Tvättade kläder gjorde man dock även på 1800-talet men inte så ofta.
Kommunalarbetaren 6 Jul 2009 skrev:På 1800-talet kunde man tvätta en gång per år på stora gårdar, å andra sidan pågick tvätten i en månad. Kläder var skydd för kroppen, man kunde byta till festkläder, och sen återgå till sina otvättade vardagskläder.
---
Slitet med att bära, elda och värma vatten, skölja tvätt i iskalla sjöar, klappa ur vattnet, hänga och sen mangla tvätten i stora stenmanglar är nästan bortglömt, men ändå bevarat i romaner, som i Kerstin Ekmans ”Springkällan”.
---
Klädnypan har en egen historia, liksom tvättmedlet som i äldre tider tillverkades av det man hade till hands, till exempel talg eller björkaska. Om det finns optiskt vitmedel i dagens tvättmedel, så fanns det ”blåelse” som blandades i sista sköljvattnet förr.
https://ka.se/2009/07/06/sa-gora-vi-nar ... ra-klader/Duschar fanns ju inte förr, däremot bastur. Lördag betyder ju lögardag.
Populär Historia 20 december 2018 skrev:Saturnus dag, som i engelskan finns kvar som Saturday, blev hos oss i stället löghardagher efter det fornsvenska ordet lögha, som betyder bada, tvätta. Detta tyder på att badande hade stor betydelse och ingick i veckoritualen.
---
I Sverige omnämns ångbad i badstugor – bastughu – i de medeltida landskapslagarna från 1200-talet. Större bondgårdar hade badstuga i ett särskilt hus, placerat en bit utanför gården på grund av brandfaran.
I städerna förekom allmänna badstugor som var mycket populära vid medeltidens slut. Dessa utvecklades till mötes- och nöjesplatser där man åt och drack, spelade tärning och schack. Dessutom kunde man raka sig där och utföra koppning och åderlåtning.
”Brudbad” av mer rituell karaktär utövades av bruden och hennes väninnor kvällen före bröllopet. ”Själabad” innebar att fattiga och sjuka i välgörenhetssyfte bjöds på ett bad och en måltid.
Badstugor förbjöds på 1700-talet
Baden var i regel gemensamma för båda könen, en omständighet som så småningom gav dem dåligt rykte, speciellt på kontinenten där de med tiden kom att anses som smitthärdar för senmedeltidens allt vanligare könssjukdomar. Följden blev att inrättningarna tvingades stänga.
I Sverige var läget inte lika allvarligt, men 1725 förbjöds badstugor även här. De ersattes av medicinska bad och hälsobad, ofta vid olika brunnsorter. Samtidigt fick basturna på landet på 1700-och 1800-talen andra uppgifter, som till exempel sädestorkning. Undantaget var finnbygderna i Sverige där bastubadandet fortsatte – i regel på lördagen.
https://popularhistoria.se/vardagsliv/h ... ng-om-aretFinnarna höll sig kanske renare än svenskarna?
Ni har väl hört den roliga historien om gubben som säger "jag badar varje jul - vare sig det behövs eller inte". Det fanns en verklighet bakom.
Badade sällan hela kroppen
I Sverige i övrigt tvättade man sig mer ordentligt en gång i veckan – på lördagen. Hela kroppen badades dock bara några gånger om året, framförallt vid julen. Då lögade man sig i en trätunna, husfar först och därefter gårdsfolket i tur och ordning, i samma vatten. Detta gällde alla samhällsklasser.
I sin berömda dagbok berättar till exempel ”Årstafrun”, Märta Helena Reenstierna,att hon badar hela kroppen endast ett par gånger om året.
Nej, hygienen var inte så vidare förr - inte bland överklassen heller.