57-årige Steven Pinker, psykologiprofessor vid Harvard, världsledande språkforskare som tidigare publicerat fem populärvetenskapliga böcker och även är en flitig debattör har nu skrivit en ny massiv bok på 800 sidor om människan och våldet, ”The better angels of our nature". Här är en bokrecension från DN:

DN - Steven Pinker: ”The better angels of our nature”
Publicerad 2012-01-31 16:45

800 sidor om människan och våldet. Steven Pinker satsar allt och förklarar varför världen har blivit bättre.

Äntligen ett glädjebudskap: världen har blivit allt mindre våldsam!

Vi lever faktiskt i den mest fredliga tiden i homo sapiens historia. Vare sig man ser det på kort eller lång sikt, decennier eller millennier, är tendensen tydlig. Därtill statistiskt säkerställd.

Han gör i boken jämförelser med antal döda i olika krig i historien och även om det kan verka som att 1900-talet är historiens blodigaste sekel så ser det annorlunda ut om man räknar procentuellt och tar hänsyn till befolkningsutvecklingen:

Historiens krigiska lågvattenmärke var varken första eller andra världskriget utan, just det, An Lushan-upproret. I Kina på 700-talet då runt 36 miljoner människor dog vilket översatt till 1900-talets befolkning motsvarar ofattbara 429 miljoner döda. Tvåa på denna bis-tra lista hamnar mongolernas bärsärkagång på 1200-talet då 40 miljoner människor massakrerades, vilket Pinker 1900-talsöversätter till 278 miljoner.

Jämför man i stället dödligheten med nivåerna bland jägar- och samlarsamhällen – vissa med en krigisk dödlighet på trettio procent – summeras översättning av de två världskrigen till 2 miljarder (!) döda.

Pinker utnyttjar också, flitigt, jämförande mordstatistik, där den säkraste statistiken hämtas från 1200-talets England och framåt. Trenden är uppenbar: det var extremt mycket farligare att leva i Oxford på 1300-talet och i Sverige på 1500-talet. Det var mellan 10 och 100 gånger mer sannolikt att du skulle bli mördad. Skulle gärna vilja veta vad Leif G W Persson har att tillägga.

Pinker presenterar också ett antal förklaringar till den positiva förändringen. Bl.a. anser han att det beror på civilisationsprocessen, att det inte längre är så många som roas av att se andra lida som t.ex. när kvinnor stenas (enligt Pinker är detta den viktigaste bidragande orsaken), statsmaktens monopol på våld och stabiliserande av samhället i stort, utökat handelsutbyte genom t.ex. bildandet av EKSG, europeiska kol- och stålunionen som senare blev EU, ökad läskunnighet samt jämlikhet mellan könen, Pinker menar att kvinnor har en fredsskapande karaktär.

Ikväll är Steven Pinker en av gästerna i Skavlan:

SVT1 fredag 16 mars 2012 kl 21.00 - Skavlan

Steven Pinker är professor vid Harvard och en av världens ledande evolutionspsykologer. 1900-talet ser för de flesta ut som ett brutalt århundrade med världskrig, folkmord och terrorism. Men i hans senaste bok The Better Angels of Nature menar Pinker att människan aldrig varit mer fredlig än idag.

Ett stort antal forskare har gjort den största sammanställningen någonsin över hälsotillståndet i världen med statistik från 187 länder som i fredags publicerades i medicintidskriften The Lancet:

DN - Karin Bojs: Nu är för mycket mat största problemet
Publicerad 2012-12-16 10:17

Människor i världen lever längre i dag än för tjugo år sedan. Men det är till stor del extra år av sjukdom. Visserligen har många sjuk­domar minskat. Men samtidigt har andra sjukdomar – som beror på välstånd – ökat.

De tre faktorer som orsakar mest ohälsa och förtidig död är, i nämnd ordning:

1 Högt blodtryck

2 Tobaksrökning

3 Alkohol

Orsaken till högt blodtryck är i viss mån genetisk, men blodtrycket påverkas även i hög grad av övervikt, stillasittande och för mycket alkohol.

Dödlighet som hänger samman med fattigdom har minskat globalt, exempelvis diarréer och undernäring. Mest av allt har antalet barn som dör av mässling minskat, tack vare framgångsrika vaccinationskampanjer.

Undernäring i barndomen är inte längre den vanligaste orsaken till sjukdom och för tidig död som den var för tjugo år sedan.

Fetma och övervikt som orsak till sjukdom har däremot klättrat: från att vara den tionde viktigaste orsaken till sjukdom och död år 1990 till att vara den sjätte viktigaste i dag. Övervikt är alltså ett större problem för världen i dag än undernäring.

I och med att människor får det bättre ställt så förändras också det sätt man lever på, livsstilen och konsumtionsmönstret, man köper mer mat, bilar och lägger mer pengar på cigaretter och läsk samtidigt som man inte behöver (eller vill?) arbeta lika mycket fysiskt. Jämfört med för tjugo år sedan dör fler människor i dag av exempelvis trafikolyckor, hjärtsjukdomar och tarmcancer.


The Lancet - Global Burden of Disease Study 2010

Men om man äter bra och motionerar samt varken röker eller dricker så kullkastar man nog teorin om extra men sjuka år ..?

Sådan här statistik över levnadsvanor blir snabbt missvisande när man ändrar levnadsmönstret.

Zombie skrev:Ja, i varje fall så länge de kombineras med feminism. Kvinnor har i allmänhet en helt annan ansvarskänsla än män, både för det rent ekonomiska och för att sörja för sina närstående,

Mmm schysst inställning, väldigt jämställd... not!!

Införandet av bensin/dieseldrivan fordon har bidragit till att krigen är mindre dödliga.
När man invaderade länder med hästar så dog folk mer.
Jämför till exempel Falklandskriget med Genghis Khans och Timur Lenks kampanjer.
Alltså är hästar folkmördare.

Rädda barnen, BRIS och Majblomman är organisationer som kraftigt har överdrivit omfattningen av barnfattigdom i Sverige. Rädda Barnen har tidigare talat om att det skulle finnas ca en kvarts miljon fattiga barn som lever i Sverige men när Janne Josefsson beslutade sig för att granska var alla dessa barn fanns så blev det istället så att organisationerna som förmedlar dessa uppgifter granskades:

SVT - Barnfattigdomen i Sverige överdrivs av barnrättsorganisationerna

Enligt Rädda barnen finns det en kvarts miljon fattiga barn i Sverige. Men när Uppdrag granskning synar barnfattigdomen framträder en annan bild. Alla de tre största barnrättsorganisationerna i Sverige, Bris, Majblomman och Rädda barnen ger kraftigt vinklade siffror i sina kampanjer.

I samband med Almedalsveckan 2011 lanserade Rädda barnen kampanjen Black. En kampanj som skulle sätta fokus på alla de fattiga barn som lever i Sverige.

I filmen som visades i samband med kampanjen uppgav Rädda barnen att det 2011 fanns 220 000 fattiga barn i landet. Barn, som enligt kampanjen inte kunde äta sig mätta.

Och det tog ordentlig fart. Håkan Juholt ägnade en stor del av sitt tal i Almedalen åt att prata om barnfattigdomen och media rapporterade okritiskt siffrorna.

Intressant undersökning utförd i Storbritannien av Royal Statistical Society och King's College London som visat att britter har grovt felaktiga faktaföreställningar vad gäller allt från invandring och bistånd till bidrag och tonårsaborter:

The Independent - British public wrong about nearly everything, survey shows
JONATHAN PAIGE TUESDAY 09 JULY 2013

Research shows public opinion often deviates from facts on key social issues including crime, benefit fraud and immigration

Skulle inte förvåna mig om situationen är liknande här. Har själv verkligen både förvånats och förundrats då jag sett folk intervjuas och fått frågan om vem som är partiledare för exempelvis moderaterna eller vem som är statsminister och inte kunnat svara rätt på frågan. Skrämmande att folk som röstar är så okunniga, man undrar verkligen om de ens vet vad de röstar på, vad partierna står för och vad de gör i samhället o.s.v.

En undersökning har visat att svenskars uppfattning om hur det ser ut i världen i många fall är felaktig och enligt undersökningen finns det inget samband mellan hög utbildning och god omvärldskunskap, högutbildade med universitetsutbildning svarar inte mer rätt än individer med lägre utbildning eller lågutbildade med enbart grundskoleutbildning:

DN - Världen bättre än vad du tror
Publicerad 2013-10-26 06:00

Vår bild av världen är föråldrad. Människor lever längre, läser bättre och låter vaccinera sina barn i högre utsträckning än vad vi tror. Det visar en unik undersökning som DN tagit del av.

– Det folk gissar var kanske rätt för 30 år sedan. Men de missar att världen har förändrats. Det säger Hans Rosling, professor i internationell hälsa och ordförande i stiftelsen Gapminder, som tillsammans med undersökningsinstitutet Novus genomför en serie mätningar av svenska folkets kunskaper om världen (se faktaruta). Under året har drygt 3.000 personer i olika omgångar fått svara på de frågor om hälsa, ekonomi och social utveckling som DN redovisar.

Svaren visar att många är fast i en svartvit bild av ”rika” och ”fattiga” länder. En ”Tintin”-värld som inte längre finns kvar, menar Rosling. Världens länder är egentligen ganska jämnt utspridda på välståndsskalan. Undersökningen ger ett mått på den kvardröjande felaktiga världsbilden.

– Långsamma förändringar till det bättre skrivs det sällan om i medierna, säger Rosling.

Gapminders verksamhetschef Ola Rosling uttrycker i artikeln att:

– Förutfattade meningar om andra nationer och folk förvrider världsbilden. Dessutom har världen förändrats sedan vi själva gick i skolan.

– Mediernas val av negativa vinklar påverkar också världsbilden, menar Ola Rosling.

Meningen med undersökningen har varit att i första hand kartlägga kunskapsluckor hos den svenska befolkningen och parollen är att ”bekämpa potentiellt förödande okunskap med en faktabaserad världsbild som alla kan förstå”:

– Med ”förödande” menar vi exempelvis beslut som grundas på felaktiga fakta, som att införa drastiska åtgärder mot befolkningstillväxt i länder som redan har fallande födelsetal, förklarar Ola Rosling.

Här är några exempel på frågor där svenskar gissar fel:

• Vi tror att världens unga vuxna kvinnor i genomsnitt har gått i skolan i fyra år, det korrekta svaret är sju år.

• Svenskar tror också att endast ett av tio barn vaccineras vaccineras mot mässling fast det i själva verket handlar om åtta av tio barn.

• Vi tror också att medellivslängden i världen är ca 60 år men medellivslängden är 71 år.

• Bland Afrikas ungefär en miljard människor finns nästan 800 miljoner mobilabonnemang men svenskar gissar att det finns mindre än 100 miljoner mobilabonnemang.

I artikeln finns det även bilder där man kan läsa mer om resultaten och se fler exempel från undersökningen.

Tyckte detta var rätt uppseendeväckande då jag läste det nyligen, en genomsnittlig barnfamilj har i dag inkomster som nära på skulle kunna försörja ytterligare ett hushåll med lika många personer och nästan hälften av alla barn bor i familjer med hög inkomststandard. Enligt en sammanställning från Statistiska centralbyrån (SCB) så har inkomststandarden, som mäter hur väl ett hushålls inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader stigit under 2000-talet, det är alltså många som fått det mycket bättre under senare år:

Den genomsnittliga inkomststandarden i barn­familjerna har ökat under senare år, från 1,32 år 1995 till 1,97 år 2011. En genom­snittlig barn­familj har alltså inkomster som nästan skulle kunna försörja en lika stor familj till.

Sedan 1998 har andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard närapå halverats:

År 1998 hade 289 000 barn i Sverige låg inkomst­standard. Av dem var 33 procent barn till ensam­stående och 32 procent barn till utrikes födda. År 2011 hade antalet barn med låg inkomst­standard minskat till 158 000.

SCB - Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard

I jämförelse med slutet av 90-talet lever färre barn i hushåll med låg inkomststandard. 1997 var det 18 procent av barnen. 2007 hade det sjunkit till 6 procent, men sedan dess har det skett en viss ökning och 2011 levde 8 procent av barnen i hushåll med låg inkomststandard, enligt SCB. Det motsvarar 158 000 barn.

DN - Ökade skillnader mellan barnfamiljer

Låg inkomststandard för en familj bestående av två vuxna och två barn innebär enligt SCB att familjen har en disponibel inkomst på mindre än 19 800 kronor per månad, en summa som bedöms vara minimum för att klara de nödvändigaste utgifterna.

Jag skrev om Hans Rosling i denna tråd (som började i öppna Övriga ännen men sedan blev slutna AoG): varlden-blir-bara-battre-och-battre-t6867.html

Även i denna tråd skrev jag om Hans Rosling: bistand-en-cynisk-historia-t4129.html

Nu har jag otroligt svårt att komma ihåg siffror, så jag skulle säkert också svarat fel. Det viktiga är att komma ihåg att det troligen är bättre än man tror, och söka reda på siffrorna när man behöver dem, t ex på http://www.gapminder.org/

Men bistånd tycks ständigt behövas, det egna landet klarar inte av när stora naturkatastrofer inträffar. Som tyfonen på Filippinerna och jordbävningen 2010 på Haiti, där människor fortfarande bor i tält.

Många i Sverige har även en helt felaktig uppfattning om hur mycket pengar som satsas på välfärden och tror att den nuvarande regeringen satsar mindre pengar på välfärden än vad tidigare regeringar gjort och att det successivt sker en nedmontering av välfärden, att den är i kris o.s.v. fast det i själva verket ser helt annorlunda ut:

SKL - Uppdatering av Välfärdsmysteriet: Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande resurser och växande behov

Folk i allmänhet tycks tro att det satsas mindre och mindre på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. I själva verket är det tvärtom.

Kommunerna, landstingen och staten satsar över tiden mer och mer på dessa tjänster. Varför uppfattar många att det satsas mindre när det i själva verket satsas mer?

SKL - Låg kunskap om att välfärden slår rekord

En rapport och tillhörande undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar idag visar att vi aldrig satsat mer på välfärden än idag. Samtidigt är kunskapen om att så är fallet låg. Allmänheten tror att det satsades mer förr.
Diskussionen om välfärdens finansiering är viktig och behöver baseras på fakta. Rapporten "Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012" visar att vi aldrig lagt mer resurser på välfärden än vad vi gör idag.

– Vi ser att välfärden fortfarande växer snabbare än utvecklingen av demografin kräver. Det är angelägna satsningar på vård, skola och omsorg som gjorts och som står för över 90 procent av kommuner och landstings verksamheter. Men trots att det satsas mer än någonsin så måste vi diskutera den framtida finansieringen av välfärden och dess utmaningar. Det handlar om att våra förväntningar på välfärden blir allt högre, säger Annika Wallenskog.

Har även skapat en tråd om detta här: Den svenska välfärden