Det är ett vanligt misstag att tro att dialektala ord på något sätt skulle vara "konstruerade". I själva verket är det i högre grad tvärtom: det är riksspråket som är delvis sammansmultet, delvis medvetet konstruerat från olika dialekter, som representerar den "spontana" språkutvecklingen.

En tråd för dialektord finns redan:
dialektala-ord-och-slang-t12055.html
Den handlar också om slangord, vilket även det kan göra att man lär sig fel, eftersom dialekt och slang är helt olika saker; men dialektorden faller iallafall inom ämnet där.

(Jag har bett inlägg flyttade och slang-och-dialekttråden delad, men förmodar att ledningen har annat att syssla med ett tag framåt...)

"Bonnig" öschöttska:

"Dä oer sä dö" = "Det ordnar/reder sig ska du se". O-et i "oer" ska uttalas med en sorts "dovt väsande" ljud.

"Gaern"=galen. "A" i "gaern" ska uttalas på samma sätt som exempelvis tyska "haben", fast med en lätt anstrykning åt ä.

Ibland måste man flia maten i Roslagen

geocache skrev:"Bonnig" öschöttska:

"Dä oer sä dö" = "Det ordnar/reder sig ska du se". O-et i "oer" ska uttalas med en sorts "dovt väsande" ljud.

De östgötska skogarna påstås också vara hemvist för ett rött litet djur som inte finns någon annanstans: oäven.

Fast även i delar av Västergötland och Småland fördelar man r enligt götaregeln, det vill säga (i stort sett) tungrots-r före betonad vokal, tungspets-r i övrigt, även om tungrots-r:et kanske inte blir lika o-haltigt där.

geocache skrev:"Gaern"=galen. "A" i "gaern" ska uttalas på samma sätt som exempelvis tyska "haben", fast med en lätt anstrykning åt ä.

Öppet långt a-ljud finns i många svenska dialekter. Brukar stavas â. (Ett ljud mellan å och öppet ö, som kanske är ännu vanligare, stavas ô. Numera misstas det av många för ett ö.)

Först: Jag är ifrån Blekinge nära Skåne.

Ord:
Kort - I Blekinge säger man "kåååt". Jag är 110cm kåååt.
Pinsamt ibland.

Speciellt när en flintskallig gubbe tror man vill kelas...
"- Nej jag vill ta ett ´kort´ på dej!"
"- Jag är inte kåååt på dej!"

geocache skrev:

Kahlokatt skrev:Jag tycker att "mopedist" om mopedförare låter konstigt, och "en spång, flera spänger". Trodde att det var ett skämt första gången jag hörde det.

Jag håller med Kahlokatt.

Faktum är ju att de fyra... stånden... (som vi säger idag) i riksdagen före 1866 inte hette så i pluralis, utan ständer.

Adel, präster, borgare och bönder, Riksens ständer.

Zombie skrev:De östgötska skogarna påstås också vara hemvist för ett rött litet djur som inte finns någon annanstans: oäven.

Jag tror mig ha hört det i uttryck uppe i Sörmland som liten: "Han/hon är inte oäven".

Bjäbbmonstret skrev:

Zombie skrev:De östgötska skogarna påstås också vara hemvist för ett rött litet djur som inte finns någon annanstans: oäven.

Jag tror mig ha hört det i uttryck uppe i Sörmland som liten: "Han/hon är inte oäven".

Där rör det sig väl rimligen inte om räv med o-haltigt r utan om adjekivet oäven.

Pemer skrev:

geocache skrev:

Kahlokatt skrev:Jag tycker att "mopedist" om mopedförare låter konstigt, och "en spång, flera spänger". Trodde att det var ett skämt första gången jag hörde det.

Jag håller med Kahlokatt.

Faktum är ju att de fyra... stånden... (som vi säger idag) i riksdagen före 1866 inte hette så i pluralis, utan ständer.

Adel, präster, borgare och bönder, Riksens ständer.

En inlånad plural, liksom länder, som jag tog upp tidigare. Märk att också stånd är neutralt (till skillnad från riktiga rotnomina som natt och fot).

När det gäller t.ex. marknadsstånd och trädgårdsland använder man hellre de inhemska, ändelselösa pluralformerna.

Google svek mig, vad betyder shubre alt shu bre?

Shu bre är rinkebysvenska och betyder ungefär "hej kompis".