Jag gör mer skada än nytta på jobbet

Diskussioner kring allt som rör arbete och studier.

 Moderatorer: Alien, atoms

Jag gör mer skada än nytta på jobbet

Inläggav MissNervvrak » 2009-06-28 18:00:53

Jag har fått sommarvikariat på ett äldreboende där jag nu har fått en veckas introduktion på korttidsenheten. Det har funkat jättebra och jag ska vikariera där, men igår blev jag inringd på grund av personalbrist och då hamnade jag på en helt annan enhet där jag aldrig har varit och inte har en susning om vilka boendena - och knappt ens personalen - är. När jag såg i bemanningspärmen att jag skulle jobba där fick jag panik inombords och ville springa därifrån, men jag bestämde mig för att ta det coolt och göra det bästa av situationen.

Första missödet inträffade när jag skulle hämta nycklar till lägenheterna. Jag hade glömt bort hur nyckelsystemet på den enheten fungerar och var tvungen att fråga en personal. Hon blev irriterad och tyckte att någon skulle ha visat mig det (vilket min mentor under intron gjorde lite snabbt men jag kom inte ihåg) men visade mig iallafall. Jag kände mig genast jätteivägen.

När jag kom upp till planet där jag skulle jobba så stod det att en boende hade dusch den dagen och eftersom jag har svårt att hålla flera saker i huvudet samtidigt (då blir det kaos) så tog jag en boende i taget. Så brukar vi göra på korttiden och det funkar bra men tydligen inte här. Iallafall så började jag duscha tanten (ingen hade ju informerat mig om att jag skulle springa som en skottspole fram och tillbaka mellan olika boende) när jag ändå var inne hos henne och jag tänkte att det känns väl också tryggt för henne att man gör allting på en gång och inte springer fram och tillbaka. Jag trodde att allt var väl och började andas ut en sekund - tills min larmtelefon började fyllas av personallarm. "Vart är du någonstans?", "Den och den ligger fortfarande i sängen", "Den och den ska lämnas där och där" osv osv. Det blev totalt kaos i mitt huvud precis som det brukar bli av så mycket info på en gång. Jag måste ta en sak i taget, annars funkar ingenting.
Hur som helst så orsakade jag totalt kaos på enheten den dagen och personalen (som förresten var satans otrveliga hela bunten i jämförelse med den helt underbara personalen på korttiden) var rätt sura på mig... Jag gjorde ju mer skada än nytta.

Inte nog med kaoset igår, nu har jag inte fått någon lön för intron heller. Trodde ju att den skulle komma igår. ^^ Jag måste ringa jobbet och kolla, hjääääälp! Jag hatar verkligen att ringa sådana samtal och jag kommer väl att få skit från receptionisten för att jag missuppfattat något vilket jag säkert har. Det är väl bara en tidsfråga innan jag får sparken för ingen annan av semestervikarierna beter sig som jag och ändå har jag fått längst introduktion av alla.

Som om inte DET vore nog så är jag intresserad av en tjej i den ordninarie personalen och jag tror att det finns något ömsesidigt. Hon brukar jobba tillsammans med de otrevliga (hon är dock inte sådan) men som tur var hade hon tagit semester igår så hon slapp se mig göra bort mig. Men hon kommer garanterat få höra det av sina kolleger när hon kommer tillbaka. Och orsakar jag fler katastrofer så kommer hon säkert att tappa intresset och bli förbannad hon också.

Nu har jag nytt jobb till hösten (ett säljjobb som jag ganska gärna vill ha) men frågan är om jag inte kommer att orsaka katastrof där också. Jag jobbade inom restaurangbranschen en period i tonåren och där orsakade jag ramaskri både bland kunder och personal. Sedan dess har jag pluggat men nu är det alltså dags att jobba igen. Hur fan ska det här gå???
Senast redigerad av MissNervvrak 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
MissNervvrak
Inaktiv
 
Inlägg: 868
Anslöt: 2009-06-28

Inläggav Alien » 2009-06-28 18:09:44

Hej och välkommen hit!

Jag känner igen mig både i att vilja göra en sak i taget och att andra blir irriterade av att man måste fråga, ibland flera gånger.

Men som säljare behöver du kanske inte göra flera saker, så det behöver inte gå likadant där.

Jag tycker faktiskt arbetsgivare och arbetskamrater borde förstå att man inte vet allt i början. Men de har väl någon "normalnorm" som de dömer allt efter.

Har du funderat på att genomgå en NPF-undersökning?
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46228
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Inläggav Lakrits » 2009-06-28 18:13:16

Jag tycker inte att något av det här är ditt fel. Du hamnade på en för dig okänd enhet med sina egna rutiner och gjorde så gott du kunde i en situation dina överordnade inte skulle ha försatt dig i med tanke på din korta inkörningsperiod. Sådant händer. Jobbigt, men för det mesta övergående.

Du kommer säkert in i arbetet efter ett tag, men tills dess kan du ju göra som min mor och min terapeut vill att jag skall göra (jag har samma problem med att be andra om hjälp som jag gissar att du har), och vara ärlig mot dig själv och andra om din osäkerhet. När du skall göra något nytt, så fråga hur de brukar göra på just den här enheten och om det är möjligt att vara två första gången. Om andra blir irriterade på dig bara för att du vill göra ett bra jobb, så får de väl vara det. Tänj dig inte mer än du kan och var ärlig mot dig själv om ett jobb faktiskt inte passar för dig och dina behov.

Om du propsar på och får en utredning om ev. neuropsykiatrisk(a) diagnos(er), så kan du nästa gång du får ett jobb hävda din rätt till att få din arbetssituation anpassad till dina behov.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Inläggav Kikarn » 2009-06-28 18:14:08

Jag tror att den irriterade personalen var irriterad för att du inte hade gått bredvid på enheten och fått den informationen du borde fått, dvs, inte irriterad på dig. Sådan förväntar man skall fungera på ett boende och att de som kommer in har fått den information de behöver.

Att du har fått hoppa in på ett boende där du inte gått bredvid är nästan förkastligt, inte minst sedan du är timvikare och ny på området. Du återger inte om du har utbildning?

OM du har börjat den här månaden så får du antagligen lön först i slutet på nästa månad, beroende på hur deras löneperiod ser ut. En del kommuner har ex från den 11-10 med utbetalning månaden efter, dvs en månads innestående lön, hur privata gör vet jag inte, det kan nog varierar mer.

Be att få gå bredvid när du skall till nytt ställe för varje ställe har sina egna egenheter. Jag kan av säkerhetsskäl inte tänka mig att du förväntas gå fram och tillbaka när du har någon i duschen, om det är så, så återge detta för ansvarig överordnad, eller nämnden eller vad som helst.
Senast redigerad av Kikarn 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Kikarn
 
Inlägg: 853
Anslöt: 2009-05-09

Inläggav Bjäbbmonstret » 2009-06-28 18:19:32

Det är inte ditt fel. Det är omöjligt för dig som nytillkommen att kunna prioritera i vilken ordning olika saker ska tas om du inte har erfarenhet av jobbet tidigare.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10578
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav imperativ » 2009-06-28 18:44:30

Det tar i genomsnitt 9 månader för en färsk själ att ha acklimatiserat sig fullt ut på ett företag enligt studier och undersökningar.

Skyll inte på dig. Skyll inte på något alls. Du är ny, DU SKA GÖRA FEL I BÖRJAN annars lär du dig inget. :wink:
Senast redigerad av imperativ 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
imperativ
 
Inlägg: 2134
Anslöt: 2008-11-22

Inläggav MissNervvrak » 2009-06-28 19:21:06

Jag tycker också att det är konstigt att jag blev inkastad på en avdelning där jag aldrig varit, i synnerhet eftersom jag aldrig jobbat inom vården tidigare och jag har ingen utbildning inom området. Jag har en gymnasial utbilning från folkhögskola, med fokus på scenisk gestaltning.

Dock känner jag mig fortfarande dum och jag bävar för nästa måndag då mitt semestervikariat börhar på riktigt. :?

Jag har inte gjort någon neuropsykiatrisk undersökning men börjar faktiskt fundera på om jag ska göra det. Den "psykiska" biten skrämmer mig inte särskilt, det gör däremot den "fysiska". Jag har hört att man måste genomgå en hjärnröntgen, stämmer det? Jag svimmar nämligen så fort jag kommer in på ett sjukhus eftersom jag lider av hypokondri. :? :shock:
Senast redigerad av MissNervvrak 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
MissNervvrak
Inaktiv
 
Inlägg: 868
Anslöt: 2009-06-28

Inläggav Lakrits » 2009-06-28 19:27:58

MissNervvrak skrev:Jag har hört att man måste genomgå en hjärnröntgen, stämmer det? Jag svimmar nämligen så fort jag kommer in på ett sjukhus eftersom jag lider av hypokondri. :? :shock:

Det görs bara om utredningsteamet vill utesluta någon skada eller sjukdom som skulle kunna vara orsaken till dina problem (tumörer, demenser, Parkinsons etc.). Sådana röntgenundersökningar kostar multum, så i de flesta landsting gör de sitt bästa för att undvika att behöva göra en på dig.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Inläggav MissNervvrak » 2009-06-28 19:30:45

Aha, okej! Tack, Lakrits! :) Då ska jag nog försöka få göra en utredning. Vart vänder man sig?
Senast redigerad av MissNervvrak 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
MissNervvrak
Inaktiv
 
Inlägg: 868
Anslöt: 2009-06-28

Inläggav Lakrits » 2009-06-28 19:33:29

MissNervvrak skrev:Då ska jag nog försöka få göra en utredning. Vart vänder man sig?

Jag pratade med min psykiatriker (som redan hade tänkt ta upp det eftersom mina depressioner inte stämde med mallarna) vid öppenvården. Vänd dig till den psykiatriska öppenvården och deras enhet för neuropsykiatri. Om det inte går för sig skall du gå till din vårdcentral och ta upp saken med en allmänläkare.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Inläggav Bjäbbmonstret » 2009-06-28 22:56:24

Dom hade väl antagligen akut brist på folk och inte riktigt koll på hur mycket du kunde göra?
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 20:14:50, redigerad totalt 1 gång.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10578
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav KrigarSjäl » 2009-06-28 23:28:54

Praktiska göromål och organisation är verkligen inte min starka sida. Jag skulle få hjärnblödning om jag tvingades vara flexibel och hålla många bollar i luften. Arbeta i grupp ska vi inte tala om. Så jag förstår dig fullständigt. Och så har folk mage att kalla såna här jobb "enkla"...
För mig är det "enkelt" att skriva recensioner eller hålla föredrag.
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 20:14:55, redigerad totalt 1 gång.
KrigarSjäl
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 33157
Anslöt: 2006-08-10

Inläggav Bjäbbmonstret » 2009-06-28 23:31:54

Ska man jobba med äldre och sjuka människor är nog hemtjänsten lugnare. Där får man i alla fall ägna sig åt en person i taget.
Senast redigerad av Bjäbbmonstret 2011-05-04 20:14:55, redigerad totalt 1 gång.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10578
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav Lakrits » 2009-06-28 23:36:02

Bjäbbmonstret skrev:Ska man jobba med äldre och sjuka människor är nog hemtjänsten lugnare. Där får man i alla fall ägna sig åt en person i taget.

Samma sak om man tar arbete vid kommunens Boendestödjare, fast där varierar åldrarna på brukarna. De gör ett mycket viktigt arbete för många, bl.a. mig.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 20:14:55, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Inläggav MissNervvrak » 2009-06-29 0:51:32

Hmm, ja, hemtjänsten kanske vore något för mig om jag skulle vilja fortsättá jobba inom äldreomsorgen någon gång i framtiden.

Lakrits: Vad gör en boendestödjare för något?
Senast redigerad av MissNervvrak 2011-05-04 20:14:55, redigerad totalt 1 gång.
MissNervvrak
Inaktiv
 
Inlägg: 868
Anslöt: 2009-06-28

Inläggav Lakrits » 2009-06-29 8:27:35

MissNervvrak skrev:Lakrits: Vad gör en boendestödjare för något?

Hjälper brukaren med saker som den har svårt med, genom att göra sakerna tillsammans med brukaren. Jag får bl.a. hjälp med att handla på platser som jag blir förvirrad av, t.ex. IKEA eller Clas Ohlson, och hjälp att planera packning inför resor etc. När jag har mina depressionsskov får jag hjälp med mer än så och när jag är inskriven på hispan så hjälper de mig med vardagliga ting i hemmet, såsom att hämta räkningar när de kommer, vattna blommor, spola i vasken (så att vattenlåset inte torkar ut) etc.

Jag skulle inte klara mig på egen hand utan deras hjälp. Min familj skulle inte ha orkat att hjälpa mig med allt det här, eftersom de är utspridda över landet och ingen annan av dem bor i Uppsala.

[EDIT] Hmm... Dålig dag idag. Märker att inläggen blir lite röriga.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-04 20:14:55, redigerad totalt 1 gång.
Lakrits
 
Inlägg: 5469
Anslöt: 2008-10-15

Inläggav MissNervvrak » 2009-06-29 12:31:52

Det låter som ett roligt och meningsfullt arbete som nog skulle kunna passa mig.
MissNervvrak
Inaktiv
 
Inlägg: 868
Anslöt: 2009-06-28

Återgå till Studier och arbetsliv



Logga in