AspergerForum

Om folk kunde va allvarliga om vad som behövdes först och leka sedan när det viktiga är avklarat så hade världen inte behövt några som är allvarliga på heltid men nu är det inte så för folk tycker de ska få leka jämnt.

DIProgan skrev:Om folk kunde va allvarliga om vad som behövdes först och leka sedan när det viktiga är avklarat så hade världen inte behövt några som är allvarliga på heltid men nu är det inte så för folk tycker de ska få leka jämnt.

Det ligger nåt i det. Helt klart.
Kommer att tänka på boken Det infantila samhället.

Försökte hitta en länk, och är klart osäker om det var denna:

http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=a-country-built-by-obsessives

/notwoodstock

nallen skrev:

På sajten som bilden ligger står det:

ladda-upp.com skrev:Länkpolicy
- Direktlänka bilderna (hotlinking) går ej.

Kom just att tänka på att jag inte har postningsförbud längre! Grymt. Riktigt fett..

Jag tar alltid mig själv på vansinnigt stort allvar. Nästan som om det vore en fråga om liv eller död (eller nåt). Tror det kanske är därför jag inte har "något att ta av" när andra vill tas på allvar...

animal skrev:Kom just att tänka på att jag inte har postningsförbud längre! Grymt. Riktigt fett..

Jag tar alltid mig själv på vansinnigt stort allvar. Nästan som om det vore en fråga om liv eller död (eller nåt). Tror det kanske är därför jag inte har "något att ta av" när andra vill tas på allvar...

Välkommen till "nattönskningen"! Rätt forum?

/notwoodstock

KrigarSjäl skrev:

DIProgan skrev:Om folk kunde va allvarliga om vad som behövdes först och leka sedan när det viktiga är avklarat så hade världen inte behövt några som är allvarliga på heltid men nu är det inte så för folk tycker de ska få leka jämnt.

Det ligger nåt i det. Helt klart.
Kommer att tänka på boken Det infantila samhället.

Ligger mycket i det. Vi lever i den coola ironiserande tiden. Alla är tonåringar till 55 minst och försöker vara kompisar med barnen, istället för att ge dem ansvar och att lära sig livets villkor.

En annan tanke om trådämnet:

Att ta sig själv på för stort allvar leder lätt till att man blir en navelskådande bloggande egoist, som fastnar i sig själv (sitt inre) snarare än i det yttre (familj, släkt, vänner, grannskapet, samhället osv). Känner igen det från mig själv i viss mån.

Kan vara en anledning till att folk distanserar sig ifrån psykiska problem, de vill inte bli förknippade med det. Att vara egoist känns inte bra, man ska skänka till galorna och vara solidarisk på ytan.

Mountain_lion skrev:Jag är nog en ganska allvarlig person och tar det mesta på allvar, inklusive mig själv. Ibland mig själv och det jag gör på för stort allvar. Försöker lära mig att ha mer distans till mig själv och det har blivit lite lättare med åldern.

Precis så tänker jag om mig själv.