Jag går första året på gymnasiet, estetprogrammet med inriktning bild & form.

Har inte ångrat mig än så länge. Ska dock inte jobba inom detta i framtiden, men tycker det är kul just nu och det är högskoleförberedande så

Ja, jag har Asperger.

KaosPrinsessa skrev:Alltid fått höra att jag är så smart och måste "bli något"

Det där är ett dilemma ... Folk menar så väl men det blir så fel.

Jag läste 2-årig social linje. Det var inte mitt eget val alls.

När jag skulle börja gymnasiet hösten 1990 fanns ju inte Asperger, utan det hette MBD. För övrigt visste jag inte att jag hade MBD, ingen hade berättat att jag fick diagnosen som sexåring. Jag visste att jag hade en CP-skada (som knappt märks, men jag skyllde alla mina problem på den för jag visste inget annat) plus barnepilepsi som jag slutade medicinera mot som 14-åring (och jag fick höra att drack jag alkohol skulle jag få epilepsin tillbaka, vilket inte var sant för fem öre). Jag hade således kontakt med Barnhabiliteringen, som ansåg att jag varken var praktisk eller teoretisk. De ansåg att om jag valde en treårig linje, så skulle jag behöva läsa i fyra år för att klara den. Barnhabilteringen ansåg att bara två linjer kunde komma i fråga. Den första linjen var Social linje. Den andra linjen var Handel och Kontor, men valde jag den skulle de plocka bort handelsdelen för det ansågs jag inte klara. På min tid var man tvungen att ange ett förstaval och ett andraval. Som förstaval valde jag därför Social linje, och som andraval Handel och Kontor. Eftersom mitt medelbetyg låg på 2,5 och det krävdes 2,8 för att komma in, sågs det till att jag kom in på Social linje med något som kallades för "särskild kvot" och betydde att exempelvis handikappade kunde komma in på gymnasiet ändå trots dåliga betyg.

Sen har jag visat för alla att jag klarar mer än de tror, men det är en annan historia.

Först år 2000 fick jag min AS-diagnos. Och ADHD-diagnosen lät vänta på sig till 2008.

Först gick jag sam med internationell inriktning (var lite pålagda språk och eu kunskap) nu har jag bytt till Bild och Form.

Egentligen så brydde jag mig inte så mycket om vilket program jag valde så länge jag fick ta Japanska.

Hade egentligen Bild och From som förstaval men blev rädd eftersom alla sa till mig att jag skulle vara utan jobb och hamna i evigt förfall om jag valde det. Då jag inte visste bättre så valde jag istället SAM.
Efter två år av den tortyren så bytte jag och är mycket nöjd nu.

Blev diagnostiserad hösten 2010 med Aspergers.

Teknikprogrammet inriktningen Informations- och medieteknik (Gy11). Svårt med matte och fysik men hoppas det är värt det.

Elprogrammet med inriktning konsumentelektronik. Hade kul under utbildningen men det är ju en värdelös utbildning när man skall leta jobb, särskilt utanför storstäderna.

4-årig teknisk med inriktning bygg-och anläggning. Valde den eftersom jag inte ville plugga vidare på högskola(gick ändå på KTH några år senare). Valde också utbildningen eftersom hus är något konkret och mitt abstrakta tänkande är dåligt.

Jag ångrar inte mitt val, jobbar idag inom bygg och trivs väldigt bra med det.

Jag blev diagnosticerad med AS hösten 2011.

Många verkar ha gått el och teknikprogram.
Jag kom faktiskt in på media inriktning foto först, men blev rädd att börja det då folk sa till mig att det var mkt konkurrens mellan eleverna där och att nästan alla på media var väldigt sociala och modemedvetna.
Men som jag nämnt förut hade jag helst velat gå estet med inriktning bild, men vågade inte lämna inträdesprov.

Gick utbildning utomlands så kallad "allmän gymnasieutbildning". Man blir absolut ingenting av det, inget yrke man får av det.

Jag gick 2 årig social linje, en fortsättning på nian ungefär. Det gjorde jag mest för att jag inte hade en aning om vad jag skulle bli. En bra grund tänkte jag.
Sen gick jag och läste till undersköterska på komvux och det var kul fast tufft tempo. Men jag klarar inte av att jobba inom vården. Det är för mycket teamarbete, tunga lyft och stress.

När jag satt där i åttonde klass så hatade jag hela världen och visste inte vad jag ville. Mina föräldrar och syo valde och trodde inte jag skulle klara vårdlinjen så de satte mig på handelsprogrammet. Jag ville inte läsa det och hatade varje minut och började skubba.

Då satte dom mig bland utvecklingsstörda och handikappade på Varuhantering och kontorsservice 2 år och skapade en ett årig kurs sen för att vi skulle ha en tre årig utbildning. Sen hade ju staten gjort sitt och vi kunde bli arbetslösa!!! Jag gick det färdigt, utbildningsnivårn var under gymmnasie nivå så inga av betygen gäller för att söka vidare på. Jag hade då ingen diagnos och sågs som en jobbig tonåring, strulig, skoltrött, lat, ja allt. Jag var bara inne i min egen värld men det förstod ingen! Jag har enorma fel med stavningen jag vet skriver det så dåligt att jag inte kan gissa mig fram heller och även om det är rött under som fel så ger den inte rätt förslag eftersom jag skrivit så fel. Jag har varit i min bubbla länge och jag har inte varit mottaglig för många lärare. Tyvärr.....

Jag gick Samhällsvetenskapliga programmet inriktning ekonomi och entrepenör

Jag gick ett specialdesignat program, naturvetenskap, men med inriktning på elektronik och data. Rätt intressant o det var fler lästimmar än vanligt naturvetenskap.

Men ja, jag ångrar att jag gick det. Skulle ha gått vanlig naturvetenskap istället. Det var mest nördar på NV/data-programmet som säkert bidrog till min asperger och depression...