Verk av Selma Lagerlöf som filmatiserats
Postat: 2021-07-01 23:07:03
Selma var populär bland både folket och eliten. Hon fick nobelpriset i litteratur år 1909 och var den första kvinnan som fick det. Hon blev också medlem av Svenska Akademien 1914, även där den första kvinnan.
Det första verk som filmatiserades var Tösen från Stormyrtorpet.
Selma såg filmatiseringen av Ibsens Terje Vigen i Falun 1917 och blev troligen lika imponerad som den övriga publiken. Filmens regissör och huvudrollsinnehavare var Victor Sjöström. Filmen var den dyraste som bolaget Svenska Bio gjort men också den mest framgångsrika. Nu skulle de fortsätta att satsa på kvalitetsfilm. När Selma Lagerlöf fick förfrågan om rätten att filma Tösen från Stormyrtorpet svarade hon ja och begärde 2.000 kr i ersättning men ”endast för uppförande i Sverige”.
Novellen/kortromanen Tösen från Stormyrtorpet ingår i samlingen En saga om en saga och andra berättelser. Den inleds med en rättegångsscen. Den fattiga pigan Helga har stämt sin f d husbonde, en gift och betrodd man, för att få underhåll för sitt barn. Hon hävdar att han är far till hennes barn. Han nekar och är beredd att svära på bibeln att han är oskyldig.
Novellen blir som ett politiskt inlägg mot att mannen så lätt kunde svära sig fri från sitt faderskap och på så sätt svära sig fri från det underhåll modern och barnet hade rätt till.
Redan av detta stycke ogillar man den självsäkre mannen och förstår att han är skyldig.
Den tiden kunde mannen komma undan allt ansvar och alla försörjningsplikter bara genom att svära sig fri. Allt ansvar och all skam lades på kvinnan.
I novellen/kortromanen får Helga inget arbete eftersom alla föraktar henne. Även hennes föräldrar är emot henne eftersom de tycker att hon dragit skam över dem också. Dessutom tvingas de nu att försörja både henne och barnet.
Den förtvivlade Helga gråter och tänker i sin ensamhet:
Lagen ändrades år 1918. Kanske lagstiftarna påverkades av filmen?
https://www.mynewsdesk.com/se/umea_univ ... et-1919627
Man kunde inte låta bägge parter svära eden, då skulle ju en vittna falskt.
Selma Lagerlöf hade själv omarbetat novellen för teatern år 1913. Nu skrev Victor Sjöström manus tillsammans med den mindre kända Ester Julin, skådespelerska, sekreterare och manusförfattare. Victor Sjöström reste till Falun och läste upp manuset för Selma Lagerlöf som var nöjd. Filmen spelades in under en sommarmånad i Dalarna. Sjöström var förstås regissör och huvudrollen spelades av Greta Almroth som fick sitt genombrott med denna film. Detta var på stumfilmstiden
Den 10 september hade filmen urpremiär på Röda Kvarn i Stockholm. Victor Sjöström ville förstås ha med Selma Lagerlöf på premiären men hon ville inte resa från Marstrand där hon hade semester. Först den till den 24 september i Göteborg kom Selma Lagerlöf. Hon var mycket nöjd och sade till Victor Sjöström: ”Det är inte film, det är ju ett stort skådespel.” Hon lovade att han skulle få göra en ny Lagerlöf-film.
Filmen Tösen från Stormyrtorpet slog alla rekord. Folk kom trots kristid och ransonering.
Just denna novell har filmats flerfaldiga gånger. 30 år senare filmades den åter i Sverige. Den har också filmats i Finland, Danmark, Turkiet och två gånger i Tyskland.
https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6se ... rmyrtorpet
Uppgifterna där ej annat anges kommer från boken Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, skriven av Anna Nordlund, 2018.
Det första verk som filmatiserades var Tösen från Stormyrtorpet.
Selma såg filmatiseringen av Ibsens Terje Vigen i Falun 1917 och blev troligen lika imponerad som den övriga publiken. Filmens regissör och huvudrollsinnehavare var Victor Sjöström. Filmen var den dyraste som bolaget Svenska Bio gjort men också den mest framgångsrika. Nu skulle de fortsätta att satsa på kvalitetsfilm. När Selma Lagerlöf fick förfrågan om rätten att filma Tösen från Stormyrtorpet svarade hon ja och begärde 2.000 kr i ersättning men ”endast för uppförande i Sverige”.
Novellen/kortromanen Tösen från Stormyrtorpet ingår i samlingen En saga om en saga och andra berättelser. Den inleds med en rättegångsscen. Den fattiga pigan Helga har stämt sin f d husbonde, en gift och betrodd man, för att få underhåll för sitt barn. Hon hävdar att han är far till hennes barn. Han nekar och är beredd att svära på bibeln att han är oskyldig.
Novellen blir som ett politiskt inlägg mot att mannen så lätt kunde svära sig fri från sitt faderskap och på så sätt svära sig fri från det underhåll modern och barnet hade rätt till.
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfat ... a/28/etextBåda parterna ha kommit tillstädes och stå
bredvid varandra framför dombordet. Käranden
är mycket ung och ser alldeles förskrämd ut. Hon
gråter av blyghet och torkar mödosamt bort tårarna
med en sammanrullad näsduk, som hon inte tycks
förstå sig på att veckla ut. Hon bär svarta kläder,
som äro tämligen nya och oslitna, men de sitta så
illa, att man är frestad tro, att hon har lånat dem
för att kunna uppträda på ett anständigt sätt inför
domstolen.
Vad svaranden beträffar, ser man genast på
honom, att han är en burgen man. Han är en
fyrtio års karl och har ett käckt och raskt utseende.
Där han står inför domstolen, har han en mycket
god hållning. Det märks nog, att han inte tycker,
att det är något nöje att stå där, men han ser
heller inte det minsta besvärad ut.
Redan av detta stycke ogillar man den självsäkre mannen och förstår att han är skyldig.
Den tiden kunde mannen komma undan allt ansvar och alla försörjningsplikter bara genom att svära sig fri. Allt ansvar och all skam lades på kvinnan.
I novellen/kortromanen får Helga inget arbete eftersom alla föraktar henne. Även hennes föräldrar är emot henne eftersom de tycker att hon dragit skam över dem också. Dessutom tvingas de nu att försörja både henne och barnet.
Den förtvivlade Helga gråter och tänker i sin ensamhet:
Den,
som var så dålig, att ingen människa ville ha något
att göra med henne, den kunde väl rakt inte ta
sig till något bättre än att dö.
Lagen ändrades år 1918. Kanske lagstiftarna påverkades av filmen?
Den nya lagstiftningen som trädde i kraft år 1918 ledde också till en kraftig ökning av antalet fastställda faderskap, vilket hade ett tydligt samband med att samtliga utomäktenskapliga barn nu skulle tilldelas en så kallad barnavårdsman för att se efter deras intressen under uppväxten, i vilket ingick att jaga rätt på barnafadern och kräva in underhåll från denne.
---
Efter att Lag om barn utom äktenskap införts det året kunde domstolen om viss bevisning förelåg välja att låta kvinnan bekräfta sin talan genom att svära en så kallad fyllnadsed på bibeln.
– Hon intygade då att hon haft samlag med den stämde mannen under en tid när barnet kunde ha blivit till. Som tidigare fanns också möjligheten att ålägga mannen så kallad värjemålsed, genom vilken han kunde svära sig fri, men i nästan samtliga fall där edgång blev aktuellt vid de tre häradsrätterna valdes kvinnan före mannen.
https://www.mynewsdesk.com/se/umea_univ ... et-1919627
Man kunde inte låta bägge parter svära eden, då skulle ju en vittna falskt.
Selma Lagerlöf hade själv omarbetat novellen för teatern år 1913. Nu skrev Victor Sjöström manus tillsammans med den mindre kända Ester Julin, skådespelerska, sekreterare och manusförfattare. Victor Sjöström reste till Falun och läste upp manuset för Selma Lagerlöf som var nöjd. Filmen spelades in under en sommarmånad i Dalarna. Sjöström var förstås regissör och huvudrollen spelades av Greta Almroth som fick sitt genombrott med denna film. Detta var på stumfilmstiden
Den 10 september hade filmen urpremiär på Röda Kvarn i Stockholm. Victor Sjöström ville förstås ha med Selma Lagerlöf på premiären men hon ville inte resa från Marstrand där hon hade semester. Först den till den 24 september i Göteborg kom Selma Lagerlöf. Hon var mycket nöjd och sade till Victor Sjöström: ”Det är inte film, det är ju ett stort skådespel.” Hon lovade att han skulle få göra en ny Lagerlöf-film.
Filmen Tösen från Stormyrtorpet slog alla rekord. Folk kom trots kristid och ransonering.
Just denna novell har filmats flerfaldiga gånger. 30 år senare filmades den åter i Sverige. Den har också filmats i Finland, Danmark, Turkiet och två gånger i Tyskland.
Berättelsen är förlaga till följande filmer:[1]
1917: Tösen från Stormyrtorpet, Sverige, regi Victor Sjöström
1935: Bataklı Damın Kızı, Aysel, Turkiet, regi Muhsin Ertuğrul
1935: Tösen från Stormyrtorpet (Das Mädchen vom Moorhof), Tyskland, regi Douglas Sirk
1940: Tösen från Stormyrtorpet (Suotorpan tyttö), Finland, regi Toivo Särkkä
1947: Tösen från Stormyrtorpet, Sverige, regi Gustaf Edgren
1952: Husmandstøsen, Danmark, regi Alice O'Fredericks
1958: Tösen från Stormyrtorpet (Das Mädchen vom Moorhof), Tyskland, regi Gustav Ucicky
https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6se ... rmyrtorpet
Uppgifterna där ej annat anges kommer från boken Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, skriven av Anna Nordlund, 2018.