Såg på SVT1:s kulturnyheterna att man nu kommit på att det är mycket lättare att få barn att läsa om man ger de böcker som handlar om sådant som barnen tycker är intressanta än annars. T.ex böcker om hårdrockspersonligheter i detta fall. Ibland blir man så tagen av förmågan att tänka igenom saker......

Det har jag svårt att tro på.

haha

1. Ack ja, hur har människan lyckats överleva. Du anar inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs (fritt efter Axel Oxenstierna).

2. Nu såg inte jag det där inslaget, så jag vet inte om följande gäller det. Men det finns ju självklarheter som aldrig har prövats vetenskapligt. När det väl sker är det lätt att göra sig lustig över vetenskaparnas, eller allmän överhets, dumhet. Fast det är man själv som resonerar dumt eller obildat och inte tar hänsyn till skillnaden mellan vardaglig iakttagelse och vetenskaplig bevisning. Och rätt vad det är, när vetenskapen prövar en självklarhet, kommer den ju fram till att "självklarheten" var felaktig. I andra fall kan den ge, kanske överraskande, vinkar om hur där man förut bara visste att, eller få spår på komplicerande faktorer man kanske inte kände till. (Eller inte kände till i styrelserummen, se punkt 4.)

3. Å tredje sidan behövs det fler än en undersökning innan något är fastlagt, och alla undersökningar som publiceras är inte heller tillräckligt välgjorda – även om felen kanske är andra än vad utomstående tror.

4. Å fjärde sidan: även när man inte behöver, eller ens bör, ta det vetenskapligt tycks expertis ibland ha den egenskapen att göra folk blinda för självklara samband. Den går då gärna i trojka med förakt för "dem därnere på golvet" och fixering vid "evidens" på bekostnad av det man har framför näsan. Hög rang har samma egenskap av mer uppenbara skäl (oerfarenhet plus statusjakt som föder förakt för dem som har expertisen).

[5 etc.]

På tal om självklarheter har vi ju också den allmänt, men sällan öppet, erkända självklarheten att barn fungerar fundamentalt annorlunda än vuxna. Att man inte behöver bete sig juste mot dem eller skydda dem mot omild hantering av jämnåriga, kosta på dem ordentligt i skolan som självklart på arbetsplatser för vuxna och litet sådant. Kan undra om det spelar in här?

Och den liknande självklarheten att ju tråkigare desto nyttigare och ju roligare desto onödigare? I synnerhet för barn? Och allra finast är det man inte kan tillämpa praktiskt, eller att de vuxna inte visar barnen hur man kan tillämpa det praktiskt? (För det ska bara bankas in i dem som den vuxna fick sig det ibankat, för annars går det inte in och man måste ha lärt sig den sortens bank tills man är vuxen? Eller?)

Kan undra vad vetenskapen har att säga om sådana självklarheter.

Jag fick det inbankat, så då skall du mminsann också ha det inbankat..

Kulturnyheterna hänvisade inte till någon vetenskaplig avhandling. Bara att man provat att intressera barn för läsning med biografier över hårdrockare istället för mosslitteratur och man blivit så förvånad över att det fungerade bättre. Ungefär som de vuxna inte fattade bättre..

Det menar du inte?! ;O

Undrar hur det riktigt är, om ett behov av typ Dostojevskij (och Brahms, Fröding, Rembrandt; eller Joyce, Plath, Allan Pettersson och Picasso för att ta några aningen modernare) skulle komma lättare med tiden om man från början tog och mötte barnen där de är?

Åtminstone om inte dominansen av amerikansk(-influerad) populärkultur vore så närmast total att man måste räkna med att bara folk med viss ovanlig bakgrund ens kan finna eller orka sätta sig in i språket hos de "djupare" "gubbarna".

Vilket å andra sidan också torde vara huvudskälet till att även de unga är så likformigt intresserade av bara den amerikansk(-influerade) populärkulturen. Det, och att likformigheten sedan blir självgående på grund av hur det sociala fungerar.
(Nej, kära aspergare, jag talar inte om alla individer eller ens om varenda liten sällsynt obskyr undergrupp.)

Så helt enkelt är det kanske inte ändå. Även om vuxenvärldens livshotande skador i fråga om att begripa det där med barn och intresse är så uppenbara att man bara måste göra sig lustig över eländet.