Huddinge Hockeys damlag i innebandy deltar för fullt denna helg i en turnering i Karlstad man nog tänkte sig skulle kallas Kallsta´ Open. Så skulle det dialektala uttalet av Karlstad stavas.

Men arrangörerna har genomgående missat att apostrofen ska vara just efter a:et och hur man får den dit eller inte när man skriver in det på tangentbord. Överallt där de skriver turneringsnamnet har de tryckt på tangenterna i fel ordning, och i stället fått dit en accent - Kallstá Open.

Så töntigt att det nästan är gulligt.

Påminner mig om när jag hamnade bakom en kille med firmatryck på ryggen i kön till kiosken i Tumba Centrum. Trycket förkunnade att han kom från

Nickés och Tuddés
Café & handel
"Grödinge"

Det är duktigt att ha skapat den loggan och inte reagerat på att det ser likadant ut i Nickés och Tuddés som i Café, och dragit några slutsatser av det om det kan vara rätt på bägge ställena...

Och vad sedan citationstecknen (nej, förlåt, det måste väl nästan per definition heta situationstecken i sammanhanget!) kring Grödinge har där att göra.....?

Säga vad man vill, datorer och Internet har verkligen satt det skrivna ordet mer och mer i händerna på de som egentligen inte kan det alls. Det kommer nog att prägla stavningsreglernas utveckling framöver. I längden måste det väl nästan bli som förr i världen igen, att det inte finns någon "rätt" stavning...

Vad bortkastat att man lärde sig stava...

Moderator Alien: Slog ihop med en liknande tråd och ändrade därför rubriken något.

Alltså... Nu riskerar jag att bli rättad av nån som vet men tills dess tycker jag man borde använda apostrof i stället för accent, alltså Kallsta' Open i stället för Kallsta´ Open.

Ja, dessutom...!! Jag tror du har helt rätt, ja... vi väntar spänt på fler insattas utlåtanden...

Suck, man får väl komma och punktera förväntningarna då. Kanske medelst den accent som blev ledig genom Mats' apostroferingsvärda anmärkning.

Du drog ner alla värmlänningar genom den där rubriken! Pémér.

Njaäejjjj..... "pinsamma värmlänningar" måste ju inte betyda att alla värmlänningar är pinsamma, bara att man tycker några värmlänningar är pinsamma. Så fort man öppnar tråden förstår man ju vilket som menas.

Fast rubriken kan definitivt ändras till något neutralt om "Okunnigt kring apostrofer och accenter", jag nämnde ju själv ett annat exempel härifrån söderförort också...

Ändrade rubriken.

Ah, tackar tackar!

Shít, jag missadé originalrubrikén!

Lustigt att det kan bli så fruktansvärt fel. Jag hoppas verkligen att det är okunskap och inte slarv, för att slarva med ett namn känns väldigt oartigt och respektlöst.
Det är lekmannen som fått redskapen till tryckerikonsten.
Jag undrar tex när alla clipart-bilder kommer att försvinna från diverse födelsedags lappar, brev, abfkurs litteratur, intern pm osv...

Miche skrev:Shít, jag missadé originalrubrikén!

Det var lokallyteskomik, som fick åtminstone mig att klicka på tråden, för att jag undrade vad Pemer kunde tänkas mena.

Alla krogar som heter Nisse's och har "á la carté meny", eller a la carte' och så vidare då?

Eller folk som heter Thèrèsé, eller snarare stavar det så men uttalar det precis som vanligt utan hörbara accenter..?

O tempora o mores säger jag bara.

alfapetsmamma skrev:Alla krogar som heter Nisse's och har "á la carté meny", eller a la carte' och så vidare då?

Eller folk som heter Thèrèsé, eller snarare stavar det så men uttalar det precis som vanligt utan hörbara accenter..?

Eller ideér, jubileét och så vidare?

Eller sån't och in't?

Meh vá ni sätter appostroferna fe'l! Och acksenten i sån´t.

När jag va ung hade folk iden att skriva Carl von Linne istället.

Lugnt och sakligt nu då, vad är skillnaden mellan ', ´och ` ?
Vad kallas dom, hur minns man skillnaden och vad används respektive tecken till?

nallen skrev:Lugnt och sakligt nu då, vad är skillnaden mellan ', ´och ` ?
Vad kallas dom, hur minns man skillnaden och vad används respektive tecken till?

Det första är en apostrof.

JAG använder det när jag skriver på franska, för att hålla ihop två ord som hänger ihop men inte skrivs ihop, som l'apostrophe t ex, apostrofen.

Hur apostrof används i andra språk har jag inte koll på. Jo, jag vet att ibland markerar man betoning med den, på svenska. Men det är mer dialektalt eller vad man ska säga. Antagligen får du ett bättre svar av HGJ eller Zombie. Jag har bara läst lingvistik, inte svenska...

I franskan används accenterna för att visa hur en vokal ska uttalas. Une idée, une mère, Thérèse t ex. I ordet idée är e-t som i det svenska motsvarande ordet. I mère (mor, mamma) låter det som ä, mer eller mindre. Thérèse uttalas Teräz, om jag ska skippa riktig fonetisk skrift och förenkla det hela.

Ibland finns accenterna där som en påminnelse om hur ett ord har uppstått eller sett ut tidigare. T ex ordet hôpital. Där är cirkumflexen (tak-accenten, ^) nåt som visar att det hette hospital tidigare.

Eller, man har inte taket för att visa, men det visar att ett s funnits där och försvunnit. I hospitalité, gästvänlighet eller gästfrihet är det kvar, för att ordet stelnat i en tidigare form, eller hur man ska uttrycka det. I svenska fanns hospital tidigare också, för vissa sjukvårdsinrättningare.

Det finns alltså en funktion i accenterna. Därav mina anfall när man strösslar med accenter lite hur som, för att man tycker det ser snyggt ut...

I svenskan är det egentligen mest låneord som fått eller behållt accenter.

Vidare används ORDET accent för att förklara grav och akut accent, sånt som förklarar/särskiljer stegen som man klättrar på och stegen som man tar eller tomten som vissa tror kommer på jul och tomten man har sommarstugan på. Men det var inte diskussionen här inne.

Det enda tips jag kan ge om hur man minns nåt av det gäller det sista som inte egentligen riktigt hör hit. Upp till akuten och ner till graven hade jag som minnesramsa. Dvs akut = ´ och grav =`

Pemer skrev:Och vad sedan citationstecknen (nej, förlåt, det måste väl nästan per definition heta situationstecken i sammanhanget!) kring Grödinge har där att göra.....?

Jag tycker det är ett elegant sätt att tala om att de finns nära och verkar i Grödinge, men rent geografiskt inte har sitt säte där.
Eller så kan man se det som ett svar på den implicita frågan "Var finns ni?".

Mitt hatobjekt # 1 är "Thank's God It's Friday", vad då Thank is God it is Friday??? Jag skiter fullständigt i att det finns en restaurang som heter så, det heter Thank God It's Friday...

nallen skrev:Lugnt och sakligt nu då, vad är skillnaden mellan ', ´och ` ?
Vad kallas dom, hur minns man skillnaden och vad används respektive tecken till?

' = apostrof
´= akut accent
` = grav accent

Hur de används varierar en del mellan olika språk. Apostrof brukar markera att en del av ett (eller flera) ord har fallit bort = den som sa't, han va't. I engelskan sätts apostrof ut före genitiv-s. Svenska skrivregler tillåter att man markerar genitiv med apostrof efter ord som slutar på s i grundform: Anders' hus etc.

alfapetsmamma skrev:JAG använder det när jag skriver på franska, för att hålla ihop två ord som hänger ihop men inte skrivs ihop, som l'apostrophe t ex, apostrofen.

Och där har den bestämda artikelns vokal fallit bort.

alfapetsmamma skrev:Hur apostrof används i andra språk har jag inte koll på. Jo, jag vet att ibland markerar man betoning med den, på svenska. Men det är mer dialektalt eller vad man ska säga.

Det är inget som brukar användas för det ändamålet i löpande text, men i vissa ordböcker markeras uppslagsordens betoning och vokalkvantitet med apostrof (bru'ka, beto'ning, artik'el o.s.v.).

alfapetsmamma skrev:Vidare används ORDET accent för att förklara grav och akut accent, sånt som förklarar/särskiljer stegen som man klättrar på och stegen som man tar eller tomten som vissa tror kommer på jul och tomten man har sommarstugan på.

Ja, och med TECKNEN grav och akut accent kan grav respektive akut tonaccent markeras: stègen, stégen, tòmten, tómten.

alfapetsmamma skrev:I svenskan är det egentligen mest låneord som fått eller behållt accenter.

Det är väl egentligen bara lånord som har accenter (om man nu bortser från möjligheten att sätta ut accenttecken för att beteckna tonaccent). Akut accent markerar betoning på slutstavelsen i ord som idé och armé. Arvord har ju i princip alltid betoning på första stavelsen, så där finns det ju ingen anledning att markera betoning med accent. Grav accent förekommer i den från franskan lånade prepositionen à och möjligen i ytterligare något lånord.

I spanskan markeras betoning med akut accent i ord som avviker från de vanliga betoningsreglerna. I isländskan markeras fornnordiskans långa vokaler (de flesta numera diftongerade) med akut accent. (Ligaturen æ saknar accent men betecknar en lång fornnordisk vokal.)

HGJ skrev:

nallen skrev:Lugnt och sakligt nu då, vad är skillnaden mellan ', ´och ` ?
Vad kallas dom, hur minns man skillnaden och vad används respektive tecken till?

' = apostrof
´= akut accent
` = grav accent

Hur de används varierar en del mellan olika språk. Apostrof brukar markera att en del av ett (eller flera) ord har fallit bort = den som sa't, han va't. I engelskan sätts apostrof ut före genitiv-s. Svenska skrivregler tillåter att man markerar genitiv med apostrof efter ord som slutar på s i grundform: Anders' hus etc.

alfapetsmamma skrev:JAG använder det när jag skriver på franska, för att hålla ihop två ord som hänger ihop men inte skrivs ihop, som l'apostrophe t ex, apostrofen.

Och där har den bestämda artikelns vokal fallit bort.

alfapetsmamma skrev:Hur apostrof används i andra språk har jag inte koll på. Jo, jag vet att ibland markerar man betoning med den, på svenska. Men det är mer dialektalt eller vad man ska säga.

Det är inget som brukar användas för det ändamålet i löpande text, men i vissa ordböcker markeras uppslagsordens betoning och vokalkvantitet med apostrof (bru'ka, beto'ning, artik'el o.s.v.).

alfapetsmamma skrev:Vidare används ORDET accent för att förklara grav och akut accent, sånt som förklarar/särskiljer stegen som man klättrar på och stegen som man tar eller tomten som vissa tror kommer på jul och tomten man har sommarstugan på.

Ja, och med TECKNEN grav och akut accent kan grav respektive akut tonaccent markeras: stègen, stégen, tòmten, tómten.

alfapetsmamma skrev:I svenskan är det egentligen mest låneord som fått eller behållt accenter.

Det är väl egentligen bara lånord som har accenter (om man nu bortser från möjligheten att sätta ut accenttecken för att beteckna tonaccent). Akut accent markerar betoning på slutstavelsen i ord som idé och armé. Arvord har ju i princip alltid betoning på första stavelsen, så där finns det ju ingen anledning att markera betoning med accent. Grav accent förekommer i den från franskan lånade prepositionen à och möjligen i ytterligare något lånord.

Som jag läser det så skrev vi typ samma sak, eller menade iaf samma sak. Jag har inte jobb- eller studiehjärnan med mig idag, så jag kan inte skriva koncist och precist, det fick bli som det blev, annars hade det inte blivit nåt svar alls.

Jo, en grej, det är väl inte direkt så att den bestämda artikelns vokal fallit bort i franskan, man väljer att inte ha den för att det blir krock mellan en bestämd artikels slutvokal och det efterföljande substanstivets begynnelsevokal. Det skulle helt enkelt inte funka/det skulle låta för fult med la apostrophe eller la armée. Därav l'apostrophe och l'armée.

OK... det kanske fastnar om jag läser det en 8, 10 gånger till. Tack ändå.

HGJ skrev:Svenska skrivregler tillåter att man markerar genitiv med apostrof efter ord som slutar på s i grundform: Anders' hus etc.

I just fallet med Anders behövs det knappast bland svenskar, om det inte i samma text skulle förekomma någon som heter Ander (skulle kunna vara ett efternamn).

Det här är sant och har givit mig problem med genitiv i både tal och skrift:
Häromåret lärde jag känna en man med namnet Jona. Genom honom lärde jag känna en annan man med det mer vanliga namnet Jonas. Ofta har jag talat om dem båda samtidigt. I somras dog en av dem och jag gick förstås på Jonas begravning. Men var det Jona eller Jonas som begravdes? Här kan det klart vara läge att använda apostrof vid båda namnen: Jona's resp Jonas'. I uttal är det inte lika lätt; där har jag gjort en liten paus mellan Jona och s för att markera att det gäller Jona, och samtidigt kanske tryckt litet extra på s:et i Jonas'.

md2perpe skrev:Men var det Jona eller Jonas som begravdes? Här kan det klart vara läge att använda apostrof vid båda namnen: Jona's resp Jonas'.

Reglerna tillåter dock apostrof endast i det senare fallet.

Vill man vara så tydlig som här kan krävas, är det bättre förankrat i svenskt stavningsbruk att skriva "Jonas' deltagande på Jona:s begravning" (eller om det nu var tvärtom, förlåt Jona...). Då ökas också tydligheten av att själva tecknen är olika.