Har ni, som har Aspergers varit i slagsmål, typ vid krogen, i vuxen ålder? Tänkte mest på min situation, jag är numera väldigt lugn av mig. När jag var typ 17-18 år misshandlade jag o bråkade med min pappa som jag bodde med, med alla möjliga tillhyggen o vapen.

Men på senare tid har jag bara blivit förbannad en gång. Några började dra i "min tjej" som har bipolär o blev typ galen utanför krogen. Då kom det fram ett gäng (eftersom jag försökte lugna ner henne). Sen drog jag min ASP-batong o smällde till den ledande snubben med! Så sprang han iväg men jag hörde från hans gäng; -Öööh, Mahmoud! Jag slåss inte med han, han har en jävla fjäderbatong!

Sen har jag varit i slagsmål med min pappa, han har blivit utsatt för allt möjligt; tårgas, pepparspray, knivar, el-pistoler, batonger o mycket mer. Även min syster blev utsatt för tårgas en gång, men när hon kvicknade till så drämde hon en stol i ryggen på mig så att jag föll o sen tog hon tårgasburken o sprayade i mitt ansikte.

-Jajamän.

Fast det har inte varit mot familjemedlemmar och inte med tillhyggen, inte från min sida iaf. Tillhyggen är för fegisar, det är på samma skala som att vara flera mot en. Fast det har jag också varit med om - flera mot mig.

har lyckligtvis sluppit det och hoppas på att få slippa det med, men har varit nära ett par ggr dock. (är lite rädd för att slå lite för mycket om jag hamnar i slagsmål igen)

när det var som närmast tog jag en promenad ist som resulterade i en skrotad hand för mig, o litet hot till den som reta upp mig när dom andra där tyckte det var en bra ide o tvinga oss o skaka hand. han klämde på min ny brutna näve o sa svagis varvid jag svara jag har en hand till slapp se nöten nå mer den kvällen sen iaf, tror han förstog.

Nej. (Gav sambon en blåtira på fyllan en gång när jag var 22, men jag var knappast 'vuxen' då.) Frågan är lite felformulerat tycker jag. Vuxna människor slåss inte, utom möjligen i självförsvar eller för att försvara någon annan.

Att Richard fortfarande får gå lös tycker jag är otroligt.

Varför menar du att han inte ska få gå lös?

Jag har aldrig varit i ett slagsmål någonsin. Blivit misshandlad dock men gjorde aldrig något tillbaka.

Ja, det har jag. Jag vann.

Nä jag har aldrig varit i slagsmål. Jag undviker den typen av situationer.

pointblank skrev:Varför menar du att han inte ska få gå lös?

Richard skrev:Sen har jag varit i slagsmål med min pappa, han har blivit utsatt för allt möjligt; tårgas, pepparspray, knivar, el-pistoler, batonger o mycket mer. Även min syster blev utsatt för tårgas en gång, men när hon kvicknade till så drämde hon en stol i ryggen på mig så att jag föll o sen tog hon tårgasburken o sprayade i mitt ansikte.

Lägg där till intresset för allehanda andra farliga saker som lasrar, kemikalier, kärnklyvning etc, i kombination med uppenbart bristande omdöme och självkontroll. Ser inte heller direkt någon ånger över de fullkomligt bisarra saker han utsatt sin familj för (om det nu är sant). Verkar mest tycka det är roligt eller coolt? Eller misstolkar jag nu?

Richard skrev:ASP-batong

Vart kvitterar man ut sin sån där aspiebatong då?

Jag har råkat i fajt en gång bara, på äldre år iaf, ungdomsgäng som ockuperade min trapp, störde de boende, knuffades osv. Gjorde mig rätt stressad ett tag. Ingen blev skadad på andra sätt än stolthet iaf.

Har man tränat kampsport är gränsen mellan självförsvar och övervåld enligt lag väldigt snäv, även om du blir hårt attackerad osv får du bara reciprocera en eller några få gånger och om den som attackerar blir allvarligt skadad får man räkna med att få stå med skadestånd etc. Förmodar att det är för att hindra att folk som gillar att bråka ska kunna missbruka 'självförsvarsrätten'. Antar att jag hellre betalar ett eventuellt skadestånd för ett lyckat självförsvar än blir misshandlad och låter misshandlarna/en komma undan..

Har aldrig varken som växande eller 'vuxen' startat en fight, aldrig slagit någon tjej (utanför en ryu iaf lol) eller flickvän, gillar inte att bråka rent allmänt, tycker kampsport är rätt kul däremot.

Iridia; Jag uppfattade det som om de sakerna hände när han var tonåring, och att han nu är betydligt lugnare. Det var väl innan han fick diagnos och medicin etc. Då tänker jag att det vore konstigt att spärra in någon så långt i efterhand.

Om vi skulle spärra in alla med dåligt omdöme skulle det nog bli fullt rätt snabbt!

(Förstår vad du menar annars. Jag förordar inte kärnkraftsexpriment i kök eller andra farligheter/våldsamheter på något sätt.)

pointblank skrev:Iridia; Jag uppfattade det som om de sakerna hände när han var tonåring, och att han nu är betydligt lugnare. Det var väl innan han fick diagnos och medicin etc. Då tänker jag att det vore konstigt att spärra in någon så långt i efterhand.

Jaha. I så fall var rubriken missvisande eftersom den frågar efter slagsmål som vuxen. Bra om Richard tar det lugnare numera. Men han verkar fortfarande leka med farliga lasrar och sånt, ifall inte polisen konfiskerade dom också.

Om vi skulle spärra in alla med dåligt omdöme skulle det nog bli fullt rätt snabbt!

Haha, jo det skulle det nog!

När är man vuxen? Själv har det alltid varit vid självförsvar oavsett ålder.
Eller vänta nu, jag golvade en kille i skolan som 14 åring då han tyckte något var roligt med att min farfar just dött. Dock varnade jag honom innan. Utöver den händelsen är det bara självförsvar. Över 18 års ålder så har jag varit med om hotfulla situationer men de har inte lett till våld.

Rent juridiskt så räknas man som vuxen när man fyller 18 eftersom man blir myndig då. Men sen när man blir vuxen 'på riktigt', det kan ju dröja några år eller t o m några decennier till...

Nej, aldrig när jag varit vuxen. Ser till att undvika sånt. Trivs inte heller med att umgås med folk som tenderar att hamna i bråk. Är rätt feg med sånt här då jag inte känner att jag kan hantera såna situationer även om det är andra som börjar slåss. Jag går inte mellan i en bråk heller...

Nån har jag umgåtts med som alltid tyckte att han "råkade ut" för att folk började bråka med honom och att vakter kaxade sig emot han och sådär. Men för det mesta var det han som blev käftig så fort han drack en öl. Han kunde börja gruffa med nån för att nån råkade knuffa till honom eller hans flickvän och sen kunde han inte släppa det utan satt och pratade om det som hände och att han skulle gå till den andra och säga att han inte accepterar sånt där. Blev jobbigt då det var sådär hela tiden och det dessutom inte fanns nån självinsikt...

Nä tror inte det..
Däremot ofta i ungdomen, innan rätt medicin.

Men säger definitivt ifrån om jag blir provocerad.

Sist jag slogs var i låg, mellan och högstadiet. Aldrig hänt efter det.

Aldrig varit i slagsmål, hatar våld. Försökte örfila en kille en gång som var dum men tappade kraften mitt i slaget så det blev bara en klapp på kinden. Pinsamt.

Zima33 skrev:Aldrig varit i slagsmål, hatar våld. Försökte örfila en kille en gång som var dum men tappade kraften mitt i slaget så det blev bara en klapp på kinden. Pinsamt.

För honom eller för dej?

slackern skrev:

Zima33 skrev:Aldrig varit i slagsmål, hatar våld. Försökte örfila en kille en gång som var dum men tappade kraften mitt i slaget så det blev bara en klapp på kinden. Pinsamt.

För honom eller för dej?

Båda tror jag. Såg ju ut som om jag klappade honom på kinden.

Jag var ganska aggressiv fram till någon gång i tidiga 24–25-årsåldern, både verbalt och fysiskt. Men nu har jag blivit så jäkla zen med åren att jag inte slagit någon på säkert 3-4 år. Väldigt skönt..

Framförallt har jag glatt mig mycket på senare år åt hur effektivt min mildhet smittar av sig. Det är aldrig någon som muckar med mig längre, dom 'ba "jaha animal, vill du att jag ska hålla käften och gå härifrån? självklart ska jag göra det, gud ja... jag vet inte vad som for i mig" och jag 'ba "jag förlåter dig, må ljuset välsignelse vara över dig".

Zima33 skrev:

slackern skrev:

Zima33 skrev:Aldrig varit i slagsmål, hatar våld. Försökte örfila en kille en gång som var dum men tappade kraften mitt i slaget så det blev bara en klapp på kinden. Pinsamt.

För honom eller för dej?

Båda tror jag. Såg ju ut som om jag klappade honom på kinden.

Kärlek börjar alltid med bråk Skämt o sido fast måste ha varit bra jävla pinsamt för honom. För får man en örfil utav en tjej även om det misslyckas så vet man att man har trampat bra jävla illa i klaveret och gjort bort sej.

Men beklagar för din skull att någon har betet sej illa mot dej.

Zima33 skrev:Aldrig varit i slagsmål, hatar våld. Försökte örfila en kille en gång som var dum men tappade kraften mitt i slaget så det blev bara en klapp på kinden. Pinsamt.

Känner igen det där, jag har skitsvårt att göra det, på någon vänster infinner det sig en tanke, tänk om jag gör illa honom... Fan jag är en jävla mes.

Iridia skrev:Rent juridiskt så räknas man som vuxen när man fyller 18 eftersom man blir myndig då.

Man blir straffmyndig fullt ut vid fyllda 21, innan dess har man åldersrabatt på straffet och kan inte dömas till livstid.

Domare och advokater måste vara minst 25 år gamla.