Är ni andra aspiga även i drömmen eller mer normala?

Jag är nog mig själv 'dygnet runt' verkar det som. Inatt drömde jag att jag var på besök i ett stort kollektiv. Tyckte de hade så rörigt i köket så det första jag gjorde var att hjälpa dem skapa ett system för sopsortering!

Det är bara så typiskt mig.

I mina drömmar är det oftast krig, jag är en soldat som måste lösa uppgifter, bygga skyddsnät, köra terrängbil, skjuta och gräva skyttegravar, dyka och springa i tunnlar...

Jag är naturligtvis mig själv när jag drömmer; krigisk.
Mina starkare intressen brukar dyka upp med jämna mellanrum också.
En särskilt intressant dröm var när jag tog en bägare med Strindberg...

MsTibbs skrev:I mina drömmar är det oftast krig, jag är en soldat som måste lösa uppgifter, bygga skyddsnät, köra terrängbil, skjuta och gräva skyttegravar, dyka och springa i tunnlar...

Jaha, du är också dig själv alltså!

Inger skrev:

MsTibbs skrev:I mina drömmar är det oftast krig, jag är en soldat som måste lösa uppgifter, bygga skyddsnät, köra terrängbil, skjuta och gräva skyttegravar, dyka och springa i tunnlar...

Jaha, du är också dig själv alltså!

Yes!

Tänkte säga att jag är mer normal, men det är nog definitivt inte sant. Andra är mer aspiga i drömmar...

KrigarSjäl skrev:Jag är naturligtvis mig själv när jag drömmer; krigisk.
Mina starkare intressen brukar dyka upp med jämna mellanrum också.
En särskilt intressant dröm var när jag tog en bägare med Strindberg...

Åh så macho

Jag har alltid hemska perceptionsstörningsgrejer med i mina drömmar, så nog är jag mig själv alltid . Ibland är jag morbid, som när jag sprang runt på en öde strand och samlade döskallar. Skulle gröpa ur hjärnan ur dem och ha dem som prydnad.

När jag så skulle börja gröpa kom en sur stank. Jag backade bakåt. Och vaknade. Där vid sängkanten stod min tioåriga hund och andades på mig, hennes andedräkt kunde väcka de döda.

Har ofta drömt helt bisarra meta-drömmar. Verkar lite... speciellt, åtminstone. Aspigt... vet jag inte?

Blir alltså väl medveten om att det är en dröm, och pratar med folk om det.

"Äh, jag ligger ju och sover, det här är ju jag som drömmer.."
"Det här är min dröm, när jag vaknar är det ajöss med dig..."

Det kallas klardrömmar (lucid dreaming på engelska). Fast meta-drömmar är egentligen ett bättre ord. Jag brukar få såna ibland när jag somnar om.

I morse gjorde jag det. Då hade jag en lustig dröm där jag liksom visste att jag drömde eller att det i alla fall var någon sorts alternativ verklighet, men samtidigt så hade jag ett riktigt liv där. Ett liv som inte alls liknar mitt nuvarande. Jag var i en liten trevlig stad, och gick in i ett hus som jag visste var mitt. Det var ett modernistiskt lite lustigt byggt hus i flera plan och nivåer så att det blev spännande trots den kantiga stilen.

Det såg ut som att jag inte bodde ensam där. Och det var inte inrett som jag skulle gilla det, alldeles för mycket och omatchande prylar. Och mitt i vardagsrummet stod en gigantisk fyrkantig antik möbel med en gammal symaskin på ena sidan och en antik skrivmaskin mittemot och någon sorts vävstol och bokhyllor emellan som gick nästan ända upp i taket, som en arbetsmodul för hela hushållet typ.

Fortsatte gå runt och inspektera huset. Kom till en liten fräsch tvättstuga där det hängde kläder på ett streck - inkl babykläder! Å nej! tänkte jag i drömmen, säg inte att jag har ungar också! Tydligen hade jag det för när jag kom upp igen så kom just en barnsköterska ut ut barnkammaren med en liten knodd på armen som jag visste var min. Nå, vilken tur att vi tycks ha en nanny i alla fall, tänkte jag. "Vi" för jag var tydligen gift också fast maken just då var på jobbet.

Gissa om jag kände mig lättad när jag vaknade!

Turligt nog brukar jag övervägande sova drömlöst

Jag är äckligt aspig i mina drömmar, det är ofta mardrömmar och de går alltid ut på att jag blir förnedrad och mobbad, att jag tappar kontrollen och skriker, att jag är på någon totalt misslyckad utlandsresa eller att jag ber om ursäkt för saker som inte är mitt fel. Dessutom drömmer jag ofta om förändringar som stör mig:
Att huset där jag bor har byggts om och blivit jättekonstigt - ibland får man krypa och pressa sig in på vissa ställen, ibland är huset omgivet av byggnadsställningar och de rasar alltid när jag precis har hunnit undan.
Sedan drömmer jag jätteofta att man har satt upp "The Phantom of the Opera" i Stockholm igen, men uppsättningen är helkonstig och inget stämmer.

När jag mådde som allra sämst drömde jag konstigt nog tröstdrömmar, t.ex. att tvilling99 och jag sjöng "Time to say goodbye" tillsammans impromptu och det lät hur bra som helst. Sedan kom Sarah Brightman och berömde mig!

Den sjukaste dröm jag har haft är när jag var försvarsadvokat åt Kalle Anka!

Jag drömde om en överviktig kille med absolut gehör, vi sjöng för varandra. Det var en ganska knepig dröm, han såg ut som jag fast överviktig. Jäkligt knepigt.

Drömmer ganska ofta men bara om jag somnat om. Drömmarna är tillskruvade och extrema varianter av verkliga episoder ur mitt liv. Mina annorlundaheter förstärks i drömmen och blir till pinsamheter, allt känns som att det är mitt fel.

Några få drömmar har jag kunnat skratta efteråt men det är aldrig roligt när de pågår. Jag mår alltid dåligt efter att ha drömt. Är glad att jag har det något bättre i verkliga livet än i mina drömmar.

earlydayminer skrev:Jag drömde om en överviktig kille med absolut gehör, vi sjöng för varandra. Det var en ganska knepig dröm, han såg ut som jag fast överviktig. Jäkligt knepigt.

Hi, hi, hi, hi, hi. Är du säker på att du inte har någon okänd tvilling inom operan?

Kahlokatt skrev:

earlydayminer skrev:Jag drömde om en överviktig kille med absolut gehör, vi sjöng för varandra. Det var en ganska knepig dröm, han såg ut som jag fast överviktig. Jäkligt knepigt.

Hi, hi, hi, hi, hi. Är du säker på att du inte har någon okänd tvilling inom operan?

Det är mycket möjligt. Hehe. Ibland blir man osäker på vilka man egentligen är släkt med och vad släkten hade för sig innan man blev självmedveten.

Kahlokatt skrev:Den sjukaste dröm jag har haft är när jag var försvarsadvokat åt Kalle Anka!

Det skulle inte ens Silbersky ro i land...

Inatt drömde jag att jag råhånglade med Lucy Liu. Sen skulle jag kontakta henne igen och var på en flygplats med någon sorts kombinerad checkout/butik där jag skulle köpa en flaska loka. Tänkte i min heder betala för lokan trots att jag hade bråttom att försöka komma i kontakt med Lucy och kassörskan såg ut att vara av plast, och därmed inte levande. Jag stirrade på kassörskan länge och försökte utröna om hon verkligen var av plast eller riktig samtidigt som hon försökte kommunicera med mig. Jag betalade och accepterade att hon var levande trots att jag fortfarande hade förnimmelsen att hon inte skulle vara det.

Sen var det helt plötsligt kö på väg ut därifrån och jag kom i kontakt med en trevlig snaggad kille som pratade i telefon. Han drog lite vitsar och jag försökte få det till att telefonen han pratade i var min som jag hade blivit av med (eftersom jag ju fortfarande måste komma i kontakt med Lucy). Jag såg att han hade en gammal Nokia 3310 och en sån har ju jag inte nu så jag lade ner teorin om att han skulle vara telefontjuven

Han försvann ut genom dörrarna och jag såg Lucy tillsammans med en annan kille som hon råhånglade med. Jag gick och pratade med dom och hon sa rakt ut att hon är sån att hon råhånglar med folk. Jag blev besviken, svartsjuk och ledsen och sen vaknade jag.

Drömmar är fan awesome! . Vad som är och inte är aspigt i den drömmen lämnar jag åt nån annan att bedöma.

Jag drömde att min pappa stod i duschen, men sina ytterkläder på, och sa att jag skulle köpa korv - julkorv. Jag ville veta vad för sort, och då svarade han "den som innehåller [insert valfria E-ämnen här]..." - min pappa hatar ju E-ämnen! I alla fall förstod jag inte - det blev för mycket info - och då sa han "den som innehåller duk - mald julduk, det står i innehållsförteckningen" och då fick jag upp en bild i huvudet av en röd-vit julduk. Jag vaknade och började skratta som en idiot.

Jag vet inte om det var aspigt, men kul var det.

Jag brukar för övrigt alltid drömma roliga saker, och skratta åt dem när jag vaknar. De brukar vara så absurda.

Jag drömmer ibland att jag har magiska krafter (ofta telekinesi) som jag använder till att slakta mina fiender som angriper mig från alla håll och kanter.

Precis som i verkligheten.

Liljencroowna skrev:Jag drömde att min pappa stod i duschen, men sina ytterkläder på, och sa att jag skulle köpa korv - julkorv. Jag ville veta vad för sort, och då svarade han "den som innehåller [insert valfria E-ämnen här]..." - min pappa hatar ju E-ämnen! I alla fall förstod jag inte - det blev för mycket info - och då sa han "den som innehåller duk - mald julduk, det står i innehållsförteckningen" och då fick jag upp en bild i huvudet av en röd-vit julduk. Jag vaknade och började skratta som en idiot.

Jag vet inte om det var aspigt, men kul var det.

Jag brukar för övrigt alltid drömma roliga saker, och skratta åt dem när jag vaknar. De brukar vara så absurda.

Vilken otroligt skön dröm! Tack för dagens garv!

Kahlokatt skrev:

Liljencroowna skrev:Jag drömde att min pappa stod i duschen, men sina ytterkläder på, och sa att jag skulle köpa korv - julkorv. Jag ville veta vad för sort, och då svarade han "den som innehåller [insert valfria E-ämnen här]..." - min pappa hatar ju E-ämnen! I alla fall förstod jag inte - det blev för mycket info - och då sa han "den som innehåller duk - mald julduk, det står i innehållsförteckningen" och då fick jag upp en bild i huvudet av en röd-vit julduk. Jag vaknade och började skratta som en idiot.

Jag vet inte om det var aspigt, men kul var det.

Jag brukar för övrigt alltid drömma roliga saker, och skratta åt dem när jag vaknar. De brukar vara så absurda.

Vilken otroligt skön dröm! Tack för dagens garv!

Haha. Ja, den var lustig.
Jag tror att jag drömmer roligt, för att jag vill känna en trygghet jag inte har IRL.

Ännu en absurd dröm.

Råkade på en snubbe som verkade skadad och bad mig om hjälp. Han hade upptäckt en tidsresegrej och hade just varit på besök i framtiden. Han behövde hjälp med en fiende där och jag råkade väl vara den första person han stötte på. Det var nåt med husen runt Slussen också.

OK, eftersom jag alltid är modigare i drömmen så hängde jag på (mest för husens skull). Tidsresegrejen var märkligt nog placerad på där man föser fram sin bricka på ett café så vi gick dig och jag la mig på den och vips så var jag typ 50 år i framtiden tillsammans med snubben.

Husen var mycket riktigt förstörda/gravt förfallna och de hade byggt ett fult studenthem där hotellet med fina utsikten låg. Hela stadsdelen verkade närmast övergiven. Det andra som slog mig var att det var så lite trafik och att bilarna såg så konstiga ut, avfasade bak med ankstjärt som vissa retrobilar och inget vidare fram heller. "Det är nästan bara Skoda va?" frågade jag och han nickade jakande.

Vi gick in i en liten murrig butik för att proviantera. På ett bord stod uppradat små matchboxbilar i alla möjliga modeller. Jag blev överförtjust och fastnade genast för en märkligt formad Corvette i rengbågsskimrande metallicfärger. "Om jag köper den här och stoppar i fickan så följer den med mig tillbaka, eller hur?" Jodå. "Bra, då kan väl du köpa den åt mig, du hade rätt mycket pengar med dig va?" Nä, de behövde han för sitt uppdrag. Jaha, typiskt. Jag grävde i fickorna och lyckades skrapa ihop egna kontanter att betala med (280:-). Turligt nog så gällde våra sedlar fortfarande. (Däremot stod det nån tidsresegröngöling efter oss i kön och försökte betala med alldeles för gamla 50-lappar, vilket gick sämre.) Tanten i kassan verkade vara en spion så vi skyndade oss ut och hoppades komma undan hans fiender innan hon rapporterat oss.

Ute på torget stannade vi till och diskuterade vad vi skulle göra härnäst. Han måste hitta den som sköt honom för att kunna göra skadan ogjord. Men istället vreds tiden tillbaka lite till och vi hamnade i ett annat kvarter, ett riktigt slumkvarter där han själv som barn tvingades hjälpa sin mamma och syster tvätta kläder efter folk som blivit torterade och avrättade... det var tydligen ingen trevlig framtid precis.

I en annan scen som jag inte vet om den kom före eller efter så hade han ett möte med drottningen av England, i ett stort tomt rum med knarrig parkett i ett privatpalats i Gamla Stan. Jag stod bredvid och fick använda all min viljestyrka för att inte lägga mig i samtalet och börja ställa dumma frågor till drottningen av nyfikenhet eller nervositet.

Typiskt mig alltså.