mnordgren skrev:Lite ironiskt att det som rör hästar av många anses "tjejigt". I det gamla bondesamhället var det ju i första hand mannens uppgift att se efter hästarna medans kvinnorna skötte korna.
Själv har jag aldrig haft så mycket att göra med hästar. Min morfar däremot var bondson och hade hand med dem, hans bror var en s.k. hästkarl och tillverkade logar.
För att inte tala om alla militärer. Den militära ridningen var förr i stort sett den enda, om man inte var mycket rik.
Troligen tillverkade din morfars bror lokor, inte logar. Eller, han kanske byggde logar också!
Till blyger önskar jag en vän som har en häst som behöver lite extra ompyssling och motion. Halvfoderryttare eller medskötare, det verkar vara vad du behöver. I lugn och ro, som just hästar gillar!
Det är sant att hästar kan bli skrämda, särskilt i vår tid när en del roar sig med att göra illa andra och skrämma andra. Egendomligt nöje, men jag har bevittnat sådant många gånger.
Men det finns också många historier om hästar, som har dragit hem skadade bönder på vagnen, helt själva. Och då ofta inte gått direkt till stallet som de brukar, utan stannat utanför boningshuset. Så nog är det bra med en hjärna till, särskilt en så omtänksam hjärna som en normal häst!