Solblomma skrev:Det är mer intensiteten i intresset som visar om det är specialintressen eller inte.
Solblomma skrev:Att NT personer kan ha specialintressen är min familj ett exempel på.
Ja, jag har också fattat det som att det är intensiteten det handlar om.
Men på NT kallas det kanske oftare att ha sina passioner/vara passionerat intresserad, t.ex. Alltså lite olika uttryck, men i praktiken handlar det också om att vara som uppslukad av nånting.
Curlygirly skrev:Jag har inga behov av ngt sådant, alls.
Curlygirly skrev:Möjligtvis att det skulle se annorlunda ut med intressen om jag inte hade barn, men det blir så hypotetiskt att jag inte tycker man kan ta det i beräkning när man utreder för as..
Fast jag tänker att det nog skulle märkts redan innan du fick barn. Man föds ju med AS.
Min anhörig som intervjuades för min utredning frågades mycket om såna saker, och även jag själv.
Jag har alltid haft specialintressen. Inte samma hela tiden, och inte lika intensivt. Men det har funnits där ända sen jag var barn.
Och vad jag förstår var det en av anledningarna till att jag fick diagnosen. De tvekade nämligen, tyckte inte att jag var ett solklart fall.
Alltid och alltid förresten - undantaget är de senaste åren. Antagligen för att jag brakade så brutalt in i väggen, kan inte koncentrera mig som förr.
Men jag tror att det ligger och bidar sin tid, för intresset för intressena har inte dött, s.a.s. Bara orken.
Menar inte att säga att du "borde" ha specialintressen för att kvala in.
Utan mer att diagnosen är en summa av olika delar.
Specialintressen kan väga in, men behöver inte göra det, beroende på hur helhetsbilden ser ut.
Så har jag förstått det iaf.