Beslutade HO rätt? (Och om etikettsregler)

av **ragnevi** » 2009-02-04 3:51:59

Jag fick följande beslut från HO, det rör inte mig, utan en bekant med ADHD och Asperger. Då jag inte vill hänga ut någon så har jag ändrat namn, datum, samt orter som skulle kunna identifiera var han bor.

Skulle någon trots detta kunna identifiera ärendet, ber jag om att ni visar respekt för personens privatliv i tråden.

Angående anmälan om diskriminering i arbetslivet p.g.a. funktionshinder

Beslut
Handikappombudsmannen (HO) avslutar ärendet.

Bakgrund

Nicklas Andersson har anmält Luleås universitet för diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder då han anser att universitetet har underlåtit att vidta erforderliga stöd- och anpassningsåtgärder. Till stöd för sin anmälan anför han huvudsakligen följande.

Han är anställd som forskare vid statsvetenskapliga institutionen. Hans forskning är externfinansierad. Han upplever att hans arbetsgivare har vägrat att diskutera hans kvalifikationer och löneutveckling med honom.

Universitetet har vägrat att anskaffa WordFinder samt USB-minne till honom som arbetshjälpmedel, vilket han behöver för att kunna arbeta hemma samt föreläsa på ett tillfredsställande sätt. Han har hänvisat till ett läkarutlåtande som styrker behovet av WordFinder.

Universitetet har vidare vägrat att diskutera med honom om han kan få festmat på samma villkor som andra. Tidigare har han fått ta lite mat på festbordet i matsalen. Institutionens administrativa chef har dock på senare tid uppmanat honom att inte göra det. Nicklas Andersson uppger att han kan förstå att man vill att bordet ska se trevligt ut, men han bör kunna ta sådana saker som inte märks att han tagit, exempelvis smörgåsbitar eller frukt. Företrädare för institutionen lyssnar inte på honom och tar inte hänsyn till hans funktionshinder.

Nicklas Andersson anser att universitetet har vägrat diskutera med honom angående vilken skrivare han kan få använda utan att orsaka onödig arbetsstress. Han har blivit placerad på biblioteket långt bort från statsvetenskapliga institutionen. Tidigare har han använt skrivare i de ”långa” korridorerna. Senare blev han dock uppmanad att använda de som finns i de ”korta” korridorerna. Som skäl för detta angavs att han utgjorde ett hinder för övrig personal. Nicklas Andersson uppger att han föreslog att detta kunde lösas genom att han skrev ut dokument under kvällstid, när flertalet personal gått hem för dagen. Ett annat förslag var att övrig personal kunde sända ett e-postmeddelande om de behövde skrivaren. Som situationen är nu tvingas han använda skrivarna i de ”korta” korridorerna, vilket orsakar högre arbetsstress för honom. Han tvingas springa fram och tillbaka mellan institutionen och biblioteket. Vid skrivarna i de ”korta” korridorerna måste han vänta länge eftersom han måste ange en pin-kod. Han har förklarat att situationen medför ökad stress, svimning m.m.

Universitetet har vägrat hjälpa honom att informera kursföreståndare om hans kvalifikationer. Detta har medfört att han inte får möjlighet att avancera.

Han har inte getts möjlighet att delta i en utbildning i högskolepedagogik sedan han började som doktorand på statsvetenskapliga institutionen år 1999. Detta har försvårat hans möjligheter att få undervisa samt handleda studenter. Det är visserligen oklart om institutionen har en skyldighet att underlätta hans arbetssituation i denna del, men det bör utredas hur institutionen behandlar eller skulle ha behandlat en externfinansierad forskare utan funktionsnedsättning.

Nicklas Andersson upplever att han har problem med institutionens administrativa chef som inte accepterar hans funktionshinder. Ibland blir denne irriterad på honom om han ibland ställer samma fråga flera gånger. Detta beror dock på att han har ett begränsat arbetsminne.

HO:s utredning

Luleås universitet

Med anledning av Nicklas Anderssons anmälan har HO begärt in ett yttrande från Luleås universitet. Av yttrandet framgår huvudsakligen följande.

Personal vid universitetet kan inte påminna sig att Nicklas Andersson har aktualiserat frågan om dennes kvalifikationer. Prefekten har fått frågor om en eventuell ansökan om docentur för Nicklas Andersson och han har då fått till svar att det är fakultetsnämnden han ska vända sig till.

Beträffande hans löneutveckling så är han löneplacerad som forskare. Han har inte haft någon löneutveckling annat än ett engångspåslag om 1 200 kr per månad under tre månader under tiden den 1 oktober till den 31 december 2007, men han är för den skull inte särbehandlad. Alla medarbetare utom professorer fick ett sådant lönepåslag. Nicklas Andersson anställdes vid en tidpunkt då den förra lönerundan redan hade avslutats i juni 2006. Han ingår i den lokala lönerunda som för närvarande pågår vid Luleås universitet. Detta har han också vetskap om. Prefekten har upplyst honom om detta. Prefekten har gett alla medarbetare möjlighet till lönesamtal i anledning av detta. Nicklas Andersson har inte påkallat något sådant samtal i anledning av denna påminnelse.

I samband med ansökan om fortsatt forskningsstöd 2008 hos Försäkringskassan har Nicklas Andersson aktualiserat sin framtida lön. Han har då yrkat 32 000 kronor per månad vilket prefekten inte kunnat tillstyrka därför att det är en för hög lön i jämförelse med andra forskare vid statsvetenskapliga institutionen. Detta beaktades inte av Nicklas Andersson utan han inlämnade ansökan utan institutionens samtycke.

För ca två år sedan ansökte Nicklas Andersson om tillstånd att få Word-Finder licens för hemmabruk. Institutionens policy tillåter inga inköp för hemmabruk, alla nödvändiga licenser köps och installeras på institutionens datorer. Vad gäller USB-minnet har varje forskare möjlighet att köpa in minnet för sina forskningsmedel samt skaffa eventuella licenser för hemmabruk om finansiären så tillåter. Detta gäller alla som är verksamma vid institutionen. Nicklas Andersson har vid flera tillfällen fått medel från AMS samt Försäkringskassan för extra arbetshjälpmedel hemma som han har kunnat använda enligt eget önskemål. Andersson har fått alla de hjälpmedel på arbetsplatsen som han haft störst behov av, såsom en egen laserskrivare på arbetsrummet, en texttelefon och därutöver exakt samma utrustning som alla andra medarbetare vid institutionen har tillgång till, även Word-Finder. Andersson har tillräckligt med extern finansiering som övriga forskare för att kunna bekosta både USB-minne och ev. licenser för sitt hemmabruk.

Vad gäller tillgången till festmat – universitetet bjuder på en buffé särskilt i samband med doktorsdisputation – så har institutionens administrativa chef klargjort för honom att han inte får gå och nalla matbitar innan tillställningen börjar. Han får som alla andra komma till evenemanget, eller komma efteråt om han inte vill träffa kollegorna på arbetsplatsen. Universitetet har svårt att se på vilket sätt hans funktionshinder påverkar den etikett vi tillämpar. Detta gick vår administrativa chef igenom med honom för två år sedan. Han godtog då detta. Under hösten 2008 kom han igen till en disputationsmottagning och ville ta mat innan disputationstalen hölls, en annan medarbetare sade då till honom att komma tillbaka senare och inte röra vid maten. Då blev Nicklas Andersson upprörd på vår administrative chef och anklagade henne för att hon hade sagt till flera att göra så mot Andersson.

Det är ingen som vägrat diskutera en lämplig lösning vad gäller tillgång till skrivare för Nicklas Andersson. Han har en egen skrivare på sitt arbetsrum som kan användas för utskrifter. Han gör ofta omfattande utskrifter. Personal vid universitetet har dock upptäckt att han blockerar de skrivare som andra medarbetare vid statsvetenskapliga institutionen använder som ”sina” skrivare, och som är placerade i korridorerna i institutionens lokaler. Andersson har istället hänvisats till att använda två andra, de snabbaste skrivarna vi förfogar över, för sina utskrifter. Det finns en omfattande e‑postkorrespondens om detta. Vi förstår inte varför han – som han säger - ”tvingas springa fram och tillbaka” mellan institutionen och biblioteket i större utsträckning med denna rutin jämfört med då Andersson valde att använda de skrivare han inte kan använda för omfattande utskrifter. Det är dessutom så att Andersson kunnat beställa per post de statliga betänkanden (SOU) som han valt att istället att skriva ut på kopiatorerna; hans externa anslag ger utrymme för det.

Nicklas Andersson är anställd som forskare. Andersson har ingen undervisningsskyldighet i sin anställning och statsvetenskapliga institutionen har ingen skyldighet att se till att han får tillfälle att undervisa. Prefekten har upplyst om att Nicklas Andersson själv får ta de kontakter med möjliga kursföreståndare inom vars ämnesområden han tror sig kunna undervisa. Det är så det går till vid statsvetenskapliga institutionen, man frågar en kursföreståndare om det finns undervisningstimmar. Det finns ingen centralt placerad person som fördelar undervisningstimmar. Först i efterhand och efter årets slut redovisar istället alla medarbetare vad de har och hur mycket de undervisat. Universitetet har särskilda riktlinjer för hur denna avräkning mot undervisningsskyldigheten ska gå till. Prefekten har för övrigt utförligt förklarat att det inte finns utrymme inom prefektens egen specialkurs – Arbetsrätt med EG-rättslig inriktning – för den typ av diskrimineringsjuridik som Nicklas Andersson ägnar sig åt. Denna specialkurs är inte en kurs i diskrimineringsjuridik. Andra kursföreståndare som Nicklas Andersson vänt sig till kan ha lämnat andra uppgifter.

Nicklas Andersson har veterligen inte aktualiserat möjlighet att delta i en utbildning i högskolepedagogik med oss, ej heller har vi vetskap om Andersson själv ev. anmält sig till sådana kurser. Det ges kurser i högskolepedagogik vid en central enhet, UPC (Undervisningspedagogiskt Centrum) vid Luleås universitet. Till dessa kurser anmäler man sig själv efter det att samtycke ges av prefekt eller administativ chef vid statsvetenskapliga institutionen. Vi känner inte till att andra forskare med extern finansiering skulle ha deltagit i sådana kurser.

Universitetets personal vet att Nicklas Andersson är funktionshindrad och har tagit all vederbörlig hänsyn till detta. Vi vet också att den e-postkorrespondens som varje litet ärende orsakar tenderar till att bli mer omfattande än nödvändigt vad gäller honom. Med Nicklas Andersson har såväl prefekt, stf. prefekt som administrativ chef haft flera sådana e-postkorrespondenser i skilda frågor. Vår administrativa chef har t.o.m. blivit anklagad för att ha förskingrat Nicklas Anderssons externa medel. Vi har då noterat att Nicklas Andersson inte alltid förstår vad vi har sagt eller att han inte anser att den lösning som vi anvisat passat honom. Det är tidsödande att behöva förklara en enkel sak en gång till, men vi har givetvis gjort det. Men det är inte korrekt eller rättvist att lägga till last att vår administrativa chef brustit i sitt förhållande till Nicklas Andersson. Tvärtom är det så att denne ansett sig ha blivit trakasserad av Nicklas Andersson och att Nicklas Andersson t.o.m. bett om ursäkt för det inträffade; det finns en e-postkorrespondens om detta daterat 7 augusti 2007.

Var detta ett korrekt beslut av HO?

av **ragnevi** » 2009-02-04 3:53:12

Jag vet att Nicklas varit väldigt illa behandlad vid institutionen.

Han verkar inte förstå alls att maten som serveras är för doktorandens ära, inte för hans. Det är normalt vett. Det är inte diskriminering.
Jag kan inte ens förstå hur han kan dra upp detta till HO, han underminerar betydelsen av vad diskriminering innebär.

Problemet är också att han inte verkar förstå att hans egna förslag till lösningar är orimliga och kräver orimligt mycket arbetsinsatser från andra.
I brevet så läser jag att han har fått flera specialanpassningar som t.ex. skrivare på rummet, han har fått dator från AMS och Försäkringskassan.

Varför han inte beställde de de statliga utredningarna bara går över mitt förstånd, det har jag gjort. Det är också något som är okej att använda anslagen till.
Det är bara en sån enkel och lätt sak.
Men nej, istället så startar han ett projekt om vilken skrivare som han ska använda, istället för att fråga:
Är detta verkligen värt att bråka om?

För vad jag inte kan se i brevet är att han har försökt att anpassa sig till dem en enda gång, utan han har bara krävt en massa saker av dem.
Naturligtvis så ledde denna anmälan till att han nu får lämna sin tjänst. Något som jag varnade honom för innan han gick till HO.
Tyvärr hade jag inte sett hans anmälan och vad han tog upp.

De har inte varit så schyssta mot honom på institutionen, det märkte jag redan på hans disputation. Men deras agerande är också en reaktion på hur han beter sig mot dem.

Jag VET att jag låter väldigt hård just nu. Men han har inte råd att sumpa nästa arbetsplats också, för det finns inte så många ställen där han kan få ett nytt arbete som är lika kvalificerat.

Jag har försökt förmedla detta till honom men det går inte in. Och jag är egentligen en väldigt finkänslig kille och en diplomat ut i fingerspetsarna så jag tycker detta är väldigt jobbigt, och det hade varit så mycket enklare att bara hålla med och säga att;
"Oj, det var verkligen trångsynt av HO, de förstår inte våra behov alls…"
Det hade varit så mycket enklare.

Men då hade Nicklas trott att det är helt okej att bete sig som ett självcentrerat barn och som om hela världen kretsar runt honom själv.
Sen hade han gjort samma misstag på nästa universitet.

Enligt mig så måste han förändra sitt beteende, men hur?

av **Pemer** » 2009-02-04 4:03:16

Ja, det verkar bra uppenbart. Men frågan är som sagt hur man får honom att förstå det. Tragiskt.

av **Inger** » 2009-02-04 5:20:56

Jag måste hålla med Ragnevi. Även om man har ett funktionshinder så kan man inte kräva vad som helst. Hoppas det går att få honom att inse det, för hans eget bästa.

av **KrigarSjäl** » 2009-02-04 5:28:40

Jag har ingen erfarenhet av den akademiska världens rutiner, så det är svårt att bedöma sakförhållandena. Däremot vet jag att varje arbetsplats har sina föreskrifter, även informella, som man måste känna till. Jag säger inte att man måste åtlyda dem, en del regler är tämligen antikverade, men man måste känna till dem.

Att äta festmåltider vid högtidliga sammankomster handlar mer om att uppmärksamma högtiden ifråga än om att njuta av god mat. En social ritual. Det är en sak varje människa egentligen vet. Man hugger inte för sig, utan står och konverserar lite artigt hela vägen från kön till buffén.
Själv tycker jag sådana tillställningar är pest, och försöker undvika dem så gott det går. Om jag ändå är tvingad att närvara ser jag till att iaktta den sk etiketten. Man lassar t.ex inte upp ett berg av mat som om det vore ens sista måltid.

Mitt intryck av texten är att det legat gammal missämja och pyst en tid, för att sedan kulminera i denna anmälan. Vilken sida som har rätt, rätt i en moralisk mening, är svårt att avgöra, men jag håller ändå på den ensamme som står emot ett kollegium. Om ett helt kollegium är helt överens om en medarbetares bristfälligheter är det något lurt.

av **Inger** » 2009-02-04 6:24:15

KrigarSjäl skrev:Själv tycker jag sådana tillställningar är pest, och försöker undvika dem så gott det går. Om jag ändå är tvingad att närvara ser jag till att iaktta den sk etiketten. Man lassar t.ex inte upp ett berg av mat som om det vore ens sista måltid.

En gång var jag bjuden på en liten tillställning på Öfvre Östermalm med lite teaterfolk, journalister och musikproducenter, men fann till min besvikelse att det inte serverades mycket i matväg. Nån sorts morotsstavar med dip bara. Jag var rejält hungrig och blir helt yr om jag inte får mat, så jag gnagde i mig den ena efter den andra tills värdinnan var tvungen att gå och göra mer.

Ändå blev jag inte mätt så då tog jag fram den reservproviant jag aldrig går ut utan ur handväskan och trodde att det bara var bra att jag hade med mig egna mackor så att det skulle bli några morotsstavar över till övriga gäster. Men värdinnan gjorde stora ögon: Har du med dig egen mat??!! :shock:

sa hon och såg ut som om jag tagit upp en reptil, dildo eller revolver ur handväskan. "Jaa" sa jag förvånat, "jag har alltid med mig reservmat ifall jag blir hungrig."

Tydligen var det väldigt förolämpande, för jag blev inte bjuden dit fler gånger... :lol:

av **KrigarSjäl** » 2009-02-04 6:33:15

Välkommen till societeten, så går det till där. Det kanske är tur att jag aldrig blir bjuden på sånt. Vem fan orkar med allt krångel de vidlåter en middag?

av **DIProgan** » 2009-02-04 10:55:51

Jag hade också sett det som udda att någon drar upp mackor på en fest jag annordnat. Jag hade velat ha någon slags dialog i förväg som förklarade det hela så att jag som värd fick chansen att bjuda på något mer istället eller bara säga att det var ok. Sedan om jag känt personen alls hade jag väl försökt snacka om det efteråt istället om det blev som det blev. Jag hade aldrig sett det som en förolämpning bara som ett udda beteende från någon som inte kände sällskapet och mig nog och kanske var i behov av att få slappna av lite. Sedan kan givetvis hur det faller ut och alla möjliga andra orsaker göra att man inte vill ha vidare kontakt ändå. First impression lasts.

Det verkar verkligen som Niklas har gjort stor sak av bagateller och behöver landa i verkligheten men jag betänker att det ibland kan vara svårt att förklara stora emotionella rörelser med rent fysiska bevis.

av **weasley** » 2009-02-04 12:32:04

Jag måste säga att jag tycker att universitetet har gjort väldigt mycket för Niklas och han har fått hjälp på alla möjliga sätt.

Tyvärr verkar det som om Niklas bara vill ha saker på sitt vis och att allt ska vara gjort åt honom - doktorandernas mat, skrivarna, kurserna. Han ska inte norpa mat som inte är till för honom. Han får vackert vänta. Ska han skriva ut femhundra sidor statliga dokument får han vackert traska till korridoren bredvid när han inte ids mejla till myndigheten om en kopia eller gudbevars använda sin egen skrivare. Vill han gå en kurs får han snällt anmäla sej till den. Det är inte heller svårt. Det går att göra helt på internet.

Niklas verkar bara vara ett stort barn. Det är en sak att vara diskriminerad och en annan sak att bara kräva och kräva in absurdum. Jag hoppas att avskedandet får Niklas att inse sin egen del i det hela. Det behöver han göra!

av **ford** » 2009-02-04 12:37:25

tyvärr verkar det som om många med npf diagnos saknar förmåga till självkritik.

av **Proffe Slimp** » 2009-02-04 12:55:36

Jag slutade läsa någonstans efter Wordfinder och USB-minnet. Liksom, sådana minnen är snorbilliga, den största frågan är vilken design man vill ha. Vad gäller Wordfinder så vet jag inte exakt hur mycket hans version skulle kostat. Men kan man begära en lön på 32 000:- så torde man inte ha en speciellt mycket lägre lön dvs ett datorprogram för några tusen är alltså inte speciellt dyrt, i synnerhet inte om man räknar med hur länge det skall användas osv. Det går även att ta ett vettigt banklån för till programmet. (Det gäller dock att man har avslutat avbetalningen innan man har slutat använda programmet, lol.)

Inger skrev:
KrigarSjäl skrev:Själv tycker jag sådana tillställningar är pest, och försöker undvika dem så gott det går. Om jag ändå är tvingad att närvara ser jag till att iaktta den sk etiketten. Man lassar t.ex inte upp ett berg av mat som om det vore ens sista måltid.

En gång var jag bjuden på en liten tillställning på Öfvre Östermalm med lite teaterfolk, journalister och musikproducenter, men fann till min besvikelse att det inte serverades mycket i matväg. Nån sorts morotsstavar med dip bara. Jag var rejält hungrig och blir helt yr om jag inte får mat, så jag gnagde i mig den ena efter den andra tills värdinnan var tvungen att gå och göra mer.

Ändå blev jag inte mätt så då tog jag fram den reservproviant jag aldrig går ut utan ur handväskan och trodde att det bara var bra att jag hade med mig egna mackor så att det skulle bli några morotsstavar över till övriga gäster. Men värdinnan gjorde stora ögon: Har du med dig egen mat??!! sa hon och såg ut som om jag tagit upp en reptil, dildo eller revolver ur handväskan. "Jaa" sa jag förvånat, "jag har alltid med mig reservmat ifall jag blir hungrig."

Tydligen var det väldigt förolämpande, för jag blev inte bjuden dit fler gånger...

Det är en grov förolämpning även i mina kretsar. Skulle någon gäst vara extra hungrig så skall denne alltid fråga värdfolket diskret om man skulle kunna få en smörgås som man äter i köket. Mig veterligen så är den enda mat det alltid är ok att ta med en välfylld fickplunta man kan ta en tuting från.

Tycker man att detta är konstigt...tja, då har man verkligen kommit i fallskärm från yttre rymden. Sedan så är *förståelse* av olika etikettsregler överskattat. Det viktiga är att man kan *tillämpa* dom konsekvent. Och vet man att det inte kommer att serveras speciellt mycket mat så kan man alltid grunda innan på Mackedonkan.

Och för att vara en djävulens advokat så är det kanske just för att du alltid har med dig reservproviant som du behöver det. Vänjer man kroppen vid att äta vid vissa tidpunkter så förväntar den sig det.

KrigarSjäl skrev:Mitt intryck av texten är att det legat gammal missämja och pyst en tid, för att sedan kulminera i denna anmälan. Vilken sida som har rätt, rätt i en moralisk mening, är svårt att avgöra, men jag håller ändå på den ensamme som står emot ett kollegium. Om ett helt kollegium är helt överens om en medarbetares bristfälligheter är det något lurt.

Jo. Men det är fullt möjligt att en person lyckas göra sig till allas ovän genom att inte kunna välja sina strider och att skrämma bort potentiella allierade. Skall man ta en konflikt så måste den ha ett strategiskt syfte. Konflikt för konfliktens egen skull är bara destruktivt.

av **tahlia** » 2009-02-04 13:04:53

Proffe Slimp skrev:Det är en grov förolämpning även i mina kretsar. Skulle någon gäst vara extra hungrig så skall denne alltid fråga värdfolket diskret om man skulle kunna få en smörgås som man äter i köket. Mig veterligen så är den enda mat det alltid är ok att ta med en välfylld fickplunta man kan ta en tuting från.

Tycker man att detta är konstigt...tja, då har man verkligen kommit i fallskärm från yttre rymden. Sedan så är *förståelse* av olika etikettsregler överskattat. Det viktiga är att man kan *tillämpa* dom konsekvent.

Ja då har vi löst problemet med varifrån jag kom då. Tydligen kom jag med fallskärm från yttre rymden.

Tycker det är konstigt? Jag tycker inte bara det är konstigt, jag tycker det är vansinnigt löjligt och jag får lite känsla av live rollspel som många ungdomar sysslar med (ni vet, med alver och vampyrer och grejor).

För någon äkthet och värme existerar inte i sådana där stela kretsar med etikettsregler. Det är bara ett stort rollspel med en sjuhelvetes massa falska aktörer. Sedan går dessa människor dessutom runt och tror sig vara förmer än de som tar dunken och traskar över till grannen en fredagskväll.

Nåja. Tack. Du fick upp min blodtryck, så nu fryser jag inte mer iaf.

Herrejisses.

av **DIProgan** » 2009-02-04 13:16:14

Kom igen tahlia ingen idé att bry sig. Besserwissrar och övriga paragrafryttare har det värst själva får man förmoda.

av **tahlia** » 2009-02-04 13:17:32

Jag väljer att tro på dig gällande den punkten, så får jag lite sinnesro idag också.

av **Inger** » 2009-02-04 13:31:58

Haha, då är vi två som kom med fallskärm. *vinkar åt tahlia*

Anledningen att jag brukar ha med mig mat är att jag har blodsockerproblem och behöver äta lite och ofta. Därutöver är jag överkänslig mot nästan allt i matväg. Därför vore det oerhört korkat att inte ha reservproviant med sig. Fickplunta brukar jag förresten också ha med mig - med eget brunnsvatten i. :wink:

Alt en termos med earl grey.

Hos mina vänner är det i alla fall ingen som höjer ett ögonbryn om jag tar med egen proviant utan tycker bara det är praktiskt eftersom de annars inte vet vad de ska bjuda på som inte gör mig sjuk. Och de är förstås välkomna att göra detsamma hos mig om de vill äta nåt speciellt. Jag skulle aldrig komma på tanken att ta illa upp för att någon är praktisk och förutseende och tar hand om sin kropp.

Varför krångla till livet med såna löjliga etikettsregler när livet kan vara så enkelt?

*glad att komma från rymden*

av **Zombie** » 2009-02-04 14:00:48

Tre.

Och de flesta med AS, skulle jag tro.

On topic: av ragnevi + citat drar även jag slutsatsen att Andersson måtte vara ett stort barn och att han ställer oss i dålig dager inför andra.

Sådana människor finns. Det är förstås ett problem i sin egen rätt. Frågan är vad man gör åt det (för att om möjligt hjälpa dem, och åtminstone begränsa skadan för dem och andra).

av **ford** » 2009-02-04 14:01:13

Ett tips kan ju i så fall vara att du, i förväg förklarar läget för de som vill bjuda dig på fest/middag nästa gång, och frågar (av ren artighet) om det är ok ifall du tar med dig en macka.

Troligtvis så svarar dom i så fall antinget att det är lugnt, eller så säger de vänligt att du inte skall behöva besvära dig med att ordna proviant, eftersom de naturligtvis kan bjuda dig på något så att du inte tappar blodsockret.

Alternativet är att de är totalt oförstående, men i så fall måste du förklara extra noga varför det är viktigt för dig.

Om de ändå inte förstår/vill förstå, så är det bara till att strunta i att komma, för den typen av vänner kan man vara utan.

-Försök dock vara så diskret som möjligt, när du tar den där mackan och skippa det medhavda brunnsvattnet. :wink:

av **Moggy** » 2009-02-04 14:04:57

Mitt intryck av texten i första inlägget är att personen verkar vara väldigt krävande och gnäller över småsaker. Förmodligen är han en sån som många kollegor blir irriterad på för att han vägrar att anpassa sig och lyssna på andra.

Har man behov av ett USB-minne så får man väl köpa ett sånt, knappast nån stor investering.

av **Proffe Slimp** » 2009-02-04 14:59:14

tahlia skrev:Ja då har vi löst problemet med varifrån jag kom då. Tydligen kom jag med fallskärm från yttre rymden.

Tycker det är konstigt? Jag tycker inte bara det är konstigt, jag tycker det är vansinnigt löjligt och jag får lite känsla av live rollspel som många ungdomar sysslar med (ni vet, med alver och vampyrer och grejor).

För någon äkthet och värme existerar inte i sådana där stela kretsar med etikettsregler. Det är bara ett stort rollspel med en sjuhelvetes massa falska aktörer. Sedan går dessa människor dessutom runt och tror sig vara förmer än de som tar dunken och traskar över till grannen en fredagskväll.

Nåja. Tack. Du fick upp min blodtryck, så nu fryser jag inte mer iaf.

Herrejisses.

Så du menar på fullaste allvar att de som "de som tar dunken [med hembränt] och traskar över till grannen en fredagskväll" saknar etikettsregler? Isåfall så är du ute och cyklar på tunn is, för där det finns människor finns det etikettsregler. Punkt.

Tväremot vad du tror så är etikettsregler ofta en förutsättning för att ha det trevligt. Livet är alldeles för kort för att slösas bort på ohängda dampskallar. En ettikettsreglel är att alltid vara ren och hel. Alltid.

Ett motargument mot att duscha kan ju vara att den man talar med brukar vara i stallet några dagar i veckan - och där så luktar det ju ännu värre! Så vad gör det att jag inte har duschat på ett par dagar?

Men den som tänker så är ingen principstyrd vuxen, utan en "smart och socialt kompetent" snorunge som försöker lista ut vad som är lämpligast för stunden.

Att folk tror att vad som helst går an misstänker jag är en biprodukt av demokratin. Men bara för att alla myndiga har rösträtt och är lika inför lagen så betyder det inte att vad som helst går an. Oh nej!

Så den som tar med sig mat till en bjudning säger helt enkelt att värdfolket är dåliga värdar. Det spelar ingen roll om det så är något syskonbarn som har bjudit in en till sitt studenthem på födelsedagsfika med budget 500:- eller ett överdådigt sagobröllop - som gäst så har du ingen som helst moralisk rätt att ens ta med dig en kaka eller ha åsikter om hur saker och ting skall vara om man inte uttryckligen har bett dig om det. Och om du skulle ha diabetes och måste äta på bestämda klockslag så talar du om det för värdfolket i god tid innan så att det kan skötas snyggt så att andra gäster inte tror att du skymfar värdfolket.

Att iaktta etikett är helt enkelt att respektera de olika hierarkierna som gäller vid olika tillfällen. Kan man inte det så förtjänar man helt enkelt en lägre ställning än vad man skulle kunna ha haft.

P.S. Dricker man alkohol dunkvis så har man ganska stora problem. Dock inte så stora problem att man tappar allt sinne för etikettsregler. Tvärtom så är det många som har blivit ihjälslagna av fyllon för att de t.ex. åt upp alla chipsen eller glömde bort att spola.

av **Zombie** » 2009-02-04 15:06:37

Eftersom jag instämde med tahlia (m., antog jag, fl.), får väl jag (vi) också förutsättas inte begripa allt det där.

av **Inger** » 2009-02-04 15:09:57

Haha, jag tror tahlias önskan om högre temperatur gick i uppfyllelse...

Proffe Slimp skrev:Så den som tar med sig mat till en bjudning säger helt enkelt att värdfolket är dåliga värdar.

Nej, det säger den inte. Värdfolket kan välja att tolka det så. Många kanske tolkar det så. Men de kan också välja att inte tolka det så och bara tänka som jag; att det är praktiskt att folk med överkänsligheter och särskilda dieter tar med sig eget. Jag umgås som sagt inte med folk som tar helt neutrala saker som en personlig förolämpning. Orka! :roll:

Eftersom det inte bryter mot några etikettregler i mina kretsar så finns det inget som säger att en sådan regel är universell och måste tolkas så. Däremot kanske jag lämnar mackorna hemma om jag mot förmodan skulle bli bjuden på en snobbtillställning igen... Men då lämnar jag nog mig själv hemma också. Jag passar inte in där man måste följa opraktiska regler och inte ens får ta hand om sina egna behov utan att nån med ömtåligt ego går och tar illa upp.

av **Proffe Slimp** » 2009-02-04 15:12:03

Det handlar inte om förståelse. Det handlar om lydnad. Jag behöver inte förstå varför det är en skymf att ta med mat till en bjudning. Bara jag kan tysta den där rösten som frågar varförvarförvarför och helt enkelt nöja mig med att lyda regeln att inte ta med mig mat till en bjudning så är det mesta gjort.

Och skulle jag resa till Japan så behöver jag inte heller förstå varför omslaget är viktigast och att man öppnar presenterna när gästerna har gått. Kan jag bara lyda de reglerna så kommer det att gå bättre för mig i Japan.

Dåliga gäster försöker man inte förbättra, man låter helt enkelt bli att bjuda dom igen. Orsak och verkan.

av **Zombie** » 2009-02-04 15:16:29

Ursäkta om jag är oetiketterad nu, men i all välmening: jag gissar att du tar saker litet för bokstavligt, Proffe Slimp.
Och jag tycker mig se att du regelmässigt underskattar vad andra människor begriper.

av **Proffe Slimp** » 2009-02-04 15:16:46

Inger skrev:Haha, jag tror tahlias önskan om högre temperatur gick i uppfyllelse...

Proffe Slimp skrev:Så den som tar med sig mat till en bjudning säger helt enkelt att värdfolket är dåliga värdar.

Nej, det säger den inte. Värdfolket kan välja att tolka det så. Många kanske tolkar det så. Men de kan också välja att inte tolka det så och bara tänka som jag; att det är praktiskt att folk med överkänsligheter och särskilda dieter tar med sig eget. Jag umgås som sagt inte med folk som tar helt neutrala saker som en personlig förolämpning. Orka!

Eftersom det inte bryter mot några etikettregler i mina kretsar så finns det inget som säger att en sådan regel är universell och måste tolkas så. Däremot kanske jag lämnar mackorna hemma om jag mot förmodan skulle bli bjuden på en snobbtillställning igen... Men då lämnar jag nog mig själv hemma också. Jag passar inte in där man måste följa opraktiska regler och inte ens får ta hand om sina egna behov utan att nån med ömtåligt ego går och tar illa upp.

Det kan mycket väl vara så att värdfolket "väljer" att inte "tolka" det så. Men då så får man inte glömma bort att det finns andra gäster. För ibland så är det rätt att vara intolerant mot något man egentligen tolererar bara för att inte tappa ansiktet. (Hon lät inte bara Nisse Fleptut ta med sig ett meal från Mackedonkan. Hon lät honom även värma den i mikron och sätta sig och äta den vid bordet trekvart innan middagen började. Vad är det mer för fel på henne?)

Och om jag har förstått dig rätt så väljer du hellre att stanna hemma än att lägga upp en matstrategi som gör att du kan vara mätt *och* nätverka. Vem är det nu som är opraktisk?

Beslutade HO rätt? (Och om etikettsregler)

Beslutade HO rätt? (Och om etikettsregler)

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in