Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-03 12:14:25

Psykiskt har jag alltid legat i fas med eller före mina jämnåriga. Det som fått mig att må sämst i livet är när människor hindrat mig från att delta i olika evenemang som varit naturliga för min ålder t ex är de psykiska såren av att inte få delta i studentbalen för snart 30 år sedan outplånliga. Min mor hindrade mig aktivt från att delta i denna transkretionsrit och andra andra liknande
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Dalaberger » 2021-04-03 12:21:40

Varför fick du inte delta i den? Kan också säga att jag missade min sista skolavslutning i grundskolan, det kanske fanns någon bal också men det intresserade aldrig mig (så missade den med). Eftersom jag aldrig gick gymnasiet har jag missat allt med det också, det är synd men realistiskt så är det svårt att tänka hur jag skulle ha gjort.
Dalaberger
 
Inlägg: 170
Anslöt: 2021-02-22
Ort: Dalarna

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-03 22:00:03

Jag har en enzymbrist som gjorde att min mor ville hindra min alkoholdebut och indirekt min sexdebut, därför blev jag aktivt hindrad att delta i inspark, disco , skoldans och studentbal. Ett lättare rörelsehinder och min mors mörkerrädsla gjorde också att hon trodde jag skulle bli överfallen och mördad på väg till eller från dessa tillställningar, i en småstad, som kille. Detta gjorde att i kombination med övertro på de psykologer som redan som barn stämplade mig som sexbrottsling, från min mors sida gjorde att jag inte lämna tomten före 18 års ålder och inte ha ha på mig plånboken innan jag var 20. När jag skulle köpa biljett till studentbalen beslagtog mamma plånboken.
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Dalaberger » 2021-04-03 23:34:48

Det låter så jäkla skumt så det inte är klokt, snacka om överbeskyddande/rädd. Det har inte varit ett problem med mig, men jag har heller aldrig haft drivet att lämna huset ändå.
Dalaberger
 
Inlägg: 170
Anslöt: 2021-02-22
Ort: Dalarna

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 1:40:16

Hon är extremt paranoid därför har även i vuxen i vuxen ålder dragits till kvinnor med paranoida eller schizdrag
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 2:02:37

Min far spelade med i hennes paranoia och sade för husfridens skull ”Det är vi som är garanter för din personliga säkerhet”
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav ufo » 2021-04-04 2:04:04

Jag blir mållös. Din mor verkar knäpp, på riktigt.
En förälder skall ju förbereda sina barn för framtiden, inte sopa undan ............
ufo
 
Inlägg: 4637
Anslöt: 2007-06-23
Ort: En liten bit utanför skogen.

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 2:18:07

De utgick ifrån att jag inte skulle bli vuxen och psykiatrin förberedde mig för ett liv i celibat, jag fick inte titta på flickor då ingrep habilitering, skola eller bup från 6 till 15 år och mor som var socionom stod på deras sida. När jag var 30 talade jag med tjejen som jag jagade på dagis för övertyga min mor om att hon inte fått livslånga psykiska trauman av att jag jagade henne på dagis.
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav RapeRegs » 2021-04-04 3:28:47

Tulson74 skrev:När jag var 30 talade jag med tjejen som jag jagade på dagis för övertyga min mor om att hon inte fått livslånga psykiska trauman av att jag jagade henne på dagis.


När jag gick på dagis sprang vi och spolade när tjejerna satt på toaletten :-)Happy Dagisfröknarna blev jättearga. :-)005

Minns att jag blev utpekad som hjärnan bakom buset. Som vuxen vill jag gratulera mitt yngre barnjag. Well played osv.
RapeRegs
 
Inlägg: 1235
Anslöt: 2015-06-19

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Paladinen » 2021-04-04 7:03:57

Detta låter ju helt absurt som du genomlidit. Föräldrars uppgift är ju att mentalt förbereda sin avkomma inför vuxenvärlden och att lära avkomman att stå på egna ben .

Mina föräldrar pushade mig i tidig ålder att bli självständig, jag minns hur min mor brukade säga att gå ut och fråga om nån vill leka och du får inte komma tillbaka förens du frågat alla barnen i kvarteret. Detta gjorde min mor för att jag skulle bygga relationer till dom andra barnen och inte bli ensam och isolerad eller lämnad utanför och tack vare detta lärde jag känna min första bästa kompis och numera äldsta vän. Vi har känt varandra i 32 år nu.

Mina föräldrar brukade också sända iväg mig på små uppdrag som att gå till affären och köpa mjölk eller gå till kvarterskiosken och köpa mitt lördagsgodis själv eller laga min egen lunch efter skolan osv för att jag skulle lära mig att bli självständig och inte förlita mig på andra.

Dom regler jag hade hemma bestod av att städa mitt rum och utföra olika sysslor som att gå ut med soporna och plocka i och ur diskmaskinen , klippa gräsmattan osv för att få min månadspeng och detta gjorde mina föräldrar för att lära mig att man måste jobba för det man vill ha , inget i livet kommer gratis . I övrigt så skulle jag i tonåren 13-17år vara hemma klockan 22:00 på vardagar när det var skola samt på söndagar iom att måndag var skoldag och på fredagar och lördagar hade jag inga tidsrestriktioner och när jag blev 18 upphörde detta iom att jag var myndig och hade självbestämmanderätt. När jag gick ut gymnasiet och fick mitt första jobb 19 år gammal så flyttade jag hemifrån i samband med detta och skaffade min första egna lägenhet. Jag är glad att mina föräldrar pushade mig för det lärde mig att klara mig själv utan att förlita mig på andra samt värdet av pengar och hårt arbete.
Paladinen
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1071
Anslöt: 2020-12-23
Ort: För han är min soldat någonstans i Sverige

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 10:25:50

Paladinen skrev:Detta låter ju helt absurt som du genomlidit. Föräldrars uppgift är ju att mentalt förbereda sin avkomma inför vuxenvärlden och att lära avkomman att stå på egna ben .

Mina föräldrar pushade mig i tidig ålder att bli självständig, jag minns hur min mor brukade säga att gå ut och fråga om nån vill leka och du får inte komma tillbaka förens du frågat alla barnen i kvarteret. Detta gjorde min mor för att jag skulle bygga relationer till dom andra barnen och inte bli ensam och isolerad eller lämnad utanför och tack vare detta lärde jag känna min första bästa kompis och numera äldsta vän. Vi har känt varandra i 32 år nu.

Mina föräldrar brukade också sända iväg mig på små uppdrag som att gå till affären och köpa mjölk eller gå till kvarterskiosken och köpa mitt lördagsgodis själv eller laga min egen lunch efter skolan osv för att jag skulle lära mig att bli självständig och inte förlita mig på andra.

Dom regler jag hade hemma bestod av att städa mitt rum och utföra olika sysslor som att gå ut med soporna och plocka i och ur diskmaskinen , klippa gräsmattan osv för att få min månadspeng och detta gjorde mina föräldrar för att lära mig att man måste jobba för det man vill ha , inget i livet kommer gratis . I övrigt så skulle jag i tonåren 13-17år vara hemma klockan 22:00 på vardagar när det var skola samt på söndagar iom att måndag var skoldag och på fredagar och lördagar hade jag inga tidsrestriktioner och när jag blev 18 upphörde detta iom att jag var myndig och hade självbestämmanderätt. När jag gick ut gymnasiet och fick mitt första jobb 19 år gammal så flyttade jag hemifrån i samband med detta och skaffade min första egna lägenhet. Jag är glad att mina föräldrar pushade mig för det lärde mig att klara mig själv utan att förlita mig på andra samt värdet av pengar och hårt arbete.


Det låter som om du haft en sund helt normal uppväxt. Jag högfungerande autist, infektionskänslig, lätt rörelsehindrad men dålig orienteringsförmåga i nya miljöer( åtminstone som barn) blev instängd av en grupp paranoida socionomer med min mor i spetsen. Jag gläds åt din berättelse där du tilläts socialiseras in i andra barn och ungdomars värld. Så olika livet kan se ut. Jag har istället förberetts för att leva ut mina drömmar i ett annat liv. I detta liv skulle enligt min mor först hon sedan mina kvinnliga kusiner styra mitt liv. Detta är numera stadfäst på papper så att ingen kan lura mig.
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Paladinen » 2021-04-04 10:54:19

Tulson74 skrev:
Paladinen skrev:Detta låter ju helt absurt som du genomlidit. Föräldrars uppgift är ju att mentalt förbereda sin avkomma inför vuxenvärlden och att lära avkomman att stå på egna ben .

Mina föräldrar pushade mig i tidig ålder att bli självständig, jag minns hur min mor brukade säga att gå ut och fråga om nån vill leka och du får inte komma tillbaka förens du frågat alla barnen i kvarteret. Detta gjorde min mor för att jag skulle bygga relationer till dom andra barnen och inte bli ensam och isolerad eller lämnad utanför och tack vare detta lärde jag känna min första bästa kompis och numera äldsta vän. Vi har känt varandra i 32 år nu.

Mina föräldrar brukade också sända iväg mig på små uppdrag som att gå till affären och köpa mjölk eller gå till kvarterskiosken och köpa mitt lördagsgodis själv eller laga min egen lunch efter skolan osv för att jag skulle lära mig att bli självständig och inte förlita mig på andra.

Dom regler jag hade hemma bestod av att städa mitt rum och utföra olika sysslor som att gå ut med soporna och plocka i och ur diskmaskinen , klippa gräsmattan osv för att få min månadspeng och detta gjorde mina föräldrar för att lära mig att man måste jobba för det man vill ha , inget i livet kommer gratis . I övrigt så skulle jag i tonåren 13-17år vara hemma klockan 22:00 på vardagar när det var skola samt på söndagar iom att måndag var skoldag och på fredagar och lördagar hade jag inga tidsrestriktioner och när jag blev 18 upphörde detta iom att jag var myndig och hade självbestämmanderätt. När jag gick ut gymnasiet och fick mitt första jobb 19 år gammal så flyttade jag hemifrån i samband med detta och skaffade min första egna lägenhet. Jag är glad att mina föräldrar pushade mig för det lärde mig att klara mig själv utan att förlita mig på andra samt värdet av pengar och hårt arbete.


Det låter som om du haft en sund helt normal uppväxt. Jag högfungerande autist, infektionskänslig, lätt rörelsehindrad men dålig orienteringsförmåga i nya miljöer( åtminstone som barn) blev instängd av en grupp paranoida socionomer med min mor i spetsen. Jag gläds åt din berättelse där du tilläts socialiseras in i andra barn och ungdomars värld. Så olika livet kan se ut. Jag har istället förberetts för att leva ut mina drömmar i ett annat liv. I detta liv skulle enligt min mor först hon sedan mina kvinnliga kusiner styra mitt liv. Detta är numera stadfäst på papper så att ingen kan lura mig.


Det är tråkigt att du blev behandlad så i din ungdom men det är ju inget som du inte kan ta igen nu som vuxen. Du är vuxen och så länge du inte är omyndigförklarad så drick och träffa tjejer och umgås med folk så mycket du vill , vem ska kunna hindra dig ?
Paladinen
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1071
Anslöt: 2020-12-23
Ort: För han är min soldat någonstans i Sverige

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 11:41:52

Paladinen skrev:
Tulson74 skrev:
Paladinen skrev:Detta låter ju helt absurt som du genomlidit. Föräldrars uppgift är ju att mentalt förbereda sin avkomma inför vuxenvärlden och att lära avkomman att stå på egna ben .

Mina föräldrar pushade mig i tidig ålder att bli självständig, jag minns hur min mor brukade säga att gå ut och fråga om nån vill leka och du får inte komma tillbaka förens du frågat alla barnen i kvarteret. Detta gjorde min mor för att jag skulle bygga relationer till dom andra barnen och inte bli ensam och isolerad eller lämnad utanför och tack vare detta lärde jag känna min första bästa kompis och numera äldsta vän. Vi har känt varandra i 32 år nu.

Mina föräldrar brukade också sända iväg mig på små uppdrag som att gå till affären och köpa mjölk eller gå till kvarterskiosken och köpa mitt lördagsgodis själv eller laga min egen lunch efter skolan osv för att jag skulle lära mig att bli självständig och inte förlita mig på andra.

Dom regler jag hade hemma bestod av att städa mitt rum och utföra olika sysslor som att gå ut med soporna och plocka i och ur diskmaskinen , klippa gräsmattan osv för att få min månadspeng och detta gjorde mina föräldrar för att lära mig att man måste jobba för det man vill ha , inget i livet kommer gratis . I övrigt så skulle jag i tonåren 13-17år vara hemma klockan 22:00 på vardagar när det var skola samt på söndagar iom att måndag var skoldag och på fredagar och lördagar hade jag inga tidsrestriktioner och när jag blev 18 upphörde detta iom att jag var myndig och hade självbestämmanderätt. När jag gick ut gymnasiet och fick mitt första jobb 19 år gammal så flyttade jag hemifrån i samband med detta och skaffade min första egna lägenhet. Jag är glad att mina föräldrar pushade mig för det lärde mig att klara mig själv utan att förlita mig på andra samt värdet av pengar och hårt arbete.


Det låter som om du haft en sund helt normal uppväxt. Jag högfungerande autist, infektionskänslig, lätt rörelsehindrad men dålig orienteringsförmåga i nya miljöer( åtminstone som barn) blev instängd av en grupp paranoida socionomer med min mor i spetsen. Jag gläds åt din berättelse där du tilläts socialiseras in i andra barn och ungdomars värld. Så olika livet kan se ut. Jag har istället förberetts för att leva ut mina drömmar i ett annat liv. I detta liv skulle enligt min mor först hon sedan mina kvinnliga kusiner styra mitt liv. Detta är numera stadfäst på papper så att ingen kan lura mig.


Det är tråkigt att du blev behandlad så i din ungdom men det är ju inget som du inte kan ta igen nu som vuxen. Du är vuxen och så länge du inte är omyndigförklarad så drick och träffa tjejer och umgås med folk så mycket du vill , vem ska kunna hindra dig ?


Visst kan jag göra det. Så länge morsan lever får jag vara beredd på motstånd. Jag har varit överbeskydd och bortskämd kan man tycka men baksidan är också att hon bevakar och bevakat varje steg jag tar och att jag defaitism inte äger någonting i min egen bostad eftersom jag inte betalat sakerna. Senast vid jul bytte vi bokhyllor med varandra och hon beordrade mig att att rensa i bokhyllan. Då slängde jag det enda jag faktiskt hade betalat och ägde, böckerna från universitetet alltså från tiden före as diagnosen. Vi dödstädade så att säga både efter mig och henne
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav LordNelson » 2021-04-04 11:50:41

Tulson74 skrev:Visst kan jag göra det. Så länge morsan lever får jag vara beredd på motstånd. Jag har varit överbeskydd och bortskämd kan man tycka men baksidan är också att hon bevakar och bevakat varje steg jag tar och att jag defaitism inte äger någonting i min egen bostad eftersom jag inte betalat sakerna. Senast vid jul bytte vi bokhyllor med varandra och hon beordrade mig att att rensa i bokhyllan. Då slängde jag det enda jag faktiskt hade betalat och ägde, böckerna från universitetet alltså från tiden före as diagnosen. Vi dödstädade så att säga både efter mig och henne

Lås dörren när kärringjäveln är i antågande. Om du nu tycker hon är jobbig?
LordNelson
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 4083
Anslöt: 2010-06-25

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Paladinen » 2021-04-04 12:34:35

Tulson74 skrev:
Paladinen skrev:
Tulson74 skrev:
Det låter som om du haft en sund helt normal uppväxt. Jag högfungerande autist, infektionskänslig, lätt rörelsehindrad men dålig orienteringsförmåga i nya miljöer( åtminstone som barn) blev instängd av en grupp paranoida socionomer med min mor i spetsen. Jag gläds åt din berättelse där du tilläts socialiseras in i andra barn och ungdomars värld. Så olika livet kan se ut. Jag har istället förberetts för att leva ut mina drömmar i ett annat liv. I detta liv skulle enligt min mor först hon sedan mina kvinnliga kusiner styra mitt liv. Detta är numera stadfäst på papper så att ingen kan lura mig.


Det är tråkigt att du blev behandlad så i din ungdom men det är ju inget som du inte kan ta igen nu som vuxen. Du är vuxen och så länge du inte är omyndigförklarad så drick och träffa tjejer och umgås med folk så mycket du vill , vem ska kunna hindra dig ?


Visst kan jag göra det. Så länge morsan lever får jag vara beredd på motstånd. Jag har varit överbeskydd och bortskämd kan man tycka men baksidan är också att hon bevakar och bevakat varje steg jag tar och att jag defaitism inte äger någonting i min egen bostad eftersom jag inte betalat sakerna. Senast vid jul bytte vi bokhyllor med varandra och hon beordrade mig att att rensa i bokhyllan. Då slängde jag det enda jag faktiskt hade betalat och ägde, böckerna från universitetet alltså från tiden före as diagnosen. Vi dödstädade så att säga både efter mig och henne


Har du en egen bostad ?

Du behöver ju inte berätta för lilla mamma allt du gör tänker jag . Om du vill träffa tjejer och bjuda hem dom så är ju det inget mamma varken ser eller hör eller vet om så länge du inte berättar det och mamma kan inte heller se om du bjuder hem kompisar på lite öl och grabbsnack.
Paladinen
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1071
Anslöt: 2020-12-23
Ort: För han är min soldat någonstans i Sverige

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 13:48:56

Paladinen skrev:
Tulson74 skrev:
Paladinen skrev:
Det är tråkigt att du blev behandlad så i din ungdom men det är ju inget som du inte kan ta igen nu som vuxen. Du är vuxen och så länge du inte är omyndigförklarad så drick och träffa tjejer och umgås med folk så mycket du vill , vem ska kunna hindra dig ?


Visst kan jag göra det. Så länge morsan lever får jag vara beredd på motstånd. Jag har varit överbeskydd och bortskämd kan man tycka men baksidan är också att hon bevakar och bevakat varje steg jag tar och att jag defaitism inte äger någonting i min egen bostad eftersom jag inte betalat sakerna. Senast vid jul bytte vi bokhyllor med varandra och hon beordrade mig att att rensa i bokhyllan. Då slängde jag det enda jag faktiskt hade betalat och ägde, böckerna från universitetet alltså från tiden före as diagnosen. Vi dödstädade så att säga både efter mig och henne


Har du en egen bostad ?

Du behöver ju inte berätta för lilla mamma allt du gör tänker jag . Om du vill träffa tjejer och bjuda hem dom så är ju det inget mamma varken ser eller hör eller vet om så länge du inte berättar det och mamma kan inte heller se om du bjuder hem kompisar på lite öl och grabbsnack.


Nu har hon bosatt sig så nära mig att jag gärna sköter sådant i synnerhet kvinnoaffärer på andra orter. Tro mig är har man en mamba som jobbat på soc och som för 30 år sedan skämde bort farfars nya kvinna genom sökningar i kriminalregistret då har man lärt sig att dölja ALLT.

Nu har jag aldrig köpt sex men åren runt sexköpslagens införande frågade kurator mig om inte sexköp skulle vara ett alternativ. Jag svarade att jag inte ville kränka en kränka en kvinna på det sättet eller på något annat men sade samtidigt att det ii sig inte skulle vara något problem . Med socialtjänsten i mitt eget hem har jag lärt mig att sköta saker snyggt och dölja allt. Jag började mitt liv som sexårig i samhällets ögon häktad sexbrottsling och har fått försvara mig sedan dess.
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Nisse1982 » 2021-04-04 15:00:38

Tulson74; Din morsa påminner mycket om min tjejs morsa. Hon började hata mig från början då hon tyckte att jag stal hennes dotter ifrån henne. De umgicks hela tiden med varandra och sen kom jag in i bilden.
Hon övervakade henne också och det har tagit flera år innan hon släppte greppet. Ett enormt kontrollbehov! Det hjälper inte heller att hon bor typ 50 meter ifrån tjejens lägenhet :-)003
Det ligger dock på en mer normal kontaktnivå nuförtiden.

Hennes morsa, liksom din, har inte alla får hemma i hagen så att säga. Inte för att snacka skit om din morsa men du skrev ju själv att hon har paranoia, schizodrag, etc.

Sen har jag också haft hinder i vägen för min personliga utveckling men det har ju alla människor mer eller mindre. Det är ingen som kommer undan!
Man ska dock inte älta sånt där. Ju mer man ältar eländet, desto större och verkligare gör man den i sitt eget sinne. För att få en ny sten så måste du släppa taget om den gamla stenen. Lära sig att gå vidare, leva i nuet etc etc. Det där kan ju folk här redan....

Over and out
Nisse1982
 
Inlägg: 157
Anslöt: 2014-10-10

Erfarenheter av att bli hindrad i din personliga utveckling

Inläggav Tulson74 » 2021-04-04 18:45:25

Så kloka ord
Tulson74
 
Inlägg: 382
Anslöt: 2020-03-04

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in