Hmm... nu börjar det här kännas väl överdrivet....Eftersom det antydningvis från JOR och möjligen någon mer har framförts att själva
diskuterandet i sig är en dålig företeelse även om det sker under någotsånär ordnade former ....så börjar man undra vad målet med admins/moderatorernas kritik egentligen är?
Nyligen, i krogtråden, var det väl snarast själva
envisheten hos de respektive debattörerna som angreps, snarare än valet av debattämne i sig? -man anklagades för att "vilja köra ner sina åsikter i halsen på någon annan" helt enkelt för att man förde en diskussion där det växelvisa utbytet av argument spände över flera sammanhängande inlägg (vilket väl är själva definitionen för vad en diskussion är?).
Visst förekom ett och annat kraftuttryck och ett par rätt insinuanta argument; men det är ganska normalt på internetforum. Hade riksdagens talman svurit till i talarstolen hade det kanske funnits skäl att höja på ögonbrynen åt det, men knappast här.....eller...?
Tonen i debatten var för övrigt inte mer affekterad eller "bråkig" än vad man brukar se på en genomsnittlig politikdebatt i TV. Jag gissar att de "träiga formalisterna" som admin nämnde antagligen hade hoppat fram med censursaxen mot Leijonborg och Persson också.....=PSå eftersom ordet på det här forumet uppenbarligen INTE är fritt; tvärtemot det intryck man får när man läser policybladet; får man väl mjukast fråga sig vad forumets syfte egentligen är?Motiven för det här från admins sida verkar ganska dimmiga... men om jag försöker gissa:
Han har tänkt sig det här forumet som en plats på nätet som dels:
*Ska ha en funktion som informationskanal för AS-relaterad info
*Dels ska ha en socialt stödjande funktion; där personer med AS och deras anhöriga ska kunna utbyta tröst; hjälp och råd...
Det är ju jättefint tänkt!
....men något går snett? den harmoniska bilden förstörs av att .......forumet invaderas av en samling bråkiga; socialt inkompetenta; envisa typer med alldeles för bestämda åsikter (tror de ofta benämns "aspergerpersonligheter") som har oförskämdheten att tycka att de har rätt att vara precis sig själva?
Jäklar, då förstörs ju det gulliga intrycket. Begriper de här människorna inte sitt eget bästa? Nu får vi hoppa fram med pekpinnarna och få rättning i ledet!
Rätt gissat?
I böcker om asperger jag läst återkommer ständigt devisen om att man måste kunna möta aspergerpersonligheter på deras egna villkor. Gäller det bara så länge man är tyst och snäll och inte stör någon härinne? .
Detta naturligtvis skrivet med uppenbar risk för att uppfattas som "bråkig" och "pajkastare"; men jag tycker frågeställningen är motiverad. Sorry.