Tips för att klara av ett arbete?
Postat: 2019-06-05 2:21:53
Det där med det sociala är väldigt olika. Några av jobben jag gjorde var helt osociala. På den tiden hade jag gärna haft arbetskamrater. Jag hade varit rätt ensam och tog sommarjobb som alla andra gjorde i ganska unga år. Jag hade lixom en kompis i taget. Så jag var socialt utsvulten. Idag skulle inte ett väldigt socialt jobb funka. Däremot märkte jag vid min sista DV (obs ej jobb men på reguljär arbetsplats), att det var vansinnigt trist att ingen tog rast samtidigt. Man fick inget grepp om någon. Och de var sådana enstöringar att de bara gick för sig själva och jobbade. Låter rätt absurt, men kafferast vill jag nog ha med mina arbetskamrater!
Däremot jobba med människor, det pallar jag inte. Har praktiserat på café och jobbat i hemtjänsten. Det var jobbigt att försöka spela glad när jobbet var så slitsamt, hemtjänsten var superstressig och sedan skulle man ändå vara positiv mot dem man tog omhand. Just att man inte har tid att ens stanna och bryta ihop någonstans... Vet de med autistiska drag som jobbar inom vården, samtliga tar arbetet med sig hem.
Känner spontant att den äldre generationen satte krokben för mig. De tyckte jag hade läshuvud och skulle utbilda mig. Men ändå har jag trivts bäst på de jobb folk anser är trista. Så det är oxo en viktig sak, att man inte ska låta sig luras av att vissa jobb anses fula. Det är ingen synd att man jobbar på ett "tråkigt" jobb för att man är intelligent. Jag försökte stoppa upp det hela när jag gick ur högstadiet, ville gå en kortare gymnasieutbildning (som fanns då) och sedan ta ett skitjobb. Men jag fick inte. Lärare och föräldrar var på mig. Vilket ledde till en jädra krasch i slutet av min högskoleutbildning utan möjlighet att arbeta mer, förutom lite frilansgig.
Min kompis är också intelligent och hon säger att hon är glad att hon slipper vara mellanchef och ta ansvar eller ta ett annat jobb som är mindre monotont. Hon är autistisk på något vis och trivs bra med ett "tråkigt" jobb. Jag tror att eftersom hon är såpass fysiskt stark så är det inga problem, och just rutinerna i jobbet som alltid är samma, är en trygghet. Hon hatar när de gör om saker på jobbet. Folk omkring henne undrar varför hon inte avancerat på sin arbetsplats eller tagit ett annat jobb. Det är skitbra betalt och hon trivs. Rutiner finns mer i "tråkiga" arbeten. Men det som är tråkigt för NT behöver inte vara tråkigt för oss.
Som människa är jag ganska misslyckad men som älg är jag ganska lyckad.
Man får lära sig av folks misstag oxo. Och allt på ett jobb är inte socialt. Det finns andra saker man kan behöva tips med. Hur man får en bra morgonrutin och hur man ska sova bra (min kompis klarar inte detta utan jobbar enbart natt), hur man lär sig rutinerna i arbetet (inte ta jobb som har rutiner man aldrig kommer fatta, en annan kompis gjorde detta och blev ständigt utskälld av sin chef) och andra saker som kan uppkomma. Vi spenderar inte bara energi på det sociala, andra svårigheter kan lägga krokben oxo.
Så val av jobb måste väl höra till nästan högsta prio. Det är helt klart värt att ta ett jobb som är lättare för ens svårigheter även om inte lönen är bäst. Därför är det så sjukt att alla ska söka alla jobb.
Alla människor, inte bara aspergare, har jobb som de kommer vara dåliga på.
Däremot jobba med människor, det pallar jag inte. Har praktiserat på café och jobbat i hemtjänsten. Det var jobbigt att försöka spela glad när jobbet var så slitsamt, hemtjänsten var superstressig och sedan skulle man ändå vara positiv mot dem man tog omhand. Just att man inte har tid att ens stanna och bryta ihop någonstans... Vet de med autistiska drag som jobbar inom vården, samtliga tar arbetet med sig hem.
Känner spontant att den äldre generationen satte krokben för mig. De tyckte jag hade läshuvud och skulle utbilda mig. Men ändå har jag trivts bäst på de jobb folk anser är trista. Så det är oxo en viktig sak, att man inte ska låta sig luras av att vissa jobb anses fula. Det är ingen synd att man jobbar på ett "tråkigt" jobb för att man är intelligent. Jag försökte stoppa upp det hela när jag gick ur högstadiet, ville gå en kortare gymnasieutbildning (som fanns då) och sedan ta ett skitjobb. Men jag fick inte. Lärare och föräldrar var på mig. Vilket ledde till en jädra krasch i slutet av min högskoleutbildning utan möjlighet att arbeta mer, förutom lite frilansgig.
Min kompis är också intelligent och hon säger att hon är glad att hon slipper vara mellanchef och ta ansvar eller ta ett annat jobb som är mindre monotont. Hon är autistisk på något vis och trivs bra med ett "tråkigt" jobb. Jag tror att eftersom hon är såpass fysiskt stark så är det inga problem, och just rutinerna i jobbet som alltid är samma, är en trygghet. Hon hatar när de gör om saker på jobbet. Folk omkring henne undrar varför hon inte avancerat på sin arbetsplats eller tagit ett annat jobb. Det är skitbra betalt och hon trivs. Rutiner finns mer i "tråkiga" arbeten. Men det som är tråkigt för NT behöver inte vara tråkigt för oss.
Som människa är jag ganska misslyckad men som älg är jag ganska lyckad.
Man får lära sig av folks misstag oxo. Och allt på ett jobb är inte socialt. Det finns andra saker man kan behöva tips med. Hur man får en bra morgonrutin och hur man ska sova bra (min kompis klarar inte detta utan jobbar enbart natt), hur man lär sig rutinerna i arbetet (inte ta jobb som har rutiner man aldrig kommer fatta, en annan kompis gjorde detta och blev ständigt utskälld av sin chef) och andra saker som kan uppkomma. Vi spenderar inte bara energi på det sociala, andra svårigheter kan lägga krokben oxo.
Så val av jobb måste väl höra till nästan högsta prio. Det är helt klart värt att ta ett jobb som är lättare för ens svårigheter även om inte lönen är bäst. Därför är det så sjukt att alla ska söka alla jobb.
Alla människor, inte bara aspergare, har jobb som de kommer vara dåliga på.