Sjukersättning pga nedsatt arbetsförmåga
Postat: 2016-12-25 3:17:44
Många har säkert frågat men kanske inte har exakt samma situation så jag prövar
Är inte säker om detta är rätt forum men vi ger det ett försök så får vi se
När jag var 18 bodde jag på ett internat, fick CSN och hjälp av morsan i 3 år så det var lugnt
När jag var 21 år fick jag diagnosen asperger även om jag har mild sådan. Fick då ca 6000-6500/månad av staten
Jag bodde hemma så jag kunde klara mig utan problem med pengarna jag fick
Hade problem med depression med mera men betalade hyra även om jag bodde hemma så var inte den som levde lyx livet
Efter några år när jag mådde mycket bättre frågade staten (minns inte vem) vad jag ville och jag sa jag vill jobba och få en riktigt lön
Jag är väl som en del att trots asperger ser jag inte att jag hör hemma med andra med asperger då jag har mild grad sådan
Visst är jag inte den mest sociala, har ibland svårt att ta till mig andras känslor, har få vänner, svårt med relationer, inte mentalt min ålder och det som många med asperger känner igen sig, i men en idiot som gillar att bli behandlad som om jag var 12 är jag inte
Hur som helst så fick jag först gå på vuxenhabilitering möten som inte gav mig något
Hur man tex ska hälsa på folk är ju inte direkt något jag behövde veta
Glömmer aldrig när en tjej där frågade mig hur jag kan vara halv Grek/Svensk när jag ser 100% Grekisk ut
Sen kolla på något som heter samhall där dom ville ha kvar mig i flera veckor för att se vad jag kunde jobba med
Insåg efter någon timme där jag bland annat pratade med dom som jobbade där att detta var inget för mig
Folk med asperger (många med grov asperger) som gjorde meningslösa sysslor och det jobb som erbjöds var platser specifikt anpassade för folk från samhall
Bland annat att jobba på ett cafe där bara pensionärer kommer till, göra STOP skyltar, klippa gräs med mera
Jag ville ju jobba med nåt som inte var anpassad efter dom på samhall och där jag inte jobbade ensam
Fick ju tex också gå med några till Ikea för att se men tackade nej pga det var för långt att åka varje morgon
Fick dock veta nu i efterhand av en från jobbet att det ser ut som många på Ikea som kommer från samhall inte trivs där utan bara gör det dom ska för en lön men då ingen ler osv men vad vet jag
Sa som det var så fick gå med i någon som kallas Misa (http://www.misa.se) när jag var ca 24-25 år där jag skulle få hjälp att fixa ett jobb
Fick praktik på några ställen och alla sa nej pga nedsatt arbetsförmåga
Fick till slut praktik på ett Cafe/restaurang som köksassistent när jag var 26 år och efter disktutioner mellan misa och jobbet fick jag veta att det gällde ej ett riktigt jobb utan mer praktik där staten eller ja FK i detta fall betalade lönen
Dom var villiga att ge mig en chans och inte bara ge upp efter 1-3 månader
Tänkte inget mer på det utan jag var nöjd att jag fick en lön men framför allt ett jobb som jag vantrivdes på
Fick komma ut och visst det tog sin tid men efter ett tag lärde jag känna några på jobbet som jag vantrivdes med och allt verkade lugnt
Fick prata med diversa folk på bland annat FK och dom sa alla samma sak att så länge jag trivdes och dom ville ha kvar mig på jobbet skulle det inte vara några problem med pengarna
Under denna tid bodde jag fortfarande hemma så började söka massa lägenheter som alla sa samma sak att vi kan inte garantera du kommer betala hyran då det inte kan garanteras du kommer få pengar av FK livet ut
När jag blev 29 flyttade styv farsan utomlands så fick ta hans lägenhet och 4 månader senare fick jag förstahandskontrakt. Fick bostadsbidrag dvs totalt 11300 allt som allt/månad
Jag fick massa hjälp av morsan genom åren att söka saker OSV så hade inte egentligen koll på vad som gällde bortsett från det alla sa dvs som jag skrev innan att så länge jag trivdes och dom ville ha kvar mig på jobbet skulle det inte vara några problem med pengarna
Min logik var att om något skulle hända där jag jobbade dvs dom gick i konkurs eller så skulle misa hjälpa mig fixa en ny praktik eller ja testa mig fram tills någon ville ha mig med praktik
Eftersom jag bodde hemma så länge och levde hyfsat snålt lyckades jag spara 54000 som jag hade tänkt använda till en resa i framtiden
Några månader innan man fyllde 30 fick man veta att man skulle söka nått nytt om jag ville ha kvar pengarna
Från aktivitetsersättning till sjukersättning
Morsan åter igen hjälpte mig så vi fixade läkarutlåtande och tänkte inte så mycket mer på det
Läste att det kan ta upp till 5 månader
Augusti 2016 fyllde jag 30 och pengarna slutade komma
Fick veta att det jag betalade i hyra av mina 54000 jag hade sparat skulle jag få tillbaka retroaktivt efter några månader så tänkte inte mer på det
Massa problem med läkarutlåtandet
Först att läkaren trodde vi skulle skicka den till FK och inte han, sen att det fattas massa på läkarutlåtandet så vi gick tillbaka till läkaren efter morsan hade massa samtal med han och FK
Vi fixade det som skrevs och skickade in den i början av December 2016
Morsan fick inse sen i efterhand runt mitten av December att hon egentligen skulle ha sökt Sjukersättning vid funktionsnedsättning (https://www.forsakringskassan.se/privat ... ersattning) dvs man skulle garanterat få samma pengar resten av livet och kunde praktisera vidare på samma ställe
Innan sökte hon nåt som skulle ge mig pengar i några år och sen fick FK kontrollera tex varför jag ej kan jobba 100% OSV
Nu runt slutet av December får man veta att Sjukersättning vid funktionsnedsättning är svårt att få även om jag har samma arbetsförmåga som jag hade i flera år innan jag fyllde 30 dvs nedsatt arbetsförmåga
Har testat massa olika ställen så jag vet jag inte kan jobba 100%
Det vi sökte innan slutade dock med att det blev sjukpenning sen augusti dvs 17500 efter skatt så mina 54000 jag bara kan drömma att få tillbaka
Kommer ta 5 månader minst att få Sjukersättning vid funktionsnedsättning så måste leva på socialbidrag om Sjukersättning vid funktionsnedsättning ens blir godkänt även om som sagt jag har samma problöem jag hade innan jag blev 30
Problemet ligger ju i att skulle jag veta allt detta innan skulle jag ju ha spenderat mina 54000 på en resa eller skickat dom någonstans minst 3 månader innan jag måste söka socialbidrag
Vet inte vad jag vill med denna tråd men just nu ligger grundproblemet som jag ser det att vill jag få normal lön måste jag jobba på samhall men vill jag jobba här där jag verkligen trivs måste jag hoppas jag får Sjukersättning vid funktionsnedsättning medans jag lever på socialbidrag i flera månader
Om jag inte ens får Sjukersättning vid funktionsnedsättning är det kört då socialbidrag är ett stort nej i flera år
Visst skulle socialbidrag kunna kombineras med bostadsbidrag (eller ja bostadstillägg som det nu heter efter man är 30) och det var samma summa varje månad skulle det vara lugnt
Vad jag läst baseras socialbidrag på hur mycket pengar man har dvs om jag tex lyckas få 1000kr via Youtube eller kanske 20000 av en död släkting kan jag inte spara det som jag hade gjort innan utan då måste 100% av det gå till hyran och mat dvs socialbidraget slutar komma om man har pengar man kan betala hyran oavsett var dessa pengar kommer ifrån
Kan förstå om man jobbar svart vid sidan om men med deras regler kan man inte ens spara till en resa eller jul presenter om ett år för tydligen måste allt redovisas
Så ja vad fan är meningen
Visst finns det saker man kan göra för att spara lite men med tanke på att allt kontrolleras 3 månader innan är det lite kört nu att skicka över dom få tusen man har kvar till andras kontot för att spara till framtiden
Är meningen man ska gömma pengar som tex på utlandskonton bara för socialen vill se till att man aldrig kan spara pengar till något utom det dom kallar nödvändigt
Man har samma problem men bara för man fyllt 30 gäller inte allt som gällde innan och inte bryr sig staten om att man trivs där man är och jobbet vill ha kvar mig utan man måste jobba på samhall dvs lite som ett vuxendagis där allt är anpassad efter folk med asperger och inte som ett "normalt" jobb där inget är anpassat utan man får jobba så gott man kan utan att jobbet ska behandla man som ett barn
Nu säger jag ine att samhall är kasst för er som kanske jobbar där men det är så jag ser på det efter bland annat ha varit där, läst folk skriva om det med mer
Så ja ni får väl komentera om ni har några ideer
Måste man sluta där man trivs i alla år bara för att staten tycker att nu när man fyllt 30 ska du jobba där vi vill och inte där du vill oavsett om man har samma nedsatt arbetsförmåga
Är meningen man ska försöka gömma pengar för staten bara för att socialen vägrar låta man spara pengar utan att dom drar in pengar från annat håll
För frisk för samhall men för sjuk för att jobba
Är inte säker om detta är rätt forum men vi ger det ett försök så får vi se
När jag var 18 bodde jag på ett internat, fick CSN och hjälp av morsan i 3 år så det var lugnt
När jag var 21 år fick jag diagnosen asperger även om jag har mild sådan. Fick då ca 6000-6500/månad av staten
Jag bodde hemma så jag kunde klara mig utan problem med pengarna jag fick
Hade problem med depression med mera men betalade hyra även om jag bodde hemma så var inte den som levde lyx livet
Efter några år när jag mådde mycket bättre frågade staten (minns inte vem) vad jag ville och jag sa jag vill jobba och få en riktigt lön
Jag är väl som en del att trots asperger ser jag inte att jag hör hemma med andra med asperger då jag har mild grad sådan
Visst är jag inte den mest sociala, har ibland svårt att ta till mig andras känslor, har få vänner, svårt med relationer, inte mentalt min ålder och det som många med asperger känner igen sig, i men en idiot som gillar att bli behandlad som om jag var 12 är jag inte
Hur som helst så fick jag först gå på vuxenhabilitering möten som inte gav mig något
Hur man tex ska hälsa på folk är ju inte direkt något jag behövde veta
Glömmer aldrig när en tjej där frågade mig hur jag kan vara halv Grek/Svensk när jag ser 100% Grekisk ut
Sen kolla på något som heter samhall där dom ville ha kvar mig i flera veckor för att se vad jag kunde jobba med
Insåg efter någon timme där jag bland annat pratade med dom som jobbade där att detta var inget för mig
Folk med asperger (många med grov asperger) som gjorde meningslösa sysslor och det jobb som erbjöds var platser specifikt anpassade för folk från samhall
Bland annat att jobba på ett cafe där bara pensionärer kommer till, göra STOP skyltar, klippa gräs med mera
Jag ville ju jobba med nåt som inte var anpassad efter dom på samhall och där jag inte jobbade ensam
Fick ju tex också gå med några till Ikea för att se men tackade nej pga det var för långt att åka varje morgon
Fick dock veta nu i efterhand av en från jobbet att det ser ut som många på Ikea som kommer från samhall inte trivs där utan bara gör det dom ska för en lön men då ingen ler osv men vad vet jag
Sa som det var så fick gå med i någon som kallas Misa (http://www.misa.se) när jag var ca 24-25 år där jag skulle få hjälp att fixa ett jobb
Fick praktik på några ställen och alla sa nej pga nedsatt arbetsförmåga
Fick till slut praktik på ett Cafe/restaurang som köksassistent när jag var 26 år och efter disktutioner mellan misa och jobbet fick jag veta att det gällde ej ett riktigt jobb utan mer praktik där staten eller ja FK i detta fall betalade lönen
Dom var villiga att ge mig en chans och inte bara ge upp efter 1-3 månader
Tänkte inget mer på det utan jag var nöjd att jag fick en lön men framför allt ett jobb som jag vantrivdes på
Fick komma ut och visst det tog sin tid men efter ett tag lärde jag känna några på jobbet som jag vantrivdes med och allt verkade lugnt
Fick prata med diversa folk på bland annat FK och dom sa alla samma sak att så länge jag trivdes och dom ville ha kvar mig på jobbet skulle det inte vara några problem med pengarna
Under denna tid bodde jag fortfarande hemma så började söka massa lägenheter som alla sa samma sak att vi kan inte garantera du kommer betala hyran då det inte kan garanteras du kommer få pengar av FK livet ut
När jag blev 29 flyttade styv farsan utomlands så fick ta hans lägenhet och 4 månader senare fick jag förstahandskontrakt. Fick bostadsbidrag dvs totalt 11300 allt som allt/månad
Jag fick massa hjälp av morsan genom åren att söka saker OSV så hade inte egentligen koll på vad som gällde bortsett från det alla sa dvs som jag skrev innan att så länge jag trivdes och dom ville ha kvar mig på jobbet skulle det inte vara några problem med pengarna
Min logik var att om något skulle hända där jag jobbade dvs dom gick i konkurs eller så skulle misa hjälpa mig fixa en ny praktik eller ja testa mig fram tills någon ville ha mig med praktik
Eftersom jag bodde hemma så länge och levde hyfsat snålt lyckades jag spara 54000 som jag hade tänkt använda till en resa i framtiden
Några månader innan man fyllde 30 fick man veta att man skulle söka nått nytt om jag ville ha kvar pengarna
Från aktivitetsersättning till sjukersättning
Morsan åter igen hjälpte mig så vi fixade läkarutlåtande och tänkte inte så mycket mer på det
Läste att det kan ta upp till 5 månader
Augusti 2016 fyllde jag 30 och pengarna slutade komma
Fick veta att det jag betalade i hyra av mina 54000 jag hade sparat skulle jag få tillbaka retroaktivt efter några månader så tänkte inte mer på det
Massa problem med läkarutlåtandet
Först att läkaren trodde vi skulle skicka den till FK och inte han, sen att det fattas massa på läkarutlåtandet så vi gick tillbaka till läkaren efter morsan hade massa samtal med han och FK
Vi fixade det som skrevs och skickade in den i början av December 2016
Morsan fick inse sen i efterhand runt mitten av December att hon egentligen skulle ha sökt Sjukersättning vid funktionsnedsättning (https://www.forsakringskassan.se/privat ... ersattning) dvs man skulle garanterat få samma pengar resten av livet och kunde praktisera vidare på samma ställe
Innan sökte hon nåt som skulle ge mig pengar i några år och sen fick FK kontrollera tex varför jag ej kan jobba 100% OSV
Nu runt slutet av December får man veta att Sjukersättning vid funktionsnedsättning är svårt att få även om jag har samma arbetsförmåga som jag hade i flera år innan jag fyllde 30 dvs nedsatt arbetsförmåga
Har testat massa olika ställen så jag vet jag inte kan jobba 100%
Det vi sökte innan slutade dock med att det blev sjukpenning sen augusti dvs 17500 efter skatt så mina 54000 jag bara kan drömma att få tillbaka
Kommer ta 5 månader minst att få Sjukersättning vid funktionsnedsättning så måste leva på socialbidrag om Sjukersättning vid funktionsnedsättning ens blir godkänt även om som sagt jag har samma problöem jag hade innan jag blev 30
Problemet ligger ju i att skulle jag veta allt detta innan skulle jag ju ha spenderat mina 54000 på en resa eller skickat dom någonstans minst 3 månader innan jag måste söka socialbidrag
Vet inte vad jag vill med denna tråd men just nu ligger grundproblemet som jag ser det att vill jag få normal lön måste jag jobba på samhall men vill jag jobba här där jag verkligen trivs måste jag hoppas jag får Sjukersättning vid funktionsnedsättning medans jag lever på socialbidrag i flera månader
Om jag inte ens får Sjukersättning vid funktionsnedsättning är det kört då socialbidrag är ett stort nej i flera år
Visst skulle socialbidrag kunna kombineras med bostadsbidrag (eller ja bostadstillägg som det nu heter efter man är 30) och det var samma summa varje månad skulle det vara lugnt
Vad jag läst baseras socialbidrag på hur mycket pengar man har dvs om jag tex lyckas få 1000kr via Youtube eller kanske 20000 av en död släkting kan jag inte spara det som jag hade gjort innan utan då måste 100% av det gå till hyran och mat dvs socialbidraget slutar komma om man har pengar man kan betala hyran oavsett var dessa pengar kommer ifrån
Kan förstå om man jobbar svart vid sidan om men med deras regler kan man inte ens spara till en resa eller jul presenter om ett år för tydligen måste allt redovisas
Så ja vad fan är meningen
Visst finns det saker man kan göra för att spara lite men med tanke på att allt kontrolleras 3 månader innan är det lite kört nu att skicka över dom få tusen man har kvar till andras kontot för att spara till framtiden
Är meningen man ska gömma pengar som tex på utlandskonton bara för socialen vill se till att man aldrig kan spara pengar till något utom det dom kallar nödvändigt
Man har samma problem men bara för man fyllt 30 gäller inte allt som gällde innan och inte bryr sig staten om att man trivs där man är och jobbet vill ha kvar mig utan man måste jobba på samhall dvs lite som ett vuxendagis där allt är anpassad efter folk med asperger och inte som ett "normalt" jobb där inget är anpassat utan man får jobba så gott man kan utan att jobbet ska behandla man som ett barn
Nu säger jag ine att samhall är kasst för er som kanske jobbar där men det är så jag ser på det efter bland annat ha varit där, läst folk skriva om det med mer
Så ja ni får väl komentera om ni har några ideer
Måste man sluta där man trivs i alla år bara för att staten tycker att nu när man fyllt 30 ska du jobba där vi vill och inte där du vill oavsett om man har samma nedsatt arbetsförmåga
Är meningen man ska försöka gömma pengar för staten bara för att socialen vägrar låta man spara pengar utan att dom drar in pengar från annat håll
För frisk för samhall men för sjuk för att jobba