En artikel i Blekinge Läns Tidning idag.
Sammanfattning:
Understimulerade elever på gymnasiet ska få läsa matematik på högskolenivå. Politiker ogillar förslaget och ser det som elittänkande.

Vad tycker ni?
Jag har för en gångs skull kommenterat artikeln på deras hemsida (syns dock inte än). Jag tycker det är ett av de mest positiva förslag jag hört på länge när det gäller skolan. Elever med svårigheter ska få hjälp. Att vara understimulerad och tillbakahållen är också en svårighet.

http://www.blt.se/nyheter/karlskrona

Definitivt! En del elever mår dåligt och kan i extrema fall hålla sig från skolan p g a just detta.

Bra förslag. Utmärkt att begåvande elever erbjuds möjlighet till utveckling av sina talanger.

Nilale skrev:En artikel i Blekinge Läns Tidning idag.
Sammanfattning:
Understimulerade elever på gymnasiet ska få läsa matematik på högskolenivå. Politiker ogillar förslaget och ser det som elittänkande. Vad tycker ni?
Jag har för en gångs skull kommenterat artikeln på deras hemsida (syns dock inte än). Jag tycker det är ett av de mest positiva förslag jag hört på länge när det gäller skolan. Elever med svårigheter ska få hjälp. Att vara understimulerad och tillbakahållen är också en svårighet.

http://www.blt.se/nyheter/karlskrona

Hinner inte läsa artikeln nu men matematik på högskolenivå förekommer ivarjefall på minst ett gymnasium med linje matematik som huvudinriktning sedan flera år tillbaka så det är ingenting nytt.
Tycker inte det är elittänkande. Tycker det behövs mer insatser för begåvade elever överhuvdtaget.

I Falkenbergs kommun har det förekommit i drygt halvdussinet år att man erbjudit en del elever högskolematte.

Och på motsvarande sätt erbjudit en del grundskoleelever gymnasiematte.

Detta förekommer litet varstans i konungariket.

Kör på bara.

På International Baccalaureate (engelskspråkig gymnasielinje) läser man högskolematerial i alla ämnen (när man är klar med det grundläggande). Tror att det programmet funnits i Sverige (Göteborg kanske det var) sedan 1988.

Det är väl okej. Det kan väl inte skada nån så länge det inte innebär att man för bort resurser för specialundervisning för dem som behöver extra hjälp för att klara gymnasiematten. Det är ju sånt man är lite rädd för.

Äntligen!

Det kan säkert rädda några ungaspisar från att sluta på gymnasiet. Och så är det bra allmänt. Att utgå från de som presterar sämst och sätta ribban där såsom jag tycker jag sett på många håll är dåligt för alla tror jag. När ska de börja med högskolenåtannat och inte bara matte?

Fram för mera don efter person - åt alla tre hållen ("uppåt", "neråt" och efter personlighet). Att det ska vara så in i helvete svårt! Och sneglas på vad det kostar, som om det inte bleve mycket dyrare på alla viktiga sätt att slösa med folks liv och möjligheter att göra nytta.

Om det här är en del av en början så är det bra. Men bara om man skarvar i täcket - inte om man drar upp det över de "begåvade" så att de "obegåvade" lämnas ännu mer utsatta.

alfapetsmamma skrev:Det kan säkert rädda några ungaspisar från att sluta på gymnasiet. Och så är det bra allmänt. Att utgå från de som presterar sämst och sätta ribban där såsom jag tycker jag sett på många håll är dåligt för alla tror jag. När ska de börja med högskolenåtannat och inte bara matte?

Ja, det borde satsas mer på att låta alla nå sin fulla potential i skolan, många som har en talang skulle må bra av att få möjlighet och stimulans att ta till vara på den.

Om inte annat så kan det säkert leda till att en del verkligen går nåt bra av det och blir en tillgång genom att bli forskare eller nåt annat inom vetenskpen eller startar ett företag och blir framgångsrik och kan anställa massa folk.

Ska jag se till mig själv så var jag rätt duktig på matte och de naturvetenskapliga ämnena men tyvärr så saknade jag den entusiasm som krävs för att verkligen göra nåt av det man är duktig på. nu ansvarar man ju för sig själv och man kanske inte skulle skylla på andra men hade jag fått lite uppmuntran i skolan så hade jag kanske bättre kunnat gjort nåt av det jag kunde...

Tja, med tanke på att den inledande matematiken på Högskolan bör vara något som man lär sig på gymnasiet så varför inte?
Det är också ett i övrigt bra förslag, det är bara dumt att det finns en spärr, kant, mellan gymnasie och högskola.
Frågan är väl bara varför det just är matematik som är på tapeten?
Språk? Yrkesämnen? Idrott? och gud vet vad borde kunna omfattas av samma princip, även om begreppet högskolenivå inte är fullt ut applicerbart på alla dessa.

Zombie skrev:Fram för mera don efter person - åt alla tre hållen ("uppåt", "neråt" och efter personlighet). Att det ska vara så in i helvete svårt! Och sneglas på vad det kostar, som om det inte bleve mycket dyrare på alla viktiga sätt att slösa med folks liv och möjligheter att göra nytta.

På sikt så blir det nog en lönsam affär för samhället. Men tyvärr brukar ju det tänket saknas och man ser mer till direkta kostnader för stunden än eventuella framtida vinster som kräver lite abstrakt tänkande...

Skolan har sedan 1994 uppnåendemål samt strävansmål. Uppnåendemålen skall alla elever klara. Strävansmålen i sin tur omfattar all undervisning, och anger inte någon särskild nivå av kunskap, utan en riktning undervisningen alltid skall drivas i.

Exempel på uppnåendemål: Alla elever skall behärska de fyra räknesätten.
Exempel på strävansmål: Eleverna skall efter förmåga och mognad delta i utformningen av undervisningen.

Just dessa två exempel råkar även sammanfalla med skolans två uppdrag, kunskapsuppdraget och samhällsuppdraget.

Det förra är den traditionella utlärningen av fakta. Det andra är den demokratiska fostran skolan enligt lag har till uppgift. All undervisning skall genomsyras av demokrati och de värderingar som demokratin bygger på (de finns utskrivna i Lpo94 för den som vill titta närmare på't).

Att lämna elever understimulerade i vissa ämnen är dåligt, men det måste samtidigt vägas mot samhällsuppdraget och uppnåendemålen. När det är snålt med resurser måste man göra svåra avväganden.

Först när en elev är så understimulerad att resultaten som helhet riskerar att bli lika dåliga, eller sämre, än för de som behöver extra stöd för att nå uppnåendemålen, är problemet lika allvarligt. Om man fördelar resurser till de understimulerade elever som däremot klarar sig ändå på bekostnad av de som inte når uppnåendemålen, agerar man i strid med skolans styrdokument.

Att placera elever i olika grupper beroende på inlärningsstil, förmåga, behov av stöd eller något annat går i strid med den demokratiska inkluderande-tanken. Det är inget självklart val. Olikhet är en tillgång i demokratifostran, men inte alltid i kunskapsuppdraget.

Alla har en åsikt om skolan, för alla har någon gång varit i kontakt med den. Lärares professionella kunskap respekteras sällan på samma sätt som exempelvis en läkares; vilken lekman berättar för kirurgen hur snittet egentligen borde göras? Det de flesta verkar glömma, strunta i, eller helt enkelt inte känna till, är att det skolan lider mest brist på är resurser. Istället för att prata om att vi behöver fler lärare, pratar man om att lärarna borde göra andra saker.

Vill man inte se än snål fördelning av resurser där de svagaste prioriteras på bekostnad av de starkaste, bör man agera för mer resurser. Skolan prioriterar som den gör av en anledning.

(Givetvis talar jag generellt, inte om enskilda skolor eller personer. Anekdoter är bara anekdoter.)

apkonstapel skrev:
Att lämna elever understimulerade i vissa ämnen är dåligt, men det måste samtidigt vägas mot samhällsuppdraget och uppnåendemålen. När det är snålt med resurser måste man göra svåra avväganden.

Först när en elev är så understimulerad att resultaten som helhet riskerar att bli lika dåliga, eller sämre, än för de som behöver extra stöd för att nå uppnåendemålen, är problemet lika allvarligt. Om man fördelar resurser till de understimulerade elever som däremot klarar sig ändå på bekostnad av de som inte når uppnåendemålen, agerar man i strid med skolans styrdokument.

Att placera elever i olika grupper beroende på inlärningsstil, förmåga, behov av stöd eller något annat går i strid med den demokratiska inkluderande-tanken. Det är inget självklart val. Olikhet är en tillgång i demokratifostran, men inte alltid i kunskapsuppdraget.

Finns ju inget som säger att skolpolitiken inte kan ändras bara för att den ser ut på ett visst sätt just nu. Sossarna/vänsterns tänk att det ska vara lika för alla och att ingen får utmärka sig är ju nåt som gemonsyrar nuvarande skolpolitik. Här hoppas jag på att alliansen och Björklund kan modernisera skolan och få i en mer verklighetsanpassad politk.

Bara termen "understimulerad" är ju en typsikt PK-term som används för att man inte vill erkänna att det finns elver som är extra begåvande och smartare än andra. (Att vara begåvad i musik eller idrott är dock okej för det innebär inte att man är smartare än nån annan)

Att ge dessa begåvade elever extra resurser kommer att vara gynnsamt för samhället då vi kan få fram duktiga kompetenta människor som har en förmåga att bli en tillgång för samhället och även för mänskligheten i stort då denna begåvande elev kanske blir en vetenskapsman som gör betydande upptäckter inom vetenskapen.

Finns ju en anledning till att Sverige inte får fram så många talanger... nämligen att sossarnas tänk genomsyrar hela samhället där det ska vara lika för alla.

Skolan idag fostrar upp goda socialdemokrater som finner glädje och intellektuell stimulans i att läsa kvällspressen och titta på dokusåor.

En annan bra sak som borde införas för att "fostra goda samhällsmedborgare" vore att införa filosofi i utbildningsplanen redan i unga år. detta för att uppmuntra eleverna till att lära sig tänka själva, ifrågasätta och granska den kunskap vi matas med.

Att bara ta till sig kunskap ifrån böckerna utan att lära sig att ifrågasätta och att inse att saker och ting inte alltid är som det verkar skulle medföra en betydligt mer bildad befolkning som inte går på allt skit vi matas med i kvällspressen och från TVn.

Men risken är ju stor att folk skulle börja ifrågasätta mer vad det egentligen är som händer i saähllet och vad allt det här handlar om. Folk skulle kunna upptcka att det finns nåt mer än att gå jobba för att tjäna pengar så att man kan köpa mat och äta så att man orkar jobba, och köpa lite lyxprylar för att imponera på omgivningen. Och det vore ju inte så lyckat kanse....

Har aldrig förstått varför det skulle vara fult att vara kunnig i ett ämne, inte få stimulans i skolan efter begåvning och att elit skulle vara något negativt? Elit i sport är ok men inte matte?

Ett synsätt som gör mig upprörd för man är ju född med hjärnan och dess egenskaper.

Har aldrig förstått varför det skulle vara fult att vara kunnig i ett ämne, inte få stimulans i skolan efter begåvning och att elit skulle vara något negativt? Elit i sport är ok men inte matte?

Min gissning har alltid legat i följande.
Förklaringen till att det är svårt att erkänna andra som större i vissa mentala grenar (för att låna lite sportvärlden) ligger i två faktum.

1. I dagens samhälle medför dessa mentala förmågor makt, status, möjlighet till ett bra liv osv osv. Respekt helt enkelt. Kolla med någon lämplig barbarhövding och fråga honom huruvida han helst skulle erkänna sin borders styrka eller mentala kapacitet? Jag tror till skillnad ifrån den moderna människan att han skulle vällja det senare.

2. Detta blir mer luddigt men jag skall förklara mig så gott jag kan.
De mentala förmågorna medför vad vi kan kalla en högre position.
Erkänner jag dig som en bättre löpare eller bättre musiker är det just det jag gör. Erkänner jag dig som smartare erkänner jag även att sannolikheten att du har rätt i div. frågor är större, att du är kanske är bättre lämpad än jag att ta beslut osv osv.

Notera: Detta är bara spekulationer och jag har troligen fel. 1 och 2 hänger givetvis samman och kan inte helt särskilljas.

Men bara för att man är bra på matte, som exempel, klarar av ett mer avancerat arbete så innebär ju inte det att man automatiskt måste vara en skitstövel som trycker ner andra? Någon är alltid i princip bättre än en själv men det betyder ju inte att man är en mer värd människa på något sätt.

Att behålla dessa strukturer att trycka ner kunskap är att vilja behålla dessa inställningar om att någon är bättre och sämre. Jag är glad för att vissa kan mer än mig och kan ta de beslut som jag inte själv är utbildad i eller har intresse för att bestämma över.

Moggy skrev:
Bara termen "understimulerad" är ju en typsikt PK-term som används för att man inte vill erkänna att det finns elver som är extra begåvande och smartare än andra. (Att vara begåvad i musik eller idrott är dock okej för det innebär inte att man är smartare än nån annan)

Detta är inte sant.

"understimulerad" är ingen "typisk PK-term". Att hävda det är att försöka blanda bort korten. I själva verket är det en korrekt beskrivning. Alla som skrivit och funderat kring problemet erkänner och vet att det finns begåvade elever. Alla vet att de, liksom alla andra elever, behöver uppgifter som innebär att de får anstränga sig, uppgifter som är intellektuellt al dente. Alla, även begåvade elever, behöver intellektuellt anstängande arbetsuppgifter för att växa. Intellektuell stimulans kan man väl kalla det. Om man inte får arbetsuppgifter som är intellektuellt stimulerande så växer man inte.

De begåvade elevernas intellektuella understimulering är själva kärnan i problemet. Hur kan det vara fel att kalla understimulering för understimulering? Jag begriper inte det. Kan någon hjälpa mig förstå?

Om nu understimulering är problemets kärna, vad är det som gör det till "typisk PK-term"? Behöver hjälp här med.

Aspkvinna skrev:Men bara för att man är bra på matte, som exempel, klarar av ett mer avancerat arbete så innebär ju inte det att man automatiskt måste vara en skitstövel som trycker ner andra? Någon är alltid i princip bättre än en själv men det betyder ju inte att man är en mer värd människa på något sätt.

Att behålla dessa strukturer att trycka ner kunskap är att vilja behålla dessa inställningar om att någon är bättre och sämre. Jag är glad för att vissa kan mer än mig och kan ta de beslut som jag inte själv är utbildad i eller har intresse för att bestämma över.

Tror t o m att om man är sjukt uttråkad och understimulerad så kan man hitta på sattyg för att få tiden att gå, och bli bäst på nånting! Det har jag sett med mina ungar...

Moggy skrev:Finns ju inget som säger att skolpolitiken inte kan ändras bara för att den ser ut på ett visst sätt just nu. Sossarna/vänsterns tänk att det ska vara lika för alla och att ingen får utmärka sig är ju nåt som gemonsyrar nuvarande skolpolitik. Här hoppas jag på att alliansen och Björklund kan modernisera skolan och få i en mer verklighetsanpassad politk.

Nja, politiken sossarna och vänsterpartiet driver i skolan (driver de ens samma?) går snarare ut på "likvärdighet", även om ordet ändrat betydelse ett par gånger genom förra seklet (beroende bland annat på vilken politisk falang som hållt i pinnen). Ingen hindras från att utmärka sig, och om du faktiskt läser styrdokumenten så kommer du märka att individuell anpassning har en ganska stor roll, även när det gäller kunskapsuppdraget. Vinsten med att ha en inkluderande skola är att samhällsuppdraget underlättas och ett antal sociala aspekter. Svårigheten är att möta stora klasser med olika elever på en individuell nivå, och där kommer ökade resurser in i bilden.

Politiken kan definitivt förändras politiskt, så har det ju alltid varit. Verklighetsförankring bör rimligtvis ha sin förankring i verkligheten. Därför mitt prat om resurser.

Moggy skrev:Bara termen "understimulerad" är ju en typsikt PK-term som används för att man inte vill erkänna att det finns elver som är extra begåvande och smartare än andra. (Att vara begåvad i musik eller idrott är dock okej för det innebär inte att man är smartare än nån annan)

Ingen term är mer PK än termen PK. Jag använde ordet understimulerad för att det nämndes tidigare. Att vara understimulerad är dåligt, och händer lätt den som är extra begåvad (eller av någon annan anledning har en ovanligt hög stimulanströskel), oavsett ämne. Det finns ingen motsättning mellan att använda bägge orden begåvning och understimulans.

Moggy skrev:Att ge dessa begåvade elever extra resurser kommer att vara gynnsamt för samhället då vi kan få fram duktiga kompetenta människor som har en förmåga att bli en tillgång för samhället och även för mänskligheten i stort då denna begåvande elev kanske blir en vetenskapsman som gör betydande upptäckter inom vetenskapen.

Riktigt.

Moggy skrev:Finns ju en anledning till att Sverige inte får fram så många talanger... nämligen att sossarnas tänk genomsyrar hela samhället där det ska vara lika för alla.

Alla är olika, så lika för alla innebär olika för alla. Individanpassning. Det är det likvärdighet betyder idag. Din kritik gäller det gamla likvärdighetsbegreppet, som förekom innan borgarna skapade det nya skolsystemet i början av 1990-talet. Du är försent ute.

Moggy skrev:Skolan idag fostrar upp goda socialdemokrater som finner glädje och intellektuell stimulans i att läsa kvällspressen och titta på dokusåor.

Dokusåpor har inte funnits särskilt länge. Kvällspressen har givit intellektuell stimulans åt många i över ett sekel. Att unga och nyutbildade är mer av högerväljare än äldre generationer tror jag talar för sig självt.

Moggy skrev:En annan bra sak som borde införas för att "fostra goda samhällsmedborgare" vore att införa filosofi i utbildningsplanen redan i unga år. detta för att uppmuntra eleverna till att lära sig tänka själva, ifrågasätta och granska den kunskap vi matas med.

Det förekommer inte som ämne. Det förekommer i form av pluralistisk deliberativ demokrati, vilken genomsyrar styrdokument, kursplaner och lärarutbildningar. Tänka själv är en del av samtliga skolämnen. Du är i behov av en uppdatering; sedan sextiotalet har utbildningen rört sig i den riktning du önskar. Det är först i den nya skolpolitiken som några större steg i motsatta riktningen tas, tillbaka mot lärarens roll som kunskapsförmedlare utan uppdrag att lära elever ifrågasätta.

Moggy skrev:Att bara ta till sig kunskap ifrån böckerna utan att lära sig att ifrågasätta och att inse att saker och ting inte alltid är som det verkar skulle medföra en betydligt mer bildad befolkning som inte går på allt skit vi matas med i kvällspressen och från TVn.

Då behöver vi mer samhällsuppdrag, inte mer avgränsade kunskapsämnen.

Moggy skrev:Men risken är ju stor att folk skulle börja ifrågasätta mer vad det egentligen är som händer i saähllet och vad allt det här handlar om. Folk skulle kunna upptcka att det finns nåt mer än att gå jobba för att tjäna pengar så att man kan köpa mat och äta så att man orkar jobba, och köpa lite lyxprylar för att imponera på omgivningen. Och det vore ju inte så lyckat kanse....

Det verkar inte som om nuvarande skolpolitiska ledning tycker så, nej.