Mycket dåligt resultat för Sverige i senaste PISA
Postat: 2015-05-01 23:35:36
Tycker Kattmat har en god insikt. Det är visionen och avsikten som i mycket skiljer skolledningens framgångar. Pengar skadar förstås inte, dock.
En träffpunkt för alla - om Asperger syndrom
http://www.aspergerforum.se/
http://www.aspergerforum.se/mycket-daligt-resultat-for-sverige-i-senaste-pisa-t37467-144.html
SvD - Den undfallande skolan är grym
3 maj 2015 kl 20:54
Oh mjäkighet, detta grymmaste av förhållningssätt mot skolbarn! Var kommer den ifrån och varför verkar skolan och skolledningen blivit den tafatta mjäkighetens högborg? Vad är poängen och vem kom på idén att undfallenhet på något som helst sätt skulle vara till elevers fromma?
Många intresserar sig för det seriösa och genomgripande skolförbättringsarbetet, och i förra veckan presenterade Åsa Melander sin rapport ”Great expectations – Hackney och konsten att vända en skolkommun i kris” (Timbro, april 2015).
Ett behövligt tillskott i svensk skoldebatt som länge handlat om likhetssträvan och förvaltningsformer, för att slutligen koka torr.
Men. I Sverige är det inte nödvändigtvis tillräckligt att ge lärarkollektivet fria händer. Garme citerar i sin artikel svenska lärares reaktioner på Hackneyskolan. ”Disciplinen är ju hiskelig! säger en lärare.” och ”Det var väldigt disciplinerat och jag tror inte att det är positivt. Det hämmar kreativiteten och det demokratiska lärandet. Vi har en sundare syn på eleven, vi anser att de kan och vill lära sig.”
Det är inte alldeles enkelt att se logiken i resonemanget.
Ungefär samtidigt, i en skola i södra Sverige, blir en elev slutligen avstängd efter år av haveri som toppades med att hen spöade en lärare.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/oecd- ... -lararkrissvt skrev:– Tidigare var Sverige ett föregångsland, så är det inte längre, säger Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat på en pressträff.
OECD efterlyser en attitydförändring i klassrummen:
– Generellt är svenska studenters egna förväntningar relativt låga i jämförelse med andra länder, säger Andreas Schleicher.
OECD vill att alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem. Samtidigt måste stödet till elever med annat modersmål än svenska göras likvärdigt över landet.
Löneutvecklingen är betydligt mindre än i många andra länder, och de högst betalda svenska lärarna tjänar ungefär lika mycket som sina kolleger i Grekland och Chile – och långt under lärarna i exempelvis Österrike, Kanada, Nederländerna och Tyskland.
bardamu skrev:Varför är inte Sverige ett föregångsland längre? För att man värderar progressiv ideologi före objektivitet och kunskap.
Såg ett ett klipp på nyheterna att man började lära sig om "normkritik" nu i grundskolan. Varför ska man lära sig matematik eller engelska när man kan istället lära sig hur det är fel att vara heterosexuell.
bardamu skrev:Varför är inte Sverige ett föregångsland längre? För att man värderar progressiv ideologi före objektivitet och kunskap.
Såg ett ett klipp på nyheterna att man började lära sig om "normkritik" nu i grundskolan. Varför ska man lära sig matematik eller engelska när man kan istället lära sig hur det är fel att vara heterosexuell.
www.jamstall.nu/fakta/normkritik/Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen.
Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/oecd-k ... ka-skolan/DN skrev:– Resurser måste slussas dit de verkligen behövs. Sverige måste bli bättre på att få de bästa lärarna och rektorerna till de skolor där utmaningarna är störst.
– Men det här handlar inte bara om att resultaten är svaga i områden med familjer som har små resurser. Det krävs betydligt mer, sade Schleicher, som i sitt anförande påpekade att elever med en låg social bakgrund i Kina ofta presterar bättre än elever med en hög social bakgrund i Sverige.
---
OECD efterlyser också en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem. Samtidigt måste stödet till elever med annat modersmål än svenska göras likvärdigt över landet
– Rektorer i Sverige ser sig i första hand som adminstratörer. Men lärare måste också ha en chef som de kan tala med och bolla pedagogiska idéer med. En rektor måste dela med sig av sin kompetens, sade Schleicher, som också vill ge lärare ytterligare karriärmöjligheter inom yrket – något som skulle återspeglas i lönen.
plåtmonster skrev:Dels så kan diverse normkritiska eller genusämnen tränga ut andra ämnen i fråga om tid och pengar. Dels så kan det skapa osäkerhet vid en tidpunkt då många behöver hitta sig själva.
http://www.lasupp.nu/fordjupningsmateri ... pedagogik/Normer är oskrivna regler om vad som förväntas, vad som anses normalt och vad som ger status och makt. Vissa normer underlättar för oss människor att fungera tillsammans, till exempel att det förväntas att vi hälsar på varandra eller kommer i tid till arbetet. Andra normer hänger ihop med begränsningar och orättvisor. Till exempel när din lön påverkas av din hudfärg eller ditt handlingsutrymme begränsas på grund av din klasstillhörighet. Normer hänger på så sätt ihop med privilegier. Vissa grupper i samhället har privilegiet att anses normala.
---
Innebär då ett normutmanande förhållningssätt att heterosexuella, vita, kärnfamiljer, funktionsobehindrade eller andra som passar in på normen i dagens samhälle ska skämmas? Nej, självklart inte. Ett normutmanande förhållningssätt utmanar normer med syfte att skapa en skola och ett samhälle där alla människor är inkluderade, speglade, trygga och har samma tillgång till resurser, makt och möjligheter.
plåtmonster skrev:Elever som är invandrade måste få ett "kunskapslyft" innan man skickar de vidare till det ordinarie skolsystemet.
Och de flesta lärare vill för övrigt självklart helst jobba med elever som faktiskt är engagerade i att lära sig.
http://www.dn.se/debatt/finland-ar-inge ... feltolkas/DN Debatt skrev:Medan de skandinaviska länderna införde skol- eller undervisningsplikt mellan 1814 och 1848 gjorde Finland det samtidigt som Thailand 1921. Så sent som 1937 genomgick fortfarande 13 procent av barnen inte låg- och mellanstadiet.
Dessa förhållanden var en av anledningarna till att de finska lärarna blev så viktiga, även utanför skolan. Lärarna kallades för ”nationens ljus” och var förebilder samt utbildare av hela folket, ett uppdrag som varade långt in på 1900-talet.
Detta motiverade också en extremt selektiv antagning till lärarutbildningen och drakoniska regler för de som antogs. Mycket riktigt var finska lärare förhållandevis högt utbildade redan före andra världskriget – och deras status i samhället var hög. Spåren av detta finns kvar än i dag i form av stark konkurrens till den finskspråkiga lärarutbildningen. Att ny forskning finner att lärarkåren håller hög internationell kvalitet är därför inte märkligt.
Rigorös forskning finner att mer auktoritativa skolmiljöer och lärarledd undervisning är bra för elevers prestationer. Just kombinationen av de ekonomiska och samhälleliga omvälvningarna samt att skolmiljön fortsatte vara så pass traditionell var därför sannolikt viktig för Finlands utbildningsrevolution.
Den enda utbildningspolitiskt relevanta lärdomen tycks vara att det finns risker med att införa elevstyrd undervisning och ett alltför egalitärt förhållande mellan elever och vuxna i skolan.
Alien skrev:Du förvrider sanningen hejvilt. Normkritik innebär inte att lära sig att det är fel att vara heterosexuell, snarare att inte alltid utgå från att alla är heterosexuella.
Alien skrev:http://www.lasupp.nu/fordjupningsmateri ... pedagogik/Normer är oskrivna regler om vad som förväntas, vad som anses normalt och vad som ger status och makt. Vissa normer underlättar för oss människor att fungera tillsammans, till exempel att det förväntas att vi hälsar på varandra eller kommer i tid till arbetet. Andra normer hänger ihop med begränsningar och orättvisor. Till exempel när din lön påverkas av din hudfärg eller ditt handlingsutrymme begränsas på grund av din klasstillhörighet. Normer hänger på så sätt ihop med privilegier. Vissa grupper i samhället har privilegiet att anses normala.
---
Innebär då ett normutmanande förhållningssätt att heterosexuella, vita, kärnfamiljer, funktionsobehindrade eller andra som passar in på normen i dagens samhälle ska skämmas? Nej, självklart inte. Ett normutmanande förhållningssätt utmanar normer med syfte att skapa en skola och ett samhälle där alla människor är inkluderade, speglade, trygga och har samma tillgång till resurser, makt och möjligheter.
lås upp skrev:• Varför tänker vita så sällan på sin hudfärg?
• Varför finns det fler actionhjältar med manskroppar än kvinnokroppar?
• Och varför är actionhjältar med kvinnokroppar mer sminkade och avklädda än de med manskroppar?
Ur ett toleranspedagogiskt perspektiv är orsaken till diskriminering och kränkningar okunskap om ”den andra”. ”Den andra” är alltså de som inte passar in på normen i dagens samhälle, till exempel muslimer, homosexuella och döva.
I skolans värld kan det handla om att göra värderingsövningar där eleverna ska tycka till om normbrytare och till exempel diskutera om homosexuella ska få adoptera barn eller inte. Ett annat exempel är när skolor bjuder in normavvikande föreläsare, exempelvis en muslim eller
Ur ett normkritiskt eller normutmanande perspektiv anses orsaken till diskriminering och kränkningar snarare vara normer och maktstrukturer.
att ungefär 10% av alla människor är något annat än heterosexuella. Detta kan dock följas upp med normkritiska frågor som ”Varför antas det att alla människor är heterosexuella tills något annat framkommer?”.
Att jobba normutmanande i skolan kan innebära allt från att diskutera normer med elever och synliggöra normer i läromedel till att använda ett normkritiskt språk och att själv agera som en normutmanande förebild
Ett normutmanande språk och förhållningssätt
Ett vanligt exempel på hur normer speglas i vardagliga samtal är när en kille får frågan om han vill ta med sin tjej till festen eller en tjej får frågan om hon vill ta med sin kille. En sådan fråga tar för givet att personen är heterosexuell och kan skapa en situation där personen tvingas ”komma ut”. Frågan förutsätter också att personen har ett förhållande och skapar en förväntning på att ta med sig en kärlekspartner
Du kan väl berätta hur ni sikher ser på alkohol?” ”Du kan väl säga vad ni killar tycker om ordningsreglerna?” ”Du som är homosexuell, jag har alltid undrat, är det något man föds till eller något man blir?”
Vi sätter ofta etiketter och gör antaganden utan att ifrågasätta dem
Normutmanande tips
Ett öppet språk och förhållningssätt kan bidra till att alla elever känner sig sedda och respekterade. Det kan också bidra till att elever upptäcker fler möjliga livsval utanför normen.
Bagatellisera inte normavvikares situation: Ha alltid i åtanke att människor som på olika sätt utmanar normer ofta diskrimineras, marginaliseras och i högre utsträckning lider av psykisk ohälsa. Se exempelvis sant eller falskt-övningarna som finns i Lås Upp
plåtmonster skrev:Varför förväntas det att folk tycker att krogen är en tilltalande social miljö med "sociala" människor. Ett sammanhang då det förväntas intas gift för att uppfylla gruppnormen.
Varför det är norm att "arbeta" men inte att uppfinna.
Att ett klassrum fyllt med elever som lyssnar på en lärare är den bästa undervisningsformen.
Sedan kan man ju alltid vara observant på vilka normer som skolan (läraren) anser att man skall vara kritisk mot. Det torde avslöja agendan rätt snabbt
Man kanske gillar att vara själv för att de som omger en faktiskt har befängda sociala riter, saknar vasst intellekt och intresserar sig för sådant som är irrelevant.
Kattmat skrev:Jag tror också ett fel är att skolan inte förbereder en för vuxenlivet utan bara för mer skola. Det mest relevanta för att klara sig i dagens samhälle är knappast att [...] veta hur en atom är uppbyggd.
Kattmat skrev:Jag tror inte skolans problem beror på att det är något fel på lärarna. Jag har haft väldigt få dåliga lärare. Däremot är många elever hemska.
Jag tror snarare att det är fel på eleverna. Deras uppfostran möjligtvis, men oavsett vilket, deras motivation och attityd.
Och det kommer inte förändras om man ger lärare högre lön.
Jag tror också ett fel är att skolan inte förbereder en för vuxenlivet utan bara för mer skola. Det mest relevanta för att klara sig i dagens samhälle är knappast att ha läst två kapitel av Strindberg eller veta hur en atom är uppbyggd. Och det vet eleverna, vilket antagligen minskar deras motivation.
Tanken med att bilda alla barn och ungdomar var väl en sorts jämlikhetsvision från början. Men samhället är ojämlikt oavsett man utbildar folk eller ej. Så nu sitter det många utbildade människor utan arbete, eller med arbeten som de är överkvalificerade för. Samtidigt som vi har journalister som inte kan skriva.
Vad gäller elevernas beteende mot lärare & varandra, så tror jag själva systemet - att sätta en massa socialt outvecklade tonåringar som vill frigöra sig, under överinseende av ett fåtal vuxna som försöker kontrollera dem, är dömt att misslyckas. Skolan blir som ett eget litet samhälle, och att barn inte kan utveckla ett bra samhälle säger ju sig självt (det blir lite som i Flugornas Herre) - när inte ens vuxna kan det.
Dessutom vill de frigöra sig, som sagt, och istället för att se lärare som några de kan lära sig av, ser de dem som vuxna som försöker tvinga dem att göra saker de inte vill. Vilket förvisso stämmer.
I vår kultur handlar att bli vuxen inte om att ta ansvar och få sin plats bland de vuxna, utan om att göra sig fri från de vuxna genom uppror.
Tidigare var barnuppfostran alldeles för sträng. Antagligen skapade det upprorstraditionen. Men nu är uppfostran rätt svag, och det finns inte så mycket kvar att vara rebell mot. Så hur ska man hävda sin självständighet då? Jo, genom att skada, förstöra, störa och provocera.
KrigarSjäl skrev:Nödvändiga åtgärder för att styra upp skiten:
1. Uppgradera och försvåra läraryrket.
Vem som helst ska inte kunna bli lärare.
2. Ge läraren auktoriteten åter. Ge lärarna fler befogenheter.
En lärare ska kunna utvisa en stökpelle ur klassrummet utan anklagelser om att ha "kränkt" eleven.
Läraren ska vara lärare och inte en mjäkig "vuxenkompis".
3. Återinför handuppräckning, tyst i klassen och ett totalt mobiltelefonförbud för eleverna.
Matsalskö i bokstavsordning. Ordning och lugn är A och O, inte bara för inlärningen utan även för trivseln och koncentrationsförmågan.
Forskning ger mig rätt.
4. Återinför katederundervisning och skippa allt som heter grupparbete, temadagar, bänkomflyttande och schemaändringar. Skolan ska vara en lärdomsanstalt och inte en lekstuga eller en experimentverkstad för reformpedagoger och flumskallar.
Forskning ger mig rätt.
5. Notoriska mobbare relegeras istället för att daltas med.
Skriv om de lagar som behöver skrivas om, skolan ska inte ge huliganer och ungdomspsykopater carte blanche att bete sig hur de vill. Gör föräldrarna juridiskt ansvariga med böter och skadestånd.
KrigarSjäl skrev:5. Notoriska mobbare relegeras istället för att daltas med.
Skriv om de lagar som behöver skrivas om, skolan ska inte ge huliganer och ungdomspsykopater carte blanche att bete sig hur de vill. Gör föräldrarna juridiskt ansvariga med böter och skadestånd.
KrigarSjäl skrev:-Så vad ska man göra åt allt detta?
bardamu skrev:Jo man kan ju använda autism och normkritik på det sättet. de har nu en teori om istället för ett patriarkat ett sk kierarki. Ett system där man som man vit heterosexuell autistisk man är både förtryckare och förtryckt på samma gång.
känns inte särkilt lockande...
bardamu skrev:Det är ju inte en lockande social miljö utan alkohol. man spelar ofta hög musik som gör att man måste konsumera alkohol för att orka med. Man behöver alkohol för att döva intrycken. Det gäller ju även för de utan problem med att sortera intryck.
bardamu skrev:Detta är ganska fånig fråga. Den stora majoriteten har inte kapaciteten att uppfinna något vettigt och någon måste fortfarande se till att vattnet rinner och att vägarna håller eller att hus byggs.
bardamu skrev:problemet med sådana här tankegångar om att människor ska behandlas som individer. Det är en fin tanke men samhället har inte oändliga resurser att individualisera utbildning för varje individ. Generaliseringar är tyvärr ofta nödvändiga.
bardamu skrev:De enda som kommer vara intresserade av sådant här flum är ju feminister, det är ju deras ideologi det kommer ifrån, så det är ju inte svårt att förutspå agendan där.
bardamu skrev:Du kanske tycker de är befängda riter men de har faktiskt ett viktigt syfte.