I genomsnitt äter vi cirka 15 kilo cit­rusfrukter per person och år i Sverige. Citrussläktet har sitt ursprung i de sydöstra utlöparna av Himalaya, det vill säga i Assam, Myanmar och Yunnan. Det tycks finnas ett antal naturliga grundarter, bland andra citron (Citrus medica), pomelo (C maxima) och mandarin (C reticulata), medan de flesta andra citrusfrukter är hybrider: klementin, satsuma, apelsin, grape­frukt och lime.

Grapefrukt har en synnerligen brokig genealogi (och dito taxonomi), men antas i dag vara en hybrid mellan pomelo och apelsin [1]. Ursprunget är osäkert, men starka bevis talar för att grapefrukten uppstod i Västindien. Det första omnämnandet kom från Barbados på 1700-talet, där den kallades »forbidden fruit«.
---
Grapefrukt – rik på vitaminer och antioxidanter – anses av många vara bra för vår hälsa. Bland antioxidanterna finns bland annat dihydroxibergamottin (DHB), en av många furanokumariner som skyddar växten mot insekter och patogener. Dessvärre hämmar DHB även aktiviteten av CYP3A4 i tarmen, ett enzym som bland annat metaboliserar ett stort antal läkemedel innan de tas upp i kroppen [2]. Mindre enzymaktivitet innebär en lägre nedbrytning och ökad biotillgänglighet och absorption och därmed högre nivåer av läkemedlet i blodet. Via andra mekanismer kan grapefrukt även minska absorptionen av läkemedel.
---
Man bör vara försiktig även med en del andra citrusfrukter, till exempel Sevilla-apelsiner (som är grunden för de flesta apelsinmarmelader), lime och pom

slackern skrev:Man har väldigt mycket eget ansvar att läsa igenom bipacksedeln.