AspergerForum

Man behöver kanske inte vara troende för att söka något extra i livet.

För en kristen så är viljan att göra gott central.

Men frågan om vad det finns för högre mål är viktig. Att bara vegetera sig igenom tillvaron funkar inte.

Själv undviker jag mycket, och koncentrerar mig på att försöka göra gott.

Intressant? : http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Utilitarism

Hoppsan, blandade meningar:

http://ncaclassical.org/Copia/Submissions/remembering-the-nameless-what-science-fiction-teaches-us-about-utilitarianism/

Jag insåg att om jag inte hade fått inre röster för ca 35 år sedan, så hade jag inte blivit så:

Extremt medveten om sanningen.
Vittnande om saker.
Troende.
Kristen p.g.a kanske sjukhuskyrkan och Fader Vår.

Sorry om jag är störd.

Jag inser att jag är vilsen i dagsläget.

Vill söka omformulerade goda mål.

Du vill alltså göra något för andra människor? Det kan man iofs också vilja även om man inte är kristen.

Man kan arbeta för välgörande ändamål el skänka pengar till välgörande ändamål. Eller jobba politiskt för att göra Sverige bättre.

Nu är jag något misantropisk av mig så jag känner mer för de oskäliga djuren. De som får lida i lantbruket. Eller som tigrar i trånga burar, björnar i dito burar som tappas på galla etc. Se https://www.worldanimalprotection.se/vi ... te-medicin

Jag tror inte på religioner men jag gillar hur många kristna är, att många av dom vill väl och jag tror att vissa bara är med i communityn just för klimatet där, alla är trevliga och hjälper varandra, accepterar alla även fast olikheter. Förenade under sin religion och dess regler.

Jag har en hel del filantropiska ambitioner och försöker oftast göra gott för alla i min omgivning även om jag inte alltid får något i gengäld för det.

Om du känner att du vill göra gott så satsa på det. Inom kyrkan som du är med i finns det säkert många projekt som du kan stötta.

Att göra gott är även mycket centralt inom Buddhismen så egentligen verkar den aspekten finnas i alla religioner och trosinriktningar.

Läste i en bok där en sa att en lärare brukade säga att en av anledningarna till att man inte får frid i sinnet är för att man gjort för lite goda handlingar den dagen.

Bara att ge en tiggare lite pengar kan ge en viss kick hos mig, då jag känner mig generös.
Men goda handlingar behöver inte ha att göra med pengar heller.

schwindel skrev:Jag tror inte på religioner men jag gillar hur många kristna är, att många av dom vill väl och jag tror att vissa bara är med i communityn just för klimatet där, alla är trevliga och hjälper varandra, accepterar alla även fast olikheter. Förenade under sin religion och dess regler.

Jag har en hel del filantropiska ambitioner och försöker oftast göra gott för alla i min omgivning även om jag inte alltid får något i gengäld för det.

Om du känner att du vill göra gott så satsa på det. Inom kyrkan som du är med i finns det säkert många projekt som du kan stötta.

En sak man lätt kan glömma bort i hetsen om att göra gott för andra är att man själv också ingår där.
Man är själv en del av denna världen så att skicka kärlek och goda handlingar ska man göra för sig själv också.

Det finns det här med kärleken man ger och den man får, tror många i väst (inklusive jag själv) har svårt att ta emot kärlek.