AspergerForum

LordNelson skrev:

Zima33 skrev:Jag har vallonrötter. Vet en släkt: Servio/Servais/Sirviö/Servae (?).
Har inte släktforskat så mycket själv utan hört från äldre släkting som forskade.

Jag har samma.

Zima33 skrev:

LordNelson skrev:

Zima33 skrev:Jag har vallonrötter. Vet en släkt: Servio/Servais/Sirviö/Servae (?).
Har inte släktforskat så mycket själv utan hört från äldre släkting som forskade.

Jag har samma.

Är du från norra Sverige?
Min förfader kom från Belgien till Julita gård i Svealand men där kom han i bråk med husbonden och dömdes till landsförvisning. Sen hamnade han på nåt sätt uppe i Kengis bruk.

LordNelson skrev:

Zima33 skrev:

LordNelson skrev:Jag har samma.

Är du från norra Sverige?
Min förfader kom från Belgien till Julita gård i Svealand men där kom han i bråk med husbonden och dömdes till landsförvisning. Sen hamnade han på nåt sätt uppe i Kengis bruk.

Han hamnade i bråk även där och blev väl återigen landsförvisad. En obstinat jävel.

Zima33 skrev:

LordNelson skrev:

Zima33 skrev: Är du från norra Sverige?
Min förfader kom från Belgien till Julita gård i Svealand men där kom han i bråk med husbonden och dömdes till landsförvisning. Sen hamnade han på nåt sätt uppe i Kengis bruk.

Han hamnade i bråk även där och blev väl återigen landsförvisad. En obstinat jävel.

Jo så var det nog. Har läst att det inte finns dokumenterat att han verkligen blev landsförvisad och spåren upphörde. Ev. stack han till Norge.

Släkthistoria 7 augusti 2019 skrev:Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Spoiler: visa

Min morfar jobbade i gjuteriet. Han var mörk, blev lätt solbränd och redan i maj var han brun som en pepparkaka. Det är för att han härstammade från vallonerna.

Så lyder historien i vår släkt. Liknande berättelser finns i var och varannan familj. Vi vill så innerligt gärna vara valloner.

Vallonerna är arbetarklassens adel. En droppe vallonblod väger tyngre än generationers floder av simpelt bondeblod.

Mörkt hår i släkten ses av många som ett tecken på ädlaste härstamning ända från det tidiga 1600-talets Vallonien, då Sverige lockade hit ett tusental smeder och andra arbetare till järnbruken. Smeder bland anorna betraktas som ett lika säkert tecken.

Han forskar om den svenska järnhanteringen genom tiderna och har fördjupat sig bland annat i vallonernas historia ur ett socioekonomiskt perspektiv. Ingen annan svensk forskare vet mer om vallonerna och deras smide.

– Orden ”vallonsmed” och ”tysksmed” betecknar vilken teknik de använde. De behövde inte vara därifrån, det är tekniker som användes i hela Europa. Vallonsmide användes bland annat vid de så kallade vallonbruken i Uppland. De flesta smeder där var valloner, men det kan mycket väl finnas svenskar bland dem också, säger Göran Rydén.
---
Gustav Vasa började ta in tyska smeder och med dem det så kallade tysksmidet. Sedan kom vallonerna.

De första dök upp redan i slutet av 1500-talet, många av dem för att arbeta för brukspatron Willem de Besche, som arrenderade Finspångs bruk. Han var själv född i Vallonien. Östergötland blev alltså vallonsmidets första fäste, även om det senare kom att starkt förknippas med Uppland.

– Vallonerna kan grovt delas upp i två ungefär lika stora grupper: En var smeder och andra som arbetade i järnproduktionen, den andra var olika typer av bruks- och skogsarbetare. Det finns också en mindre grupp med administrativ personal och liknande, säger Ulf Berggren som är en av grundarna av Föreningen för smedsläktsforskning och författare till bland annat boken Smedforska.

Alla skickliga smeder var inte heller valloner. Berggren räknar med att var tionde smed var vallon, ungefär lika stor andel var tyskar och resten svenskar. Det är en uppskattning ut-ifrån smedsläkternas familjenamn.

Ulf Berggren nämner namnet Silja som exempel.

– Det kommer från en tysk smed, Siliacus Gerich. Hans son blev en Siliacsson, vilket han förkortade till Silja. Men en gren av släkten kallade sig sedan Siljard, och det låter ju väldigt franskt.

Att tysksmederna inte är lika tydliga som grupp fast de var minst lika många beror på att de kom under en längre tidsperiod och till många olika platser, de var inte så koncentrerade som vallonerna. Här finns namn som Gropp och Knippel (eller Knöppel) i Hedemora och Stockhaus i Färna.

Sällskapet Vallonättlingar får många förfrågningar från släktforskare som vill veta mer.

– Valloner är något som det snackas mycket om i släkter: ”Min farmor sade alltid att vi är av vallonsläkt.” Sådana frågor får vi flera gånger i veckan. En del hoppas att vi bara ska rulla upp deras anträd, säger föreningens ordförande Anders Herou.

– Ibland kan det vara det som triggar dem att börja släktforska.

Det var då, på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, som vallonen blev en idealfigur.

Spoiler: visa

– Den tidiga arbetarrörelsen var mån om att motverka den traditionella bilden av arbetaren som söp och inte kom till jobbet på måndagar. De vallonska arbetarna sågs alltid som mer disciplinerade, skickligare och möjligen bättre. De tog ansvar för sitt arbete och sitt eget liv. Det blev en viktig del av metallarbetarnas yrkesidentifikation, säger Göran Rydén som förklaring till särställningen.
---
Att uppskatta antalet vallonättlingar i dag är svårt. Det har tidigare talats om över 100 000, men det är sannolikt en underskattning och siffran en miljon har nämnts. Men den anser Anders Herou är för hög. Flera hundra tusen är dock högst troligt.

Alien skrev:Men varför var det så populärt att ha vallonanor?

Dagobert skrev:

Alien skrev:Men varför var det så populärt att ha vallonanor?

Kanske för att "vallon" låter mer spännande än "tysk".
Massor med folk hade väl anor från Tyskland men från Vallonien kom bara ett fåtal, därför en mer exklusiv härkomst.

Jag tänker mig en vallon som en stor svarthårig man vid städet med slägghammaren höjd i en mörk smedja, svettblank endast belyst av ässjans glödande kol.
Vet inte hur jag tänker mig en tysk på den tiden.

slackern skrev:Vissa påstår ju felaktigt att Louis De Geer var vallon, helt fel han talade nederländska.

Huggorm skrev:

slackern skrev:Vissa påstår ju felaktigt att Louis De Geer var vallon, helt fel han talade nederländska.

Han var från Liège, som ligger i Vallonien, och han kunde med all säkerhet även tala franska och kanske vallonska.

Louis De Geers far, som också hette Louis och var herre till Gaillardmont vid Mons i Belgien, var nederländsk calvinist. Av religiösa skäl flydde han med sin familj till Dordrecht i Holland.

De Geer /dœˈjæːr/[1] är en månghövdad svensk adelsätt från Nederländerna, som enligt en osäker tradition härstammar från den brabantiska släkten de Hamal som under 1100-talet levde i Liège.

Riksamiralen skrev:Jajamän det har jag, från min farmors släkt, tror min farmor var 100% vallon (fransk belgare) eller åtminstone 25-50%.

slackern skrev:Verkar finnas en hel del svartmuskiga här på forumet.

Huggorm skrev:

slackern skrev:Verkar finnas en hel del svartmuskiga här på forumet.

Vallonblod så långt tillbaka räcker nog sällan för att göra någon svartmuskig idag

slackern skrev:

Huggorm skrev:

slackern skrev:Verkar finnas en hel del svartmuskiga här på forumet.

Vallonblod så långt tillbaka räcker nog sällan för att göra någon svartmuskig idag

Folk som är svartmuskiga brukar ju säga att det är pga sina vallonskarötter.