Behöver råd för att anpassa mig till min man med AS!

Här postar du övriga inlägg relaterade till Asperger.

 Moderatorer: Alien, atoms

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Parvlon » 2012-01-13 14:48:52

Iridia skrev:Parvlon, snälla... Inte börja med dina personliga käpphästar nu. Det här låter lite mer akut än så.
Vadå personlig?

Du har mycket ordbajs i ditt förråd.


calima skrev:Man kan lära nästintill vilken apa som helst vad som är socialt och relationellt acceptabelt.
Utan viljan så är det menlöst.
Parvlon
Inaktiv
 
Inlägg: 14823
Anslöt: 2006-07-28
Ort: ∴ℜ∴Ψ∴ℜ∴

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav calima » 2012-01-13 14:49:30

Vad jag menar är att även en aspie kan, om hen vill, ändra sig själv.

Man har inga frisedlar beteendemässigt för att man har en diagnos.
calima
 
Inlägg: 1217
Anslöt: 2011-07-24

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav KrigarSjäl » 2012-01-13 14:50:41

Såg du inga problem hos din man innan ni beslöt skaffa barn?

Ställ krav på habiliteringen. De har skyldighet att vara till hjälp även om man inte är gravt funktionshindrad och det är fan skandal om de bara kan erbjuda mupphjälp.
KrigarSjäl
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 33157
Anslöt: 2006-08-10

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav calima » 2012-01-13 14:52:39

Parvlon skrev:Du kan inte tvinga förändring på en annan människas personlighet. Jag rekommenderar att du ändrar ditt sätt att se på denna istället, mycket effektivare.


Ts mår väldigt dåligt och ber om hjälp praktiska råd i en ganska så akut situation.

Menar du att hon i nuläget skall lägga ner tid och energi på att ändra sin syn på sin man??
calima
 
Inlägg: 1217
Anslöt: 2011-07-24

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav calima » 2012-01-13 14:53:10

KrigarSjäl skrev:Ställ krav på habiliteringen


+1!
calima
 
Inlägg: 1217
Anslöt: 2011-07-24

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Parvlon » 2012-01-13 14:54:08

calima skrev: Vad jag menar är att även en aspie kan, om hen vill, ändra sig själv.Man har inga frisedlar beteendemässigt för att man har en diagnos.
Hon skriver att han agerar som en jättebebis och att han kräver konstant omvårdnad. Då är det simpelt att förändra situationen genom att ändra sitt eget beteende. Sen vad som är att agera som en jättebebis skiljer sig mellan människor. Jag tycker att det är ens förbannade skyldighet att göra det t.ex men att hålla på och vifta med armarna för att man inte får sin kebabfrukost - är löjligt.
Parvlon
Inaktiv
 
Inlägg: 14823
Anslöt: 2006-07-28
Ort: ∴ℜ∴Ψ∴ℜ∴

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 14:57:40

Parvlon skrev:
Iridia skrev:Parvlon, snälla... Inte börja med dina personliga käpphästar nu. Det här låter lite mer akut än så.

Vadå personlig?

Jag kanske misstolkade vad du ville ha sagt med ditt första inlägg. Det du skriver ovan håller jag med om, även om jag inte skulle uttrycka det så burdust.

Sen att det är lättare sagt än gjort är en annan sak men i princip har du rätt.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:00:27

Jag vet att han vill, men han klarar inte själv. Och jag orkar inte stötta honom nu.

Jag skriver inlägg, men de verkar inte publiceras..?
Jag vill inte förändra honom, jag vill nå fram till den man som jag vet finns. han som i långa perioder fungerar utmärkt! Vi har frågat på Habiliteringen efter att få träffa en psykolog, men det gick inte var svaret. Min man har tidigare, innan diagnosen gått till en men det ledde aldrig till något eftersom han bara pratade om vädret..

Jag vet att jag behöver ta tag i att själv prata med någon, men jag är så trött på vården. efter alla dessa missfall och spring hos läkare pga det har jag ännu inte blivit erbjuden att prata med någon..och då har jag ändå ett konstaterat kromosomfall som orsaker just missfall!! Man måste vara stark för att orka få det man behöver!!

Självklart har vi tänkt igenom barnfrågan-vi har varit ett par i nio år. Vi vill ha barn och han säger sig klara av det.
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Parvlon » 2012-01-13 15:01:27

Iridia skrev: Jag kanske misstolkade vad du ville ha sagt med ditt första inlägg.
Ja, det var inte mer personligt än att jag är medveten om att ens personlighet inte förändras i första taget.

Jag vet inte vad habiliteringen gör men de borde ju finnas till för stöd för närstående när de t.ex är gravida (och behöver det). Eftersom jag egentligen inte har en aning så nämnde jag det inte.
Parvlon
Inaktiv
 
Inlägg: 14823
Anslöt: 2006-07-28
Ort: ∴ℜ∴Ψ∴ℜ∴

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:03:50

OK. Jag tycker också hon borde få stöd. Det tycker jag man kan kräva att få även om de inte har några färdiga system för det.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav calima » 2012-01-13 15:04:06

Parvlon skrev:Hon skriver att han agerar som en jättebebis och att han kräver konstant omvårdnad. Då är det simpelt att förändra situationen genom att ändra sitt eget beteende. Sen vad som är att agera som en jättebebis skiljer sig mellan människor. Jag tycker att det är ens förbannade skyldighet att göra det t.ex men att hålla på och vifta med armarna för att man inte får sin kebabfrukost - är löjligt.


Jag får be om ursäkt och sälla mig till Iridia genom att hålla med. Jag misstolkade dig förmodligen.
calima
 
Inlägg: 1217
Anslöt: 2011-07-24

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:14:16

Habibi skrev:Jag vet att han vill, men han klarar inte själv. Och jag orkar inte stötta honom nu.

Du ska inte behöva orka det, det är DU som behöver stöd nu.

Jag skriver inlägg, men de verkar inte publiceras..?

Om någon postat ett inlägg medan du skriver så måste du klicka på Skicka-knappen igen.

Jag vill inte förändra honom, jag vill nå fram till den man som jag vet finns. han som i långa perioder fungerar utmärkt! Vi har frågat på Habiliteringen efter att få träffa en psykolog, men det gick inte var svaret. Min man har tidigare, innan diagnosen gått till en men det ledde aldrig till något eftersom han bara pratade om vädret..

Men han fungerar bara utmärkt när hans liv är helt stressfritt? Är det missfallen som fått honom ur balans?

Även om han fick en terapeut som var inläst på AS så kommer denne ändå inte kunna 'fixa' din man.

Om han fungerar bra när livet är stressfritt så är det bara ett stressfritt liv som kommer ta fram det bästa ur honom, eftersom stresskänsligheten brukar vara en permanent del av ens konstitution hos personer med AS.

Jag vet att jag behöver ta tag i att själv prata med någon, men jag är så trött på vården. efter alla dessa missfall och spring hos läkare pga det har jag ännu inte blivit erbjuden att prata med någon..och då har jag ändå ett konstaterat kromosomfall som orsaker just missfall!! Man måste vara stark för att orka få det man behöver!!

Ja, verkligen! Förstår att du är slut efter dessa kriser som du inte fått stöd för.

Självklart har vi tänkt igenom barnfrågan-vi har varit ett par i nio år. Vi vill ha barn och han säger sig klara av det.

Att han säger sig klara av det (och säkert tror det själv) betyder inte att han kommer klara av det, det måste du ha klart för dig.

Om du skulle lyckas fullfölja graviditeten och få ett friskt barn så räkna med att du kommer få ta hand om det själv. Och barnet kommer innebära en konstant stressfaktor i era liv = då kommer han inte att fungera. Och skulle barnet ha särskilda behov kommer du få stå för dessa, samtidigt som du måste ta hand om ditt 'vuxna barn' som kommer bli ännu mer stressad av en sådan situation.

Kommer du orka det?
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:23:47

Iridia:

Jag vet att jag kommer att få det övergripande ansvaret för vårt barn, jag vet att barnet också kan få Asperger. Jag har orkat vara hjärnan, pådrivaren och initiativtagaren i det här förhållandet i alla år, men just nu är orken slut.

Vi måste hitta en balans. En förståelse för varandra, ett sätt att kommunicera. Jag har länge önskat att han ska ha någon att gå till med sina problem och frågor, så inte alltid jag behöver vara hans terapeut. Problemet verkar vara att vi bor på en ö där vi får ta det som blivit över från resten av samhället, typ.

Kan man kräva att få komma till en Habilitering och få detta betalt i t.ex. Sthlm, om man inte kan få någon hjälp här?
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:26:06

calima skrev:Vad jag menar är att även en aspie kan, om hen vill, ändra sig själv.

Visst, man kan som sagt utvecklas även med diagnos, men det tar tid och motivation och kräver även att man själv vill. Ibland förändras man av livet självt, men det brukar också ta tid. Och vissa saker som är så att säga konstitutionella kan vara svåra eller omöjliga att ändra på utan att byta hjärna, nervsystem eller personlighet, typ.

Det är väl det som är det kniviga att inse vad som är värt att lägga krut på att ändra och vad man bara får lära sig att leva med.

Än svårare är det när det är någon annan som vill att man ska ändra sig; bara det faktum att de vill det och man inte känner sig accepterad som man är, brukar slå i handbromsen helt automatiskt.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:27:55

Habibi skrev:Iridia:

Jag vet att jag kommer att få det övergripande ansvaret för vårt barn, jag vet att barnet också kan få Asperger. Jag har orkat vara hjärnan, pådrivaren och initiativtagaren i det här förhållandet i alla år, men just nu är orken slut.

Vi måste hitta en balans. En förståelse för varandra, ett sätt att kommunicera. Jag har länge önskat att han ska ha någon att gå till med sina problem och frågor, så inte alltid jag behöver vara hans terapeut. Problemet verkar vara att vi bor på en ö där vi får ta det som blivit över från resten av samhället, typ.

Kan man kräva att få komma till en Habilitering och få detta betalt i t.ex. Sthlm, om man inte kan få någon hjälp här?

Vet inte faktiskt. Varför inte ringa och fråga?

Fast jag vet inte om de är så bra i just Stockholm, jag har hört mer gott om t ex Uppsala. Och det kan ju finnas på närmare håll också, jag har inte så bra koll på såna här saker.

Edit: Ni andra som är bättre på sånt här, finns det inte någon sorts vårdgaranti?
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:37:46

Stress ja, hur lär man sig hantera det? Det har hänt väldigt mycket svåra saker i våra liv de senaste åren som orsakat stress. Men han kan bli stressad av att ha två saker inbokade en lördag eller av vetskapen att han ska gå ut med hunden på kvällen! Har vi lagt in en lugn, händelsefattig helg för att han behöver en sån, ja då blir han stressad över det!!

Kan det tänkas finnas någon kurs i stresshantering på en Habiliterng?
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:39:34

Jag får väl helt enkelt åka bort till den där himla Habiliteringen och bli en jobbig person som börjar kräva svar och hjälp. För det verkar ju vara omöjligt att få svar på telefon och mail.
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:41:24

Familjerådgivning då? Någon med erfarenhet av hur det funkar om ena partern är aspie?
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Parvlon » 2012-01-13 15:47:15

Habibi skrev:Kan det tänkas finnas någon kurs i stresshantering på en Habiliterng?


Parvlon skrev:Vad säger han om de kurser som går ut på "att leva i nuet" och är det meditationsövningar man lär sig där?
Parvlon
Inaktiv
 
Inlägg: 14823
Anslöt: 2006-07-28
Ort: ∴ℜ∴Ψ∴ℜ∴

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Habibi » 2012-01-13 15:49:20

Jo, han vill gå en sån! har anmält intresse i somras, men ingenting händer ju från Hab sida!

Parvlon skrev:
Habibi skrev:Kan det tänkas finnas någon kurs i stresshantering på en Habiliterng?


Parvlon skrev:Vad säger han om de kurser som går ut på "att leva i nuet" och är det meditationsövningar man lär sig där?
Habibi
Ny medlem
 
Inlägg: 13
Anslöt: 2012-01-13

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:50:39

Habibi skrev:Stress ja, hur lär man sig hantera det? Det har hänt väldigt mycket svåra saker i våra liv de senaste åren som orsakat stress. Men han kan bli stressad av att ha två saker inbokade en lördag eller av vetskapen att han ska gå ut med hunden på kvällen! Har vi lagt in en lugn, händelsefattig helg för att han behöver en sån, ja då blir han stressad över det!!

Kan det tänkas finnas någon kurs i stresshantering på en Habiliterng?

Tror jag inte. Du verkar inte riktigt ta in det jag skriver om att ingen kommer kunna 'fixa' honom (mer än kanske högst marginellt, över längre tid, om han själv vill).

Men i grunden är han som han är. Antingen står du ut med det eller också inte.

Habibi skrev:Jag får väl helt enkelt åka bort till den där himla Habiliteringen och bli en jobbig person som börjar kräva svar och hjälp. För det verkar ju vara omöjligt att få svar på telefon och mail.

Javisst ja, jag glömde att det inte bara är att ringa längre. (Vilket verkligen är helt sjuk!)
Så, jo - du får nog åka dit och göra dig besvärlig. Det mest akuta tycker jag som sagt är att DU får hjälp och stöd. Då kan de säkert ge dig råd och information om hur du bör gå vidare med din man, vad det finns för hjälp för honom eller er tillsammans att få.

Habibi skrev:Familjerådgivning då? Någon med erfarenhet av hur det funkar om ena partern är aspie?

Nej, tyvärr. Hur många år skulle du vara beredd att lägga på det för att i bästa fall uppnå en högst marginell förändring?
Senast redigerad av Iridia 2012-01-13 15:58:44, redigerad totalt 2 gånger.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Parvlon » 2012-01-13 15:52:39

Habibi skrev:Jo, han vill gå en sån! har anmält intresse i somras, men ingenting händer ju från Hab sida!
Man måste ju inte gå via hab. Meditationskurser verkar finnas massor och jag såg att det finns de som lär ut meditiaton helt gratis när jag googlade häromdagen, en gång i veckan.

En sida om stress som jag länkade i en annan tråd:

http://www.apotekhjartat.se/Teman/magkr ... av-stress/
Senast redigerad av Parvlon 2012-01-13 15:56:27, redigerad totalt 1 gång.
Parvlon
Inaktiv
 
Inlägg: 14823
Anslöt: 2006-07-28
Ort: ∴ℜ∴Ψ∴ℜ∴

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Iridia » 2012-01-13 15:56:24

Parvlon skrev:
Habibi skrev:Kan det tänkas finnas någon kurs i stresshantering på en Habiliterng?Vad säger han om de kurser som går ut på "att leva i nuet" och är det meditationsövningar man lär sig där?

Jo, han vill gå en sån! har anmält intresse i somras, men ingenting händer ju från Hab sida!

Det var ju bra att han själv visat intresse! Då får man kanske sparka på dom ang det också.

Gissningsvis kommer inte detta heller trolla bort hans problem men han kanske kan lära sig att hantera dem lite bättre med tiden.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Ett rop på hjälp - fru till en aspis

Inläggav Lowas » 2012-01-13 16:18:04

Jag skulle inte utesluta att du själv skulle må bra av "professionellt" stöd/hjälp efter alla missfall.
Om du får detta blir det lättare att sedan fokusera på vad din man behöver för stöd/hjälp, speciellt om det går att skilja dem åt lite grann.
Mitt råd är i alla fall att testa om du skulle må bättre av det.
Underskatta inte heller att vissa aspergerdrag inte går att bota, fokusera på det som går att förbättra.
Habibi skrev:Mycket bitterhet finns från förr eftersom jag fått flera svåra missfall och han har då aldrig funnits där för mig. Han kunde tom inte hålla sig vaken den natten jag hade det svåraste missfallet, då jag låg på toaletten i fem timmar med störtblödningar!


Om du vill vara bitter på din man försök att överväg hans positiva/negativa gärningar till en helhet istället för att hänga upp dig på situationer där han inte "fungerar" och kanske aldrig kommer "fungera".
Ett väldigt krasst och extremt exempel men du får inte mindre missfall för att din man sover (aspigt resonerande).

Med detta vill jag inte på något sätt såra, har själv personlig erfarenhet av tragiska missfall, jag är lite rakt på sak bara och försöker visa att med rätt förståelse finns det ljus i mörkret.

Det betyder inte att din man inte heller kan lära sig att hålla sig vaken när du mår dåligt men underskatta inte energin det går åt för en aspergare att härma ett normalt empatiskt beteende.
Lowas
 
Inlägg: 125
Anslöt: 2011-12-10

Återgå till Övriga Aspergerfrågor



Logga in