ragnevi skrev:Jag skrev faktiskt en gång en debattartikel om detta ämne, det är ett par år sedan men artikeln känns fortfarande aktuell:

http://attention.vgl.se/index.php?option=com_content&task=view&id=78&Itemid=28

Utbildning eller arbete skall alltid vara förstahandsalternativet. För att göra det möjligt behövs rätt stöd och mer riktade insatser för att få och behålla ett arbete, men också att jobben anpassas utifrån individen.
Utredarna poängterar också att förändringar på arbetsmarknaden och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS, just för att det saknas riktade insatser och anpassade jobb.

Det är ett stort problem att sysselsättningen inom denna grupp idag är så låg, men utredarnas ”lösning” riskerar att andra viktiga och nödvändiga åtgärder mot systematisk diskriminering på dagens arbetsmarknad kommer bort.
För att förändra attityder gentemot människor med denna problematik är det viktigt att de finns ute i samhället. På vanliga arbetsplatser.
Det som behövs är: ökad rätt till arbete och rätt till lön! Inte fler platser inom daglig verksamhet.

Håller helt med, detta är något som inte kan sägas för ofta.

Alien skrev:

Utbildning eller arbete skall alltid vara förstahandsalternativet. För att göra det möjligt behövs rätt stöd och mer riktade insatser för att få och behålla ett arbete, men också att jobben anpassas utifrån individen.
Utredarna poängterar också att förändringar på arbetsmarknaden och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS, just för att det saknas riktade insatser och anpassade jobb.

Det är ett stort problem att sysselsättningen inom denna grupp idag är så låg, men utredarnas ”lösning” riskerar att andra viktiga och nödvändiga åtgärder mot systematisk diskriminering på dagens arbetsmarknad kommer bort.
För att förändra attityder gentemot människor med denna problematik är det viktigt att de finns ute i samhället. På vanliga arbetsplatser.
Det som behövs är: ökad rätt till arbete och rätt till lön! Inte fler platser inom daglig verksamhet.

Håller helt med, detta är något som inte kan sägas för ofta.

Det är så bra att det tål att citeras än en gång!

I dgens UNT intervjuas chefen för Uppsala kommuns dagliga verksamhet Fyris, Elin Lindberg.

Rubrik: "Det är dags för Ica-Jerry att äntligen få en fast anställning"

"Jag passade på att säga till henne [Icas marknadschef] att det är dags för Jerry, den funktionshindrade killen i Icas tv-reklam, att få ett fast jobb. Jerry kan inte gå på praktik hos Ica hur länge som helt. Anställ honom!"

Men det är ju bara reklam, invänder reportern.

"Det skulle driva på en attitydföränring. Det behövs att fler arbetsgivare vågar se till kompetens istf till diagnos. Det saknas inte stöd och resurser i samhället idag och det finns en massa engagerade arbetsgivre som vill ge våra funktonshindrade praktikplatser. Men det är svårt att få dem att våga ta nästa steg och anställa dem, trots att Arbetsförmedlingen betalar upp till 80% av lönen."

Men klarar verkligen en funktionshindrad ett vanlig jobb, undrar reportern.

"Kanske inte i samma tempo och med samma bredd av arbetsuppgifter som andra på arbetsplatsen. Men en del klarar de, och den delen kan han el hon sköta fullt ut. En arbetsgivare kan känna sig trygg med det. Men det gäller att kunna se möjligheten."

Tyvärr kommer inte Ica-Stig att anställa Jerry i reklamfilmerna. Den som spelar Jerry ska sluta (det är hans eget beslut): http://nyheter24.se/noje/kandisar/article619832.ece

Jag trodde DV var avsett för de som inte klarar ett vanligt jobb... Eller har det blivit en åtgärd för arbetslösa också???

ragnevi skrev:Jag tycker att någon borde göra en studie där personer med diverse olika NPF fick lika mycket pengar som DV kostar, kan vara allt mellan 17.000-37.000:- per månad och så fick de sysselsätta sig själva, medan den andra gruppen fick Daglig Verksamhet. Efter en femårsperiod skulle studien utvärdera vilken av grupperna som det gått bäst för...

Vad tusan skulle jag göra med de pengarna??? Jag behöver det stöd jag får på min DV, dvs meningsfull sysselsättning, komma ut och träffa folk i en miljö där jag känner mig trygg, osv. Jag har ingen aning om hur jag skulle bära mig åt för att kunna köpa nåt motsvarande om jag istället fick pengar...

De kan väl ta in en person med psykisk funktionsnedsättning och anställa honom direkt och pusha lite för att fler företag ska arbeta utifrån IPS-modellen?

Kimmelie, då får du väl ansöka om att tillhöra den gruppen som får gå på dv då…

Vad jag egentligen lyfter är att ett stort problem för många med Asperger är snarare att de har usel ekonomi, inte att de saknar drivkraft att sysselsätta sig själva. Men eftersom de är utestängda från arbetsmarknaden, så kommer de inte utanför dörren och många hänvisas istället till vad de själva tycker är olika former av "vuxendagis".

Men jättekul att du är nöjd med din dv, det är alltför få som vill berätta vad som fungerar och de flesta berättar bara om sådant som inte fungerar.