Ett liv med Asperger
5 inlägg
• Sida 1 av 1
Ett liv med Asperger
Jag är just nu en 15 årig kille (1996) som snart ska söka till ett gymnasium. Många tankar kring framtiden osv som många andra har. Jag anses som en otroligt slapp individ och är inte säker om jag ska välja en högskoleutbildande linje eller yrkesutbildande linje. Personligen tror jag inte att jag kommer orka gå en högskoleutbildande linje för att sedan gå 3 år till på högskola.
Jag har olika perioder i mitt liv, som håller på några månader i sig. Antingen är jag socialt aktiv och festar ganska ofta, eller spenderar hela dagarna snacka med folk på skype, eller ignorera alla sociala aktiviteter och tycker synd om mig själv för jag gör det (jag blir otroligt dryg mot folk, allmänt negativ mot allt och jag skiter i skolan).
Och såhär i slutet inser jag hur mycket text av onödig fakta jag skrivit utan att komma fram till vad jag vill säga.
Vad kan man förvänta sig för motgångar med Asperger?
Finns det många jobb som jag inte kommer få som jag skulle fått om jag inte haft Asperger?
Om jag skaffar barn, finns det en stor risk att dom också får Asperger?
Tanken av att göra samma sak varje dag resten av livet känns fett drygt, dock vill jag ha en stabil inkomst. Har ni med Asperger upplevt ett repeterande jobb uttmatande?
Jag har haft flera sexuella förhållanden med fjortisar, men ett stabilt förhållande där man gifter sig osv verkar inte sannolikt då jag anses konstig, så har ångest över att jag kommer leva ensam hela livet, hur har ni upplevt ett liv singel/gift/sambo?
Finns det några nackdelar ex inget körkort/pass eller otillgängliga förmåner för dom med Asperger osv?
Jag har tagit ritalin för ca 6 månader sedan men jag upplevde att jag blev extremt manodepressiv och tappade vikt. Tillsammans med alkohol upplevde jag ett behagligt rus av energi och självkänsla, liknande en adrenalin kick (dock så får jag alltid en pundarkänsla dagen efter). Brukar ritalin hjälpa er att klara vardagen med ett jobb samt socialt, eller är det mer negativt enligt er?
Livet med Asperger, är det sannolikt att jag kommer stöta på många hinder och tappa lusten?
Finns många fler frågor dock har jag ingen talang vad gäller att skriva om mig själv såhär, blir bara en massa skräptext.
Jag har olika perioder i mitt liv, som håller på några månader i sig. Antingen är jag socialt aktiv och festar ganska ofta, eller spenderar hela dagarna snacka med folk på skype, eller ignorera alla sociala aktiviteter och tycker synd om mig själv för jag gör det (jag blir otroligt dryg mot folk, allmänt negativ mot allt och jag skiter i skolan).
Och såhär i slutet inser jag hur mycket text av onödig fakta jag skrivit utan att komma fram till vad jag vill säga.
Vad kan man förvänta sig för motgångar med Asperger?
Finns det många jobb som jag inte kommer få som jag skulle fått om jag inte haft Asperger?
Om jag skaffar barn, finns det en stor risk att dom också får Asperger?
Tanken av att göra samma sak varje dag resten av livet känns fett drygt, dock vill jag ha en stabil inkomst. Har ni med Asperger upplevt ett repeterande jobb uttmatande?
Jag har haft flera sexuella förhållanden med fjortisar, men ett stabilt förhållande där man gifter sig osv verkar inte sannolikt då jag anses konstig, så har ångest över att jag kommer leva ensam hela livet, hur har ni upplevt ett liv singel/gift/sambo?
Finns det några nackdelar ex inget körkort/pass eller otillgängliga förmåner för dom med Asperger osv?
Jag har tagit ritalin för ca 6 månader sedan men jag upplevde att jag blev extremt manodepressiv och tappade vikt. Tillsammans med alkohol upplevde jag ett behagligt rus av energi och självkänsla, liknande en adrenalin kick (dock så får jag alltid en pundarkänsla dagen efter). Brukar ritalin hjälpa er att klara vardagen med ett jobb samt socialt, eller är det mer negativt enligt er?
Livet med Asperger, är det sannolikt att jag kommer stöta på många hinder och tappa lusten?
Finns många fler frågor dock har jag ingen talang vad gäller att skriva om mig själv såhär, blir bara en massa skräptext.
Re: Ett liv med Asperger
Vad kan man förvänta sig för motgångar med Asperger?
Asperger eller inte, motgångar får alla och de är alltid olika från person till person.
Finns det många jobb som jag inte kommer få som jag skulle fått om jag inte haft Asperger?
Huruvida du får ett visst jobb eller inte är olika från arbetsgivare till arbetsgivare och de olika krav de ställer på arbetsplatsen men om du tänker så här så skulle det exempelvis vara svårt för en aspergare att bli polis, väktare, brandman, kustbevakare eller soldat då detta kräver psykisk hållbarhet i alla situationer. I dess yrken utför man också ett psykologiskt test för att bedöma hur pass stabil och effektiv man är när man utsätts för olika situationer.
Om jag skaffar barn, finns det en stor risk att dom också får Asperger?
Det finns en risk att de får aspergers ja, då det är ärftligt, men hur stor risken är kan ingen säga. Ett par som båda har aspergers kan tex få ett normal begåvat barn.
Tanken av att göra samma sak varje dag resten av livet känns fett drygt, dock vill jag ha en stabil inkomst. Har ni med Asperger upplevt ett repeterande jobb uttmatande?
Jag har ett jobb just nu som är rätt repeterande dvs att jag gör samma sak varje dag med enbart enstaka variation. Eftersom rutin är en stor del av en aspergares vardag är ett repeterande jobb knappast utmattande. Alla upplever givetvis olika och för min del kvittar det om det är ett repeterande jobb eller ett jobb med ständigt bytande av arbetsuppgifter, allt beror på vad man som person kan hantera men generellt är ett repeterande jobb lätt.
Jag har haft flera sexuella förhållanden med fjortisar, men ett stabilt förhållande där man gifter sig osv verkar inte sannolikt då jag anses konstig, så har ångest över att jag kommer leva ensam hela livet, hur har ni upplevt ett liv singel/gift/sambo?
Oavsett om man har diagnos eller inte handlar det alltid om att träffa den rätta. Jag har en man som inte har AS eller någon annan diagnos och med honom har jag varit med i snart 7 år nu. En del finner sin kärlek tidigt andra längre in i livet men den kommer till sist.
Finns det några nackdelar ex inget körkort/pass eller otillgängliga förmåner för dom med Asperger osv?
Du kan ta körkort för bil, lastbil, motorcykel eller vad du nu vill ha för fordon, finns ingen som helst lag på att du inte får ta det och ingen hindrar dig såvida du inte har som jag, läkarintyg på att du inte är kapabel till att hantera ett fordon, då får du inte ta körkort utan får färdtjänst istället.
Jag har tagit ritalin för ca 6 månader sedan men jag upplevde att jag blev extremt manodepressiv och tappade vikt. Tillsammans med alkohol upplevde jag ett behagligt rus av energi och självkänsla, liknande en adrenalin kick (dock så får jag alltid en pundarkänsla dagen efter). Brukar ritalin hjälpa er att klara vardagen med ett jobb samt socialt, eller är det mer negativt enligt er?
Jag tar ingen medicin överhuvudtaget av den simpla anledningen att jag är hyperallergisk mot mediciner, min kropp kan inte hantera de starkare läkemedlen så tyvärr kan jag inte svara på din fråga.
Livet med Asperger, är det sannolikt att jag kommer stöta på många hinder och tappa lusten?
Stöta på hinder ja, det gör alla. Tappa lusten, det beror helt på dig och är inget jag kan svara på för återigen, vi är alla olika med det menar jag att den ena aspergaren är inte den andra lik.
Asperger eller inte, motgångar får alla och de är alltid olika från person till person.
Finns det många jobb som jag inte kommer få som jag skulle fått om jag inte haft Asperger?
Huruvida du får ett visst jobb eller inte är olika från arbetsgivare till arbetsgivare och de olika krav de ställer på arbetsplatsen men om du tänker så här så skulle det exempelvis vara svårt för en aspergare att bli polis, väktare, brandman, kustbevakare eller soldat då detta kräver psykisk hållbarhet i alla situationer. I dess yrken utför man också ett psykologiskt test för att bedöma hur pass stabil och effektiv man är när man utsätts för olika situationer.
Om jag skaffar barn, finns det en stor risk att dom också får Asperger?
Det finns en risk att de får aspergers ja, då det är ärftligt, men hur stor risken är kan ingen säga. Ett par som båda har aspergers kan tex få ett normal begåvat barn.
Tanken av att göra samma sak varje dag resten av livet känns fett drygt, dock vill jag ha en stabil inkomst. Har ni med Asperger upplevt ett repeterande jobb uttmatande?
Jag har ett jobb just nu som är rätt repeterande dvs att jag gör samma sak varje dag med enbart enstaka variation. Eftersom rutin är en stor del av en aspergares vardag är ett repeterande jobb knappast utmattande. Alla upplever givetvis olika och för min del kvittar det om det är ett repeterande jobb eller ett jobb med ständigt bytande av arbetsuppgifter, allt beror på vad man som person kan hantera men generellt är ett repeterande jobb lätt.
Jag har haft flera sexuella förhållanden med fjortisar, men ett stabilt förhållande där man gifter sig osv verkar inte sannolikt då jag anses konstig, så har ångest över att jag kommer leva ensam hela livet, hur har ni upplevt ett liv singel/gift/sambo?
Oavsett om man har diagnos eller inte handlar det alltid om att träffa den rätta. Jag har en man som inte har AS eller någon annan diagnos och med honom har jag varit med i snart 7 år nu. En del finner sin kärlek tidigt andra längre in i livet men den kommer till sist.
Finns det några nackdelar ex inget körkort/pass eller otillgängliga förmåner för dom med Asperger osv?
Du kan ta körkort för bil, lastbil, motorcykel eller vad du nu vill ha för fordon, finns ingen som helst lag på att du inte får ta det och ingen hindrar dig såvida du inte har som jag, läkarintyg på att du inte är kapabel till att hantera ett fordon, då får du inte ta körkort utan får färdtjänst istället.
Jag har tagit ritalin för ca 6 månader sedan men jag upplevde att jag blev extremt manodepressiv och tappade vikt. Tillsammans med alkohol upplevde jag ett behagligt rus av energi och självkänsla, liknande en adrenalin kick (dock så får jag alltid en pundarkänsla dagen efter). Brukar ritalin hjälpa er att klara vardagen med ett jobb samt socialt, eller är det mer negativt enligt er?
Jag tar ingen medicin överhuvudtaget av den simpla anledningen att jag är hyperallergisk mot mediciner, min kropp kan inte hantera de starkare läkemedlen så tyvärr kan jag inte svara på din fråga.
Livet med Asperger, är det sannolikt att jag kommer stöta på många hinder och tappa lusten?
Stöta på hinder ja, det gör alla. Tappa lusten, det beror helt på dig och är inget jag kan svara på för återigen, vi är alla olika med det menar jag att den ena aspergaren är inte den andra lik.
- WalkingInAir
- Inlägg: 16
- Anslöt: 2011-11-24
Re: Ett liv med Asperger
Amgip: Det du ska fokusera på är inte svårigheter, utan möjligheter.
Om vi koncentrerar oss först och främst på ditt val av gymnasielinje, då är det jätteviktigt att du funderar på vad du gillar att göra. Om du gillar att joxa med datorer är det bra att söka en it-linje, gillar du däremot att snickra och bygga är byggprogrammet bra, gillar du elektriska apparater och att hålla på och koppla och skruva är elprogrammet ett bra val. Då jag förstår att du inte gillar att plugga så mycket så går teoretiska program såsom samhäll, natur och humanist bort direkt, utan satsa istället på en praktiskt lagd gymnasieutbildning inom ditt specialintresse. När du sen tagit studenten kan du läsa ky-utbildning om du känner att du behöver mer kunskaper. Om du har riktigt kämpigt med kärnämnen som svenska, matte, engelska m.m kan det vara idé att läsa dessa ämnen i aspergerklass och för övrigt läsa det praktiska gymnasieprogram du väljer med den klassen.
När det gäller brudar och förhållande är mitt råd att helt skippa fjortisfior, dom har ofta så mycket problem med sej själva att dom inte fixar en aspiekille också. Satsa på lite äldre tjejer/kvinnor, dom har mer förståelse, bättre livserfarenhet, betydligt snyggare, sexigare och otroligt mycket bättre i sängen
Barn tycker jag du ska vänta med i alla fall tills du har ett jobb.
Körkort borde du kunna ta utan problem bara du har synen i behåll och åldern inne. Pass kan man nästan alltid få, man måste nästan va råkriminell eller utan medborgarskap för att nekas pass.
Och spola kröken säger jag bara, sprit är skit, liksom kaffe, cigaretter och andra droger. Mediciner är inte heller bra, att prata med folk man litar på alt. proffs om sina problem, meditera och fokusera på roliga saker i livet är mycket bättre.
Lycka till!
Om vi koncentrerar oss först och främst på ditt val av gymnasielinje, då är det jätteviktigt att du funderar på vad du gillar att göra. Om du gillar att joxa med datorer är det bra att söka en it-linje, gillar du däremot att snickra och bygga är byggprogrammet bra, gillar du elektriska apparater och att hålla på och koppla och skruva är elprogrammet ett bra val. Då jag förstår att du inte gillar att plugga så mycket så går teoretiska program såsom samhäll, natur och humanist bort direkt, utan satsa istället på en praktiskt lagd gymnasieutbildning inom ditt specialintresse. När du sen tagit studenten kan du läsa ky-utbildning om du känner att du behöver mer kunskaper. Om du har riktigt kämpigt med kärnämnen som svenska, matte, engelska m.m kan det vara idé att läsa dessa ämnen i aspergerklass och för övrigt läsa det praktiska gymnasieprogram du väljer med den klassen.
När det gäller brudar och förhållande är mitt råd att helt skippa fjortisfior, dom har ofta så mycket problem med sej själva att dom inte fixar en aspiekille också. Satsa på lite äldre tjejer/kvinnor, dom har mer förståelse, bättre livserfarenhet, betydligt snyggare, sexigare och otroligt mycket bättre i sängen
Barn tycker jag du ska vänta med i alla fall tills du har ett jobb.
Körkort borde du kunna ta utan problem bara du har synen i behåll och åldern inne. Pass kan man nästan alltid få, man måste nästan va råkriminell eller utan medborgarskap för att nekas pass.
Och spola kröken säger jag bara, sprit är skit, liksom kaffe, cigaretter och andra droger. Mediciner är inte heller bra, att prata med folk man litar på alt. proffs om sina problem, meditera och fokusera på roliga saker i livet är mycket bättre.
Lycka till!
- Kostymhippie
- Inlägg: 229
- Anslöt: 2011-10-12
- Ort: Eskilstuna
Re: Ett liv med Asperger
Hitta något du är intresserad av och tuta och kör till 100%.
Detta kommer lösa dina flesta problem, du blir mer attraktiv om du är framgångsrik, du blir trevligare om du själv mår bra.
Du kommer antagligen stöta på lite olika vardagliga problem, en del som alla har och en del som är mer vanliga för aspisar.
Men fokusera inte på dessa nu vid 15 års ålder utan ta en sak i taget.
Om du inte är mogen för studier så jobba ett tag och studera på högre nivå lite senare.
Jag skulle rekommendera högskolan för de flesta aspisar då man generellt inte konkurrerar så bra med social kompetens men däremot med kunskap.
Detta kommer lösa dina flesta problem, du blir mer attraktiv om du är framgångsrik, du blir trevligare om du själv mår bra.
Du kommer antagligen stöta på lite olika vardagliga problem, en del som alla har och en del som är mer vanliga för aspisar.
Men fokusera inte på dessa nu vid 15 års ålder utan ta en sak i taget.
Om du inte är mogen för studier så jobba ett tag och studera på högre nivå lite senare.
Jag skulle rekommendera högskolan för de flesta aspisar då man generellt inte konkurrerar så bra med social kompetens men däremot med kunskap.
Re: Ett liv med Asperger
Amgip skrev:Jag är just nu en 15 årig kille (1996) som snart ska söka till ett gymnasium. Många tankar kring framtiden osv som många andra har. Jag anses som en otroligt slapp individ och är inte säker om jag ska välja en högskoleutbildande linje eller yrkesutbildande linje. Personligen tror jag inte att jag kommer orka gå en högskoleutbildande linje för att sedan gå 3 år till på högskola.
Jag har olika perioder i mitt liv, som håller på några månander i sig. Antingen är jag socialt aktiv och festar ganska ofta, eller spenderar hela dagarna snacka med folk på skype, eller ignorera alla sociala aktiviteter och tycker synd om mig själv för jag gör det (jag blir otroligt dryg mot folk, allmänt negativ mot allt och jag skiter i skolan).
Och såhär i slutet inser jag hur mycket text av onödig fakta jag skrivit utan att komma fram till vad jag vill säga.
Vad kan man förvänta sig för motgångar med Asperger?
Finns det många jobb som jag inte kommer få som jag skulle fått om jag inte haft Asperger?
Om jag skaffar barn, finns det en stor risk att dom också får Asperger?
Tanken av att göra samma sak varje dag resten av livet känns fett drygt, dock vill jag ha en stabil inkomst. Har ni med Asperger upplevt ett repeterande jobb uttmatande?
Jag har haft flera sexuella förhållanden med fjortisar, men ett stabilt förhållande där man gifter sig osv verkar inte sannolikt då jag anses konstig, så har ångest över att jag kommer leva ensam hela livet, hur har ni upplevt ett liv singel/gift/sambo?
Finns det några nackdelar ex inget körkort/pass eller otillgängliga förmåner för dom med Asperger osv?
Jag har tagit ritalin för ca 6 månader sedan men jag upplevde att jag blev extremt manodepressiv och tappade vikt. Tillsammans med alkohol upplevde jag ett behagligt rus av energi och självkänsla, liknande en adrenalin kick (dock så får jag alltid en pundarkänsla dagen efter). Brukar ritalin hjälpa er att klara vardagen med ett jobb samt socialt, eller är det mer negativt enligt er?
Livet med Asperger, är det sannolikt att jag kommer stöta på många hinder och tappa lusten?
Finns många fler frågor dock har jag ingen talang vad gäller att skriva om mig själv såhär, blir bara en massa skräptext.
Jag tycker att det är hemsk att leva med detta utan vänner m.m.
Återgå till Att leva som Aspergare
Vilka är online
Totalt 2 användare online: Inga medlemmar, inga dolda och 2 gäster (baserat på aktiva användare under de senaste 5 minuterna)
Flest användare online samtidigt: 328, 2011-03-01 11:33:54
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster
Flest användare online samtidigt: 328, 2011-03-01 11:33:54
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster