AspergerForum

Clannad hade jag glömt. Andreas lyssnade vi mycket på när vi spelade rollspel!

Popmusik... kanske inte, men det lyssnades mycket på den på 80talet. Musik som spelades när ett spel laddades in i datorn. Det kunde LÄTT ta 20 minuter att få in hela 64kilobyte data!

reridev819 skrev:Andreas lyssnade vi mycket på när vi spelade rollspel!

Han passar som bakgrundsmusik, harpisten.

Monika Törnells En vintersaga har förvisso överlevt 80-talet. För mig är den, medger jag, nog egentligen 90-tal, när jag stiftade bekantskap med Stadspuben & Mommas krog.

För mig är Di Leva en 80-talsartist. Vem ska jag tro på (-87) köpte jag aldrig, men Rymdblomma (-89) köpte jag och älskade, efter att ha varit på konserten. Sen tappade jag bort honom helt. Tyckte att han liksom gjort sitt iom Rymdblomma, och allt han åstadkommit efter det har varit mer eller mindre fånigt.

Konserten är f.ö. ett jättemärkligt minne. En tjej som jag umgåtts lite lite med men inte sett på länge hörde plötsligt av sig, och ville gå på den konserten tillsammans med mig och en snubbe som jag inte kände. Jag nappade och blev betagen.

Di Leva hade två skådespelare bakom sig på scenen. Vid ett tillfälle sköt de såna där plastpropellrar till varandra, ni vet såna som man har en manick till vars drivkraft är att en gummisnodd blir tvinnad? och så drar man i ett snöre, så får propellern snurr och flyger iväg. Små frihetsymboler flög av och an. En av gångerna for dock en propeller iväg åt fel håll och landade i publiken. Tjejen i sällskapet fångade den. Jag gjorde en gest av att kasta den som en frisbee mot scenen till men hon stoppade den i sin väska. Jag blev helt paff. Stoppa frihetssymbolen i väskan? Souvenir, förstås, men, asså.

På vägen därifrån pratade jag ivrigt med killen i sällskapet. Om vad vet jag inte men vi måste ha haft något samtalsämne som tjejen inte delade - det kan ha varit Pink Floyd men jag är osäker. Hon blev mer och mer avig. Jag blev osäker inför henne varför jag lutade mig hårdare mot grabben som jag dessutom nog blivit lite intresserad av.

När vi skildes åt blev det plötsligt uppenbart att de var ett par. Plötsligt förstod jag också killens ord om att Di Leva var så positiv, "även du kan bli en fjäril" osv. Tjejen hade velat vara "snäll" och ta med mig på något "positivt", som en "stackare" som jag hon tyckte jag behövde höra, typ. Jo jag mådde förskräckligt på den tiden. Med Gud bevare mig för den typen av "snällhet".

Men jag köpte Rymdblomma och jag älskade den, helt övertygad om att tjejen med propellern i väskan inte eg. fattat ett skit av den.

alixha skrev:

Jag hörde en dokumentär för ett tag sen om Whitney Houstons liv. Alla kanske redan vet hennes story men jag gjorde det inte. Jag hade bara sett den vackra utsidan och blev jättepaff när hon sen dog av droger. Hon var en strulig unge som för imagens skull tvättades fri från allt som luktade "street", fast just det var väldigt mycket vad hon var. Hennes privatliv skulle styras för att passa helylleimagen, som sprack nåt år innan hon dog men eftersom jag inte intresserade mig särskilt för henne hade jag ingen aning.

P3 dokumentär. Whitney Houston – En popdivas demoner.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1468677

Hade ingen aning om att Whitney var "street"



Sigue Sigue Sputnik måste ju med här också

Viss typ av remix var väldigt viktigt på 80talet

En av de allra bästa låtarna från 1982, fast man hade inte vett att uppskatta den då

Carola Häggkvist. Väldigt mycket 80-tal.

Marjatta skrev:För mig är Di Leva en 80-talsartist.

För mig också.

Ett nysläppt avsnitt av Snedtänkt handlar om folk från Gävle, och de nämner Thomas och hans band Pillisnorks. Det var innan han bytte efternamn till DiLeva.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1519807

Men Herre Gud! Varför ingen Bonnie Tyler?!?

Kolla frissorna! Mer 80-tal kan det inte bli.

och OH YEAH!

På 80-talet kom cd-skivan. Ett album som var bland de första att hårdlanseras som CD isf LP var Brothers in arms av Dire Straits. Där återfanns bl.a. den här låten:

Ignatius skrev:Men Herre Gud! Varför ingen Bonnie Tyler?!?

Kolla frissorna! Mer 80-tal kan det inte bli.

Kolla på förra sidan! Där pejstade jag in Total Eclipse of the heart ... ja frisyrerna är verkligen nåt man reagerar på i denna tråd. Mamma mia, vad folk såg ut.

80talet, 80talet, vad kunde gå snett, vad kunde gå galet?

Marjatta skrev:Kolla på förra sidan! Där pejstade jag in Total Eclipse of the heart ... ja frisyrerna är verkligen nåt man reagerar på i denna tråd. Mamma mia, vad folk såg ut.

Sorry, missade detta!

reridev819 skrev:80talet, 80talet, vad kunde gå snett, vad kunde gå galet?

Tja, lyssna på denna låt:


Om man byter luftballonger till atombollar så förstår man...
Som tur fanns det de som protesterade mot Pershings SS-20 och ohämmad kapprustning. Ramones tillägnade Reagan hyllningen Bonzo goes to Bitburg då han besökte Tyskland.

reridev819 skrev:

och OH YEAH!

Ja, Yello var något av det mest intressanta som kom fram på 80-talet...

1987 släppte de sitt femte album som innehöll låten "The Rhythm Divine" med Shirley Bassey som special guest star...

https://m.youtube.com/watch?v=smwR21SDq ... EY&index=1

DEN är riktigt bra!

Oj hjälp. Sowing the seeds hade jag glömt!