Kahlokatt skrev:8. Muslimska kvinnor har inga rättigheter.



Sanning: Bilden av en kvinna i heltäckande burwa, som blir orättvist behandlad och inte får köra bil är en allt för vanlig bild när det gäller kvinnosynen inom islam. Visserligen finns det muslimska nationer i världen som förtrycker kvinnor, men det stämmer inte överens med muslimsk lag. Många av dessa länder har kulturella skillnader som går emot den muslimska läran. Det bör påpekas att i den förmuslimska arabvärlden användes kvinnor bara till sex och hade ingen som helst självständighet. En dotters födsel ansågs förödmjukande och det var vanligt med mord på flickebarn.
När islam föddes, kom också verser i Koranen som fördömde mord på flickor. Islam gav kvinnor många mänskliga rättigheter och Mohammed skall även ha sagt "kvinnan är mannens jämlike." En muslimsk kvinna får gifta sig med vem hon vill, avvisa vilka friare hon vill och ta ut skilsmässa. Det finns inget i islam som förbjuder kvinnor från att lämna hemmet eller köra bil och vad gäller utbildning är en kvinna faktiskt skyldig att söka kunskap - det är synd att avstå!

9. Islam spreds med våld.



Sanning: Historikern De lacey O'Leary konstaterar: "Historien gör det tydligt att legenden om fanatiska muslimer som sveper fram genom världen och tvingar besegrade folk med våld att konvertera till islam är en av de allra mest fulltständigt absurda myter historiker någonsin har upprepat." Det finns inga historiska bevis för att folk med våld skulle ha tvingats konvertera till islam. När islam spred sig ordnade muslimerna kyrkor och synagogor åt icke-muslimer i den erövrade länderna och många konverterade för att de hade behandlats så väl. Om man tänker på hur få muslimer som ursprungligen skulle sprida islam i väster hela vägen från Spanien och Marocko och i öster från Indien till Kina, inser man att en sådan liten grupp inte skulle kunna tvinga andra att bli medlemmar av en religion mot sin vilja. Det är också intressant att notera att när mongolerna invaderade och erövrade stora delar av det muslimska imperiet adopterade de religionen i stället för att förstöra den!

10. Muslimer är terrorister.



Detta är det i särklass största missförståndet gällande islam, vilket beror mycket på stereotyper och på den bild som sprids i media. Någon annan som har tänkt på att när en specifik grupp människor attackerar en annan grupp människor kallas det 'hatbrott' - utom när det är en muslim som är gärningsman, då är det 'terrorism'? Många politiska diktatorer eller extremistgrupper använder islams namn som en strategi för att få anhängare och uppmärksamhet när många av deras dåd går helt emot vad islam verkligen säger. Media har också framställt islam som en kult eller klubb som gör alla medlemmar till terrorister.
Men över hela världen praktiserar folk riktig islam och lever muslimskt vardagsliv. Det finns många verser i Koranen som talar mot terrorism. En av dem är:
"Kämpa på Allahs sätt mot dem som bekämpar dig, men överskrid inga gränser, för Gud älskar inte gränsöverskridare."
Detta betyder i grund och botten att man inte skall slåss annat än i självförsvar. I en annan vers står det "om de söker fred, skall du också söka fred," vilket betyder att man inte skall ge sig på folk utan anledning eller döda oskyldiga. Det står ingenstans, vare sig i Koranen eller i Muhammeds läror, att man får döda oskyldiga människor!

DN - Poetens uppror mot islam
Publicerad 2016-09-17 14:07

Syriskfödde Adonis kommer till Bokmässan i nästa vecka. I en ny bok gör han upp med religionen han föddes in i. Forskaren Pernilla Ouis uppskattar en intellektuell kritik av islam.

Alltför ofta hörs argumentet att det inte är islam i sig som är problemet, utan det är muslimernas vantolkningar av islam som är problematiska. Adonis och hans samtalspartner är av annan åsikt: Det är islam i sig som är problemet. Här skulle en religionsvetare säga att de gör sig skyldiga till att reifiera islam, det vill säga att de gör islam till en levande aktör. Islam agerar förstås inte i sig själv, utan är en social konstruktion. De hänvisar till Korancitat, dess tolkningar men också till hur islams historia och dess traditioner har manifesterat sig, och kallar detta för ”islam”.

Islams tillblivelse är intimt förknippad med våld, menar de; islam är ett maktverktyg och våldet har sitt stöd i Koranen. IS, eller Daesh, fortsätter bara den tradition av våld- och maktutövning som islam grundlade och som gått som en röd tråd genom islams historia. Våldet är förödande för den troende människan. Adonis säger: ”Våldet dödar inte bara det självständiga tänkandet utan gör dessutom den muslimska människan mindre mänsklig. Hon tvingas tro utan att ställa frågor om profeten, vare sig på det religiösa, intellektuella eller sociala planet. Våldet blir i den meningen heligt.”

De ger en psykologisk förklaring till islams framgång. Islam väcker habegär och tillfredsställer den mänskliga naturens svaghet för makt, pengar och våld. Islams fundament är således de mänskliga drifterna. Jihadisten drivs av tanken på evig sexuell njutning i paradiset: ”Mannens njutning saknar slut. Gränslösheten innebär att det inte existerar någon kastration.” Det är upplyftande att betrakta islam ur ett psykologiskt perspektiv, och slippa de vanliga politiska analyserna över attraktionskraften i islam.

Naturligtvis har boken ett avsnitt om islam och kvinnans ställning. Här upprepas de tankar vi så många gånger förr mött hos islamkritiker: islam gjorde kvinnan till mannens ägodel; kvinnor i den förislamiska tiden var friare. De hänvisar till de mest misogyna Korancitaten och traditionella praktiker.

Heltäckande slöja – burqa – betyder ”tacka”, ”krypande djur” eller ”lastdjur”: ”en fruktansvärd och oerhört nedsättande” term för kvinnor. De påminner oss om det vi ofta glömmer i väst: att den muslimska världen inte genomgått någon sexuell revolution, men de utvecklar inte vidare vad detta i praktiken betyder om kvinnor inte har makt över sin sexualitet och reproduktion.

Wine skrev:Läste följande idag apropå en syriskfödd poet som gästar Bokmässan nästa vecka:

DN - Poetens uppror mot islam
Publicerad 2016-09-17 14:07

Syriskfödde Adonis kommer till Bokmässan i nästa vecka. I en ny bok gör han upp med religionen han föddes in i. Forskaren Pernilla Ouis uppskattar en intellektuell kritik av islam.

Alltför ofta hörs argumentet att det inte är islam i sig som är problemet, utan det är muslimernas vantolkningar av islam som är problematiska. Adonis och hans samtalspartner är av annan åsikt: Det är islam i sig som är problemet. Här skulle en religionsvetare säga att de gör sig skyldiga till att reifiera islam, det vill säga att de gör islam till en levande aktör. Islam agerar förstås inte i sig själv, utan är en social konstruktion. De hänvisar till Korancitat, dess tolkningar men också till hur islams historia och dess traditioner har manifesterat sig, och kallar detta för ”islam”.

Islams tillblivelse är intimt förknippad med våld, menar de; islam är ett maktverktyg och våldet har sitt stöd i Koranen. IS, eller Daesh, fortsätter bara den tradition av våld- och maktutövning som islam grundlade och som gått som en röd tråd genom islams historia. Våldet är förödande för den troende människan. Adonis säger: ”Våldet dödar inte bara det självständiga tänkandet utan gör dessutom den muslimska människan mindre mänsklig. Hon tvingas tro utan att ställa frågor om profeten, vare sig på det religiösa, intellektuella eller sociala planet. Våldet blir i den meningen heligt.”

De ger en psykologisk förklaring till islams framgång. Islam väcker habegär och tillfredsställer den mänskliga naturens svaghet för makt, pengar och våld. Islams fundament är således de mänskliga drifterna. Jihadisten drivs av tanken på evig sexuell njutning i paradiset: ”Mannens njutning saknar slut. Gränslösheten innebär att det inte existerar någon kastration.” Det är upplyftande att betrakta islam ur ett psykologiskt perspektiv, och slippa de vanliga politiska analyserna över attraktionskraften i islam.

Hur kan man som feminist försvara islam? Det är verkligen en gåta för mig:

Naturligtvis har boken ett avsnitt om islam och kvinnans ställning. Här upprepas de tankar vi så många gånger förr mött hos islamkritiker: islam gjorde kvinnan till mannens ägodel; kvinnor i den förislamiska tiden var friare. De hänvisar till de mest misogyna Korancitaten och traditionella praktiker.

Heltäckande slöja – burqa – betyder ”tacka”, ”krypande djur” eller ”lastdjur”: ”en fruktansvärd och oerhört nedsättande” term för kvinnor. De påminner oss om det vi ofta glömmer i väst: att den muslimska världen inte genomgått någon sexuell revolution, men de utvecklar inte vidare vad detta i praktiken betyder om kvinnor inte har makt över sin sexualitet och reproduktion.

Adonis är en ständigt Nobelpristippad poet, född i Syrien men sedan sextio år bosatt i Paris. Denna bok är emellertid inte en diktsamling utan ett samtal mellan Adonis och den fransk-marockanska psykoanalytikern Houria Abdelouahed. Hon anger tonen redan med sin inledande fråga: ”Adonis, hur ska man förklara arabiska vårens misslyckande?” Sedan följer långa utläggningar av poeten med svepande formuleringar, rena faktafel och en framställning av sig själv som den ende arabiske nytänkaren.

Islam framställs därmed som en oföränderlig storhet som befinner sig bortom historien. Företeelser som inte passar in i Adonis definition förklaras vara utanför islam. ”Varken Averroës, Avicenna eller Rawandi var i egentlig mening muslimer”, slår Adonis fast. Inte en enda stor arabisk poet, mystiker eller filosof har någonsin varit en rättrogen muslim, upprepar han flera gånger. De har alla förkastat sharia och tagit avstånd från makten. Detta må stämma in på den ateistiske filosofen al-Rawandi, vars idéer emellertid endast finns bevarade som citat hos hans fiender, men den aristoteliske filosofen Ibn Rushd (Averroës) var även verksam som domare och hans verk "Bidayat al-mujtahid" (Introduktion för en mujtahid) är en av den malikitiska rättsskolans viktigaste källor för att tolka sharia. Ibn Sina (Avicenna) var livmedikus och minister åt olika makthavare och hans nyplatonskt färgade filosofi var ett försök att förena islamisk mystik med rationell logik. Sufen Ibn Arabis verk var försök att i ord fånga en gudsnärvaro som inte kan uttryckas i ord. IS ideologer håller med Adonis om att Ibn Arabi inte var muslim men han själv och de miljoner lärjungar han har än idag skulle ta det som en förolämpning.

Kahlokatt skrev:Ledsen för utbrottet för några dagar sedan. Skäms.

Kahlokatt skrev:Ledsen för utbrottet för några dagar sedan. Skäms.

kiddie skrev:Mina föräldrar och många med dem hävdade att man blir synskadad av att läsa i dåligt ljus. Fattar inte varför de trodde det.

nallen skrev:Ta det lugnt, du skriver generellt sett alldeles utmärkt. Både språk och innehåll.