Sida 2 av 3

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 17:50:06
av manne
Karamell skrev:
manne skrev:
BellaBelle skrev:
Är nog typ så som jag skulle vilja göra också i så fall. :) Varför kan du inte få mer än två eftermiddagar där om du nu vill det - är det för fullt? Trodde att man hade DV på deltid mer än så.


när jag var i Täby så arbetade jag 9-15 varje dag på dv och man blev tvingad att gå ditt och jobba.
var lugnt det men att åka kommunalt var inte min grej det.

Oj, det var strängt. Är det inte så på daglig verksamhet att det är ok om man är borta någon dag för att man mår dåligt?


så var det inte när jag bodde i täby där så hade man en plats och blev tvingad att gå ditt varje dag. :cry:

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 17:55:58
av BellaBelle
Karamell skrev:
BellaBelle skrev:
Karamell skrev:Håller på med min hobby. Går bara dit för att få lite rutiner, komma ut och träffa folk. Annars kan jag syssla med det hemma också. Det är ett ställe för estetiska grejer.


Är nog typ så som jag skulle vilja göra också i så fall. :) Varför kan du inte få mer än två eftermiddagar där om du nu vill det - är det för fullt? Trodde att man hade DV på deltid mer än så.

Man är tvungen att börja med en dag i veckan, sen tror jag man får vara högst tre dagar i veckan, men jag har inte varit där så länge så det tar nog ett tag innan jag får det, om det ens blir alls, verkar så fullt.


Aha, men då får du kanske mer tid där snart ändå. Men det är alltså en DV, inte en daglig sysselsättning? På den sistnämnda verkar det mer vara så att folk får några "pass" i veckan. DV trodde jag det var vanligare med heldagar än halvdagar.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 17:56:55
av BellaBelle
manne skrev:
Karamell skrev:
manne skrev:
när jag var i Täby så arbetade jag 9-15 varje dag på dv och man blev tvingad att gå ditt och jobba.
var lugnt det men att åka kommunalt var inte min grej det.

Oj, det var strängt. Är det inte så på daglig verksamhet att det är ok om man är borta någon dag för att man mår dåligt?


så var det inte när jag bodde i täby där så hade man en plats och blev tvingad att gå ditt varje dag. :cry:


Kunde inte personalen på ditt boende sagt ifrån att du inte orkade de dagar du inte orkade?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 17:59:48
av manne
BellaBelle skrev:
manne skrev:
Karamell skrev:Oj, det var strängt. Är det inte så på daglig verksamhet att det är ok om man är borta någon dag för att man mår dåligt?


så var det inte när jag bodde i täby där så hade man en plats och blev tvingad att gå ditt varje dag. :cry:


Kunde inte personalen på ditt boende sagt ifrån att du inte orkade de dagar du inte orkade?

ja det man undra för jag flyttade där ifrån för att det blev för mycket dv hela dagarna. :cry:

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:07:13
av Alien
manne, var det så att det var samma företag som både hade boendet och ordnade DV?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:10:07
av BellaBelle
Alien skrev:Det finns ju flera orsaker.

När man är van vid att gå till jobbet och träffa folk känns det tomt att varken ha rutinerna el umgänget. När man anser sig vara kompetent känns det fel att inte få utlopp för sin kompetens.


Har du varit på DV och fått bra erfarenheter av detta?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:14:51
av manne
Alien skrev:manne, var det så att det var samma företag som både hade boendet och ordnade DV?


ett tag var det så Frösunda stöd och service men efter ett tag så bytte jag till enigma omsorg. :!:
en tid så var det samma företag ja.men senare så bytte jag till enigma :cry:

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:23:17
av Karamell
BellaBelle skrev:Men det är alltså en DV, inte en daglig sysselsättning?

Daglig verksamhet ja.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:39:17
av manne
Karamell skrev:
BellaBelle skrev:Men det är alltså en DV, inte en daglig sysselsättning?

Daglig verksamhet ja.


men som sagt dv kan vara toppen men det gäller att hitta rätt dv.
så att man trivs ju. :wink:

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 18:43:47
av Vildsvin
manne skrev:
Alien skrev:manne, var det så att det var samma företag som både hade boendet och ordnade DV?


ett tag var det så Frösunda stöd och service men efter ett tag så bytte jag till enigma omsorg. :!:
en tid så var det samma företag ja.men senare så bytte jag till enigma :cry:


Namnet Enigma känns inte förtroendeingivande.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 19:15:22
av manne
Vildsvin skrev:
manne skrev:
Alien skrev:manne, var det så att det var samma företag som både hade boendet och ordnade DV?


ett tag var det så Frösunda stöd och service men efter ett tag så bytte jag till enigma omsorg. :!:
en tid så var det samma företag ja.men senare så bytte jag till enigma :cry:


Namnet Enigma känns inte förtroendeingivande.


nej det gör det inte men de gav inget betalt heller utan jag jobbade under 2 års tid hos dem och renoverade möbler men allt jag fick var ett mål mat per dag inget betalt alls. :cry:

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-15 22:43:28
av Karamell
manne skrev:
Vildsvin skrev:
manne skrev:
ett tag var det så Frösunda stöd och service men efter ett tag så bytte jag till enigma omsorg. :!:
en tid så var det samma företag ja.men senare så bytte jag till enigma :cry:


Namnet Enigma känns inte förtroendeingivande.


nej det gör det inte men de gav inget betalt heller utan jag jobbade under 2 års tid hos dem och renoverade möbler men allt jag fick var ett mål mat per dag inget betalt alls. :cry:

Låter som dom utnyttjade dig. Vad var vitsen med att gå dit för dig om du lika gärna kunde ha ett vanligt jobb?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-16 0:17:10
av Alien
Nej, man får aldrig betalt för vad man gör på sin DV (förutom en slags "flitpeng" från kommunen), men man blir ju försörjd via sin aktivitets/sjukersättning.

Och alternativet brukar sällan vara att jobba på öppna marknaden. DV är för oss som inte orkar/klarar av det el iaf anses inte göra det.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-16 1:09:10
av Furienna
BellaBelle skrev:Och är det någon som gjort det motsatta? Gått på DV men bestämt sig för att sluta? Vad ledde till det beslutet och blev det ett bra val? Och "går du bara hemma" efter det?

Jag gick på daglig verksamhet i sju år, men jag fick sluta efter flera bråk med våra handledare. Jag fick mer och mer värk i rygg och nacke samt en skenande dygnsrytm, och det var mycket svårt att få förståelse för det.

Ja, man kan väl säga att jag "bara går hemma" nu. Men det var det enda möjliga till sist, och jag försöker komma ut någonstans ett par gånger i veckan i alla fall.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 1:25:45
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Och är det någon som gjort det motsatta? Gått på DV men bestämt sig för att sluta? Vad ledde till det beslutet och blev det ett bra val? Och "går du bara hemma" efter det?

Jag gick på daglig verksamhet i sju år, men jag fick sluta efter flera bråk med våra handledare. Jag fick mer och mer värk i rygg och nacke samt en skenande dygnsrytm, och det var mycket svårt att få förståelse för det.

Ja, man kan väl säga att jag "bara går hemma" nu. Men det var det enda möjliga till sist, och jag försöker komma ut någonstans ett par gånger i veckan i alla fall.


Tack för svar, Furienna! :D Det hjälper mig, jag behöver försöka förstå vad som vore bäst för mig.

Jag menar egentligen inte alls att det behöver vara "bara" att "gå hemma". Man kan göra saker ändå förstås.

Vad är "skenande dygnsrytm" för något?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 1:37:04
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Och är det någon som gjort det motsatta? Gått på DV men bestämt sig för att sluta? Vad ledde till det beslutet och blev det ett bra val? Och "går du bara hemma" efter det?

Jag gick på daglig verksamhet i sju år, men jag fick sluta efter flera bråk med våra handledare. Jag fick mer och mer värk i rygg och nacke samt en skenande dygnsrytm, och det var mycket svårt att få förståelse för det.

Ja, man kan väl säga att jag "bara går hemma" nu. Men det var det enda möjliga till sist, och jag försöker komma ut någonstans ett par gånger i veckan i alla fall.


Tycker det är knepigt veta om/när man orkar med något och inte. Jag kan börja entusiastiskt med något, men sedan blir jag lätt alldeles utmattad. :(

Tidigare orkade jag heltid - och mer än så. Men hur ska jag tänka nu.

Det gäller försöka förstå vad man orkar "över tid" och inte bara under en kort period...

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 2:00:22
av Furienna
BellaBelle skrev:Jag menar egentligen inte alls att det behöver vara "bara" att "gå hemma". Man kan göra saker ändå förstås.

Det finns mycket fördomar om den, som folk anser att de "bara går hemma". Vilket gör att min mamma kände sig misslyckad för att hon var hemmafru. Det var som att det inte räknades att hon trots allt uppfostrade tre barn, och att hon fick sköta nästan allt hushållsarbete i vårt hem. För det var ju sådant, som alla kvinnor skulle klara av förutom att de också skulle göra karriär. Men hon var i alla fall gift och hade barn, medan jag inte har lyckats med något. :-)004

BellaBelle skrev:Vad är "skenande dygnsrytm" för något?

Det betyder att jag en vecka kan vara vaken på de normala tiderna (typ från tidigt på morgonen tills en bra bit inpå kvällen), men en vecka senare kan jag vara uppe på nätterna och somna mitt på dagen. Just nu har jag ett sjok av nattuggla-varianten. Men försök att förklara det här för folk! För till och med mina syskon säger att det bara är att gå upp i rätt tid. :-)051

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 2:17:35
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Jag menar egentligen inte alls att det behöver vara "bara" att "gå hemma". Man kan göra saker ändå förstås.

Det finns mycket fördomar om den, som folk anser att de "bara går hemma". Vilket gör att min mamma kände sig misslyckad för att hon var hemmafru. Det var som att det inte räknades att hon trots allt uppfostrade tre barn, och att hon fick sköta nästan allt hushållsarbete i vårt hem. För det var ju sådant, som alla kvinnor skulle klara av förutom att de också skulle göra karriär. Men hon var i alla fall gift och hade barn, medan jag inte har lyckats med något. :-)004

BellaBelle skrev:Vad är "skenande dygnsrytm" för något?

Det betyder att jag en vecka kan vara vaken på de normala tiderna (typ från tidigt på morgonen tills en bra bit inpå kvällen), men en vecka senare kan jag vara uppe på nätterna och somna mitt på dagen. Just nu har jag ett sjok av nattuggla-varianten. Men försök att förklara det här för folk! För till och med mina syskon säger att det bara är att gå upp i rätt tid. :-)051


Aha, tack för svar. Svarar på det om "skenande dygnsrytm" först. Jag har - som man "ska" göra - lyckats med att ta mig upp på morgonen osv tidigare i livet och ha en någorlunda normal dygnsrytm. Även om det kunde vara fruktansvärt jobbigt att "ta sig upp", ibland var det en plåga.

Sedan blev jag sjuk (i en fysisk sjukdom) och sedan hamnade jag även i öppna psykvården. Sedan har jag haft perioder då jag "försökt ta mig i kragen" och "leva som vanligt". Det var arbete eller utbildning på ett halvår och sådant. Fast tyvärr har det slutat med att jag "kraschat" efter att till exempel den där halvårsutbildningen var slut.

Och nu har jag jättesvårt med sömn till och från, de sista dygnen har jag sovit väldigt lite. Så vet inte om jag också har någon slags skenande dygnsrytm. Kan också bero på att jag använder insomningsmedicin till och från - Imovane - och att den slutar funka.

Som tur är så är mina barn relativt stora nu, och går till skolan själva osv. De bor inte alltid hos mig heller. Jag får också viss hjälp.

Jag har kanske lite svårt med att vara "realistisk" med hur mycket jag orkar och inte orkar. Jag kan inte hålla på så här längre att bli entusiastiskt över något och försöka göra mer än jag orkar och sedan krascha. Men vet inte om jag blir med deppad av att "bara gå hemma" som jag gör nu. Skulle jag må bättre av att göra något regelbundet, eller skulle jag må sämre. :-)063

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 2:25:26
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Jag menar egentligen inte alls att det behöver vara "bara" att "gå hemma". Man kan göra saker ändå förstås.

Det finns mycket fördomar om den, som folk anser att de "bara går hemma". Vilket gör att min mamma kände sig misslyckad för att hon var hemmafru. Det var som att det inte räknades att hon trots allt uppfostrade tre barn, och att hon fick sköta nästan allt hushållsarbete i vårt hem. För det var ju sådant, som alla kvinnor skulle klara av förutom att de också skulle göra karriär. Men hon var i alla fall gift och hade barn, medan jag inte har lyckats med något. :-)004

BellaBelle skrev:Vad är "skenande dygnsrytm" för något?

Det betyder att jag en vecka kan vara vaken på de normala tiderna (typ från tidigt på morgonen tills en bra bit inpå kvällen), men en vecka senare kan jag vara uppe på nätterna och somna mitt på dagen. Just nu har jag ett sjok av nattuggla-varianten. Men försök att förklara det här för folk! För till och med mina syskon säger att det bara är att gå upp i rätt tid. :-)051


Svarar nu på det du skrev om först. Att "bara vara hemmafru" räknades ju som ett fullgott yrke "förr". Det är ju att "tiderna ändrats". Jag skulle själv inte velat vara "bara hemmafru", men vet ju att det är många som skulle vilja vara hemma mycket mer med barnen (vet inte om det bara gäller en del kvinnor utan en del män också). Jag är ganska dålig på "traditionella kvinnosysslor" så jag skulle nog blivit väldigt deppad över att vara "hemmafru" om jag levt "förr". Tror jag i alla fall.

Jag känner mig inte heller särskilt lyckad. Man ska egentligen inte jämföra sig med andra, men det är förstås svårt att låta bli. Men om man går tillbaka till "förr-i-tiden" så var väl många typ hemma jämt, och arbetade i sitt självhushåll, man åkte ju inte iväg någon stans och arbetade.

Och nu för tiden finns det ju de som har så kallade "fria yrken" där en del faktiskt arbetar hemma. Till exempel om man är översättare. Vet inte om de som gör det trivs med att ha det så, eller om det ibland är en nödlösning för att man inte har råd att hyra ett "kontor på stan?" Att vara med på någon slags frilanskontor.

Skulle vilja hitta sätt att känna mig mer nöjd och framgångsrik. Och trivas med livet. Efter mina egna förutsättningar så att säga. Kanske kan man komma till en punkt där man blir mera "lugn" och kan göra mer saker även om man bara går hemma.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 3:49:07
av Furienna
BellaBelle skrev:Aha, tack för svar. Svarar på det om "skenande dygnsrytm" först. Jag har - som man "ska" göra - lyckats med att ta mig upp på morgonen osv tidigare i livet och ha en någorlunda normal dygnsrytm. Även om det kunde vara fruktansvärt jobbigt att "ta sig upp", ibland var det en plåga.

Sedan blev jag sjuk (i en fysisk sjukdom) och sedan hamnade jag även i öppna psykvården. Sedan har jag haft perioder då jag "försökt ta mig i kragen" och "leva som vanligt". Det var arbete eller utbildning på ett halvår och sådant. Fast tyvärr har det slutat med att jag "kraschat" efter att till exempel den där halvårsutbildningen var slut.

Och nu har jag jättesvårt med sömn till och från, de sista dygnen har jag sovit väldigt lite. Så vet inte om jag också har någon slags skenande dygnsrytm. Kan också bero på att jag använder insomningsmedicin till och från - Imovane - och att den slutar funka.

Som tur är så är mina barn relativt stora nu, och går till skolan själva osv. De bor inte alltid hos mig heller. Jag får också viss hjälp.

Jag har kanske lite svårt med att vara "realistisk" med hur mycket jag orkar och inte orkar. Jag kan inte hålla på så här längre att bli entusiastiskt över något och försöka göra mer än jag orkar och sedan krascha. Men vet inte om jag blir med deppad av att "bara gå hemma" som jag gör nu. Skulle jag må bättre av att göra något regelbundet, eller skulle jag må sämre. :-)063

Det låter som att du inte har samma sömnproblem som jag. Men det har väl mindre betydelse. För vi kan nog ändå känna igen oss i varandra.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 3:55:52
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Aha, tack för svar. Svarar på det om "skenande dygnsrytm" först. Jag har - som man "ska" göra - lyckats med att ta mig upp på morgonen osv tidigare i livet och ha en någorlunda normal dygnsrytm. Även om det kunde vara fruktansvärt jobbigt att "ta sig upp", ibland var det en plåga.

Sedan blev jag sjuk (i en fysisk sjukdom) och sedan hamnade jag även i öppna psykvården. Sedan har jag haft perioder då jag "försökt ta mig i kragen" och "leva som vanligt". Det var arbete eller utbildning på ett halvår och sådant. Fast tyvärr har det slutat med att jag "kraschat" efter att till exempel den där halvårsutbildningen var slut.

Och nu har jag jättesvårt med sömn till och från, de sista dygnen har jag sovit väldigt lite. Så vet inte om jag också har någon slags skenande dygnsrytm. Kan också bero på att jag använder insomningsmedicin till och från - Imovane - och att den slutar funka.

Som tur är så är mina barn relativt stora nu, och går till skolan själva osv. De bor inte alltid hos mig heller. Jag får också viss hjälp.

Jag har kanske lite svårt med att vara "realistisk" med hur mycket jag orkar och inte orkar. Jag kan inte hålla på så här längre att bli entusiastiskt över något och försöka göra mer än jag orkar och sedan krascha. Men vet inte om jag blir med deppad av att "bara gå hemma" som jag gör nu. Skulle jag må bättre av att göra något regelbundet, eller skulle jag må sämre. :-)063

Det låter som att du inte har samma sömnproblem som jag. Men det har väl mindre betydelse. För vi kan nog ändå känna igen oss i varandra.


Ja, jag har nog inte det du beskriver som skenande dygnsrytm,. Låter lite annorlunda mot mitt. Men jag har problem nu med att orka med och att lita till att jag klarar att vara på ett ställe en viss tid. Men kanske kan jag ändå gå på en daglig verksamhet någon/några dagar i veckan längre fram.

Men kan du inte skriva på dina böcker hemma? Det måste man väl inte gå till ett dv för att göra, samt att man väl sällan får ägna sig åt bokskrivande på en daglig verksamhet heller?

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 4:15:34
av Furienna
BellaBelle skrev:Svarar nu på det du skrev om först. Att "bara vara hemmafru" räknades ju som ett fullgott yrke "förr". Det är ju att "tiderna ändrats". Jag skulle själv inte velat vara "bara hemmafru", men vet ju att det är många som skulle vilja vara hemma mycket mer med barnen (vet inte om det bara gäller en del kvinnor utan en del män också). Jag är ganska dålig på "traditionella kvinnosysslor" så jag skulle nog blivit väldigt deppad över att vara "hemmafru" om jag levt "förr". Tror jag i alla fall.

Jag känner mig inte heller särskilt lyckad. Man ska egentligen inte jämföra sig med andra, men det är förstås svårt att låta bli. Men om man går tillbaka till "förr-i-tiden" så var väl många typ hemma jämt, och arbetade i sitt självhushåll, man åkte ju inte iväg någon stans och arbetade.

Och nu för tiden finns det ju de som har så kallade "fria yrken" där en del faktiskt arbetar hemma. Till exempel om man är översättare. Vet inte om de som gör det trivs med att ha det så, eller om det ibland är en nödlösning för att man inte har råd att hyra ett "kontor på stan?" Att vara med på någon slags frilanskontor.

Skulle vilja hitta sätt att känna mig mer nöjd och framgångsrik. Och trivas med livet. Efter mina egna förutsättningar så att säga. Kanske kan man komma till en punkt där man blir mera "lugn" och kan göra mer saker även om man bara går hemma.

Det som är ironiskt är att om min mamma hade varit tjugo år äldre, så skulle hon knappast ha behövt känna sig så misslyckad. För på den tiden var det som sagt vanligt med hemmafruar, faktiskt så vanligt att eftervärlden närmast har upplevt det som att det var ett tvång. Men det har inte blivit så uppmärksammat att i nästa generation var det helt tvärtom, att hemmafrun plötsligt blev suspekt och otidsenlig när 70-talets vänsterfeministiska våg kom.

Visst är det så att alla kvinnor inte skulle passa som hemmafruar. Men för mina föräldrar var det här en bra lösning. Fast det är först sedan jag blev vuxen, som det har gått upp för mig hur mycket de levde efter traditionella könsroller. Mamma fick ta hand om oss barn och hushållet, medan pappa fick ha ett "riktigt" yrke och göra mer "manliga" sysslor inomhus och utomhus. Som sagt, det gick ju bara bra. Och jag tyckte förstås bara att det var naturligt. Men jag vet att många skulle få skrämselhicka, om de fick höra talas om hur "stereotypa" mina föräldrar var.

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 4:27:11
av Furienna
BellaBelle skrev:Ja, jag har nog inte det du beskriver som skenande dygnsrytm,. Låter lite annorlunda mot mitt. Men jag har problem nu med att orka med och att lita till att jag klarar att vara på ett ställe en viss tid. Men kanske kan jag ändå gå på en daglig verksamhet någon/några dagar i veckan längre fram.

Bara du inte somnar på din DV. Det hände mig, och det var förstås inte populärt. :-)003

Men kan du inte skriva på dina böcker hemma? Det måste man väl inte gå till ett dv för att göra, samt att man väl sällan får ägna sig åt bokskrivande på en daglig verksamhet heller?

Jag vet, jag vet. Jag borde ha all tid i världen att skriva på mina böcker nu. Men ack... :(
Fast jag hade turen att jag fick skriva på mina romaner på min DV, för vi gjorde en hemsida för funktionshindrade. Så jag kunde alltså lägga ut följetonger där. Tyvärr så inföll min skrivkamp samtidigt som mina andra problem också växte, och så gick det som det gick...

Frågor till er som har daglig verksamhet och dylikt

InläggPostat: 2018-03-24 4:34:48
av BellaBelle
Furienna skrev:
BellaBelle skrev:Ja, jag har nog inte det du beskriver som skenande dygnsrytm,. Låter lite annorlunda mot mitt. Men jag har problem nu med att orka med och att lita till att jag klarar att vara på ett ställe en viss tid. Men kanske kan jag ändå gå på en daglig verksamhet någon/några dagar i veckan längre fram.

Bara du inte somnar på din DV. Det hände mig, och det var förstås inte populärt. :-)003

Men kan du inte skriva på dina böcker hemma? Det måste man väl inte gå till ett dv för att göra, samt att man väl sällan får ägna sig åt bokskrivande på en daglig verksamhet heller?

Jag vet, jag vet. Jag borde ha all tid i världen att skriva på mina böcker nu. Men ack... :(
Fast jag hade turen att jag fick skriva på mina romaner på min DV, för vi gjorde en hemsida för funktionshindrade. Så jag kunde alltså lägga ut följetonger där. Tyvärr så inföll min skrivkamp samtidigt som mina andra problem också växte, och så gick det som det gick...


Finns det inget vilorum eller en soffa på DV så man kan sova en timme om man faktiskt skulle behöva det? De som går på DV är väl sjukskrivna, det är ju inget vanligt jobb. Många som är sjuka kan behöva vila en timme mitt på dagen ju.


Aha, var det så att du skrev på romanerna bara när du var på den dagliga verksamheten? Och det blev som en rutin?

Vad är skrivkramp? Kramp i händerna av skrivandet?