer så att du har lätt att "snöa in" på saker. Att bli så fokuserad på en sak att du sysslar med det så ofta du kan. Och kanske inte hör eller märker andra saker, som om nån säger nåt till dig när du håller på med det.

Om man har det så kan det antingen hålla på med det intresset år ut och år in, eller så kan det växla. Finns det saker som du vet allt om?

Det är så man har det om man har specialintressen på det sättet som Inger pratar om. Det är jättekul. Och det kan för många också bli ett yrke. Till exempel datorer eller man kan bli konsult inom sitt specialintresse. Men det kan också vara störande, stjäla tid från annat som man borde göra. Läxor tex.

Har du nåt specialintresse? Det kan vara ett tecken på Asperger. Men frågan blir då, är det ett problem eller inte?

Jag vet inte riktigt. Jag har nog inget specielt intresse. Men jag älskar läsa böcker och gå ut på internet för att hitta info om te.x ny hundras, Asperger ( Som det råkade bli nu )
Och ofta när jag gör det knuffar jag bort läxorna från tankarna, så att det slutar med att jag får försöka träna på det i bussen på väg till skolan. Och då kan jag ju inte koncentrera mig
Och ja när jag läser är jag så inne i boken så att jag lyssnar/Hör inte folk Som pratar med mig. Men det är nog vanligt för alla bokläsare antar jag.

"I vissa fall kan personer med AS ha en udda gångstil och kan ha Tvångsmässiga rörelser i fingrar, händer, armar eller ben"
Jag trycker jämt och ständigt på naglarna först åt höger sen vänster, sen Frammåt och sen bakåt, (När jag går gör jag så alltså)

Det är inte vad som menas med udda gångstil. Låter mer som OCD (tvångssyndrom).

Åh, jag menar det stod ju att rörelser i fingrar, armar och ben
Men jag är väl lite efter som vanligt :/




Har du någon speciell talang eller specialintressen också?[/quote]

Jag har väll inget specielt. Men när jag väl blir intresserad av någonting, kan jag lära mig det ganska snabbt. Annars så går det väldigt långsamt då jag har svårt att fokusera på det.

Ja nu ska jag fortsätta på vad jag gör:

När jag är intresserad av saker och läser på internet om te.x "Varför Människor rodnar" (Det är bara ett exempel). Så blir jag så insatt så jag Sitter Där i flera timmar. Och blir irriterad över att jag blir störd för att äta då jag Vill läsa klart allt som står.

Om jag missat en kvart på mitt favvoprogram på tv, så blir ja skita sur, ledsen och irriterad oftast resten av dagen. Vilket är tur då dom flesta program jag gillar är på kvällen

Men jag har antingen inte Asperger. Då jag inte har så många symtom.
Men kanske social fobi? xP
Jag har märkt att jag hatar att prata telefon, inte för att jag hatar hur den ringer utan att prata i den. ;I
Fast det beror väll på att jag vet att det aldrig till mig. För pappas egna lilla firma har numret till våran hemtelefon. Så dom vill alltid prata med honom Om något jobb.
Jag blir alldeles skakis bara för att betala ett par kläder som jag vill köpa.
Specielt om det är mycket folk där för då är det ju en massa bakom mig Och då blir ja stressad. Jag hatar när folk går bakom mig. gillar inte att prata högt. Och är helldre tyst än pratar.

Jag låter väldigt mycket som en människa som vill vara speciel och ha någonting som inte så många har,, har jag märkt på hur jag skriver. XD Men jag skriver så. Det kanske låter som jag tagit det från någon text? det kan man delvis säga då jag skrivit det som det är för sånna personer som jag gör Okej dålig förklaring. ;/

Om du är 14 år så är det inte omöjligt att du kan få större problem senare i livet tex. då du ska flytta hemifrån och försöka starta ett eget liv.

Jag tex. trodde bara att jag var lite ovanlig och snäll när jag var i din ålder. Jag blev intalad att mina problem skulle växa bort med tiden. Men när jag hade flyttat hemifrån så insåg jag hur allvarligt det var och sen tog det ytterligare några år innan jag sökte hjälp och innsåg då att det skulle jag ha gjort mycket tidigare för att slippa allt lidande.
Numera efter diagnosen mår jag bättre än nånsin och livet ser ljust ut igen.
För mig är diagnosen en tillgång.

Om du tar reda på hur det liggertill nu så kanske du besparar dig ett och annat lidande i framtiden. Speciellt om du tror att diagnosen kommer dig till godo så kan du ta till dig den som en tillgång i stället för nåt dåligt.

Det värsta som finns är när någon påtvingas en diagnos som den alldrig kan acceptera. Men du verkar ju positivt inställd och vill veta.

Ja, du verkar motiverad o. leva i ovisshet är jobbigt. Försök ta kontakt med tex. skolkuratorn, Vårdcentralen eller öppenpsykiatrin o. disk. med dem, så ska de kunna lotsa dig vidare.