Tack alla som hejat på mig
Ska bara säga att det kanske inte handlar om riktigt samma sak för mig, som för er.
Jag kunde alltså inte läsa alls, visste inte hur man gjorde, under ett par års tid, för att hjärnan klappade ihop fullständigt pga utbrändhet.
Det är flera år sen nu, som jag sakta började återhämta mig. Jag har lyckats läsa enstaka böcker de senaste åren, men oftast har jag inte ens klarat artiklar på ett par sidor. Så jag har fått lyssna istället.
Ångest hänger inte ihop med det här, i mitt fall. Det kan nog säkert vara svårare att koncentrera sig om man har ångest, det vet jag ju inte (förr när jag läste massor hade jag inte ångest på samma sätt som nu). Men mitt problem är alltså utbrändhet och skador efter det.
"Killet" i magen är inte negativt, utan förväntan, hopp om att det kanske kan gå bra nu. Jag blir ju sakta bättre. En dag kommer jag att klara det, jag vet bara inte om den dan är här nu eller fortfarande väntar nånstans i framtiden
Men det spelar ingen roll vad gäller pepp, jag slickar i mig oavsett