Eftersom autistiska har starkare känslor än vanliga människor, redan från barndomen känner vi andras känslor, för mycket. För att stå ut med den bördan (reducera sensorisk input) så väljer vi att skärma av oss. Hjärnan har två system ett lugnt analytiskt där man försöker se världen mer objektivt dvs från kopplat känslomässig påverkan. Sen har vi ett system till, system nummer 2. Det är det snabba systemet, känslomässigt, instinktivt tänkande. Detta system försöker vi med autism att reducera, för att klara av att parera den intensiva världen.


För att öka ens känsloliv så gäller det att skådespela och överdriva sina känslor. Exempelvis när du ser en katt. Aaw, hej gulle. Där är ljud tonen viktig, ljud tonen avslöjar ens känslor. Övar du dessa principer under en längre tid så får du mer och mer kontakt med ditt undanträngda känsloliv.