Överklassens liv
Postat: 2015-07-29 17:58:02
Det har ju skrivits en del böcker om överklassen. En pionjär var väl Annette Kullenberg med Överklassen i Sverige (1974). Nu har det utkommit en ny bok om överklassen, Djursholm. Sveriges ledarsamhälle, av företagsekonomen Mikael Holmqvist.
”Vi som bor här är en annan sort, en klass för oss själva.” Så säger en kvinna som bor i Djursholm. Här segregerar folk sig frivilligt.
Ja vad känner ni inför överklassen? Totalt ointresse, något att inspireras av och beundra, avundsjuka el klasshat? Förr var inte överklassen så intressant men nu är det annat.
Här kan jag känna lite klasshat över överklassens privilegier som anammas av alla, även polisen och kommunen:
1% av befolkningen definierar sig själv som överklass. Men utåt kan de låtsas som att de är "som vemsomhelst". Eller som en säger i TV-serien Bathinas skilda världar. "Dom har stil och klass". (http://www.svtplay.se/video/3002046/bat ... -avsnitt-6)
Enligt den franske ekonomen Thomas Piketty (Kapitalet i det tjugoförsta århundrandet) var den ökade jämlikheten en parantes, nu ökar klyftorna igen. Klassamhället kommer tillbaka! Fast det har väl aldrig varit borta.
”Vi som bor här är en annan sort, en klass för oss själva.” Så säger en kvinna som bor i Djursholm. Här segregerar folk sig frivilligt.
http://www.unt.se/kultur-noje/i-en-klas ... 14849.aspxUNT skrev:En av de stora tillgångarna med Holmqvists bok är att han synliggör de strategier som elitgrupper har. En annan att självsegregeringen visas som det samhällsproblem den är. Holmqvist beskriver hur en som arbetat i många år i Djursholm men inte bor där själv beskriver platsen: att ”flytta till Djursholm är delvis att flytta från samhället. Man kan känna en stark alienation gentemot det övriga samhället här. Att bo här, är ett sätt att inte behöva vara med i samhället, eller leva i ett annat samhälle”.
Ja vad känner ni inför överklassen? Totalt ointresse, något att inspireras av och beundra, avundsjuka el klasshat? Förr var inte överklassen så intressant men nu är det annat.
Här kan jag känna lite klasshat över överklassens privilegier som anammas av alla, även polisen och kommunen:
De boende i Djursholm särbehandlas också av myndigheter. En polis kallar till ”möte” och inte till förhör när det är Djursholmsungdomar som gjort något. Det blir smidigare så. En handläggare på Danderyds kommun berättar att kommunen är ”flexibel” när det gäller de krav som ställs för att få kommunalt stöd: ”Regelboken kräver till exempel att man måste skriva in sig hos arbetsförmedlingen. Det är en helt ny värld för dem.” Så de ser helt enkelt mellan fingrarna: ”Danderyds kommun tvingar knappast en Djursholmsfru att bosätta sig i Skärholmen i en hyresrätt”.
1% av befolkningen definierar sig själv som överklass. Men utåt kan de låtsas som att de är "som vemsomhelst". Eller som en säger i TV-serien Bathinas skilda världar. "Dom har stil och klass". (http://www.svtplay.se/video/3002046/bat ... -avsnitt-6)
Enligt den franske ekonomen Thomas Piketty (Kapitalet i det tjugoförsta århundrandet) var den ökade jämlikheten en parantes, nu ökar klyftorna igen. Klassamhället kommer tillbaka! Fast det har väl aldrig varit borta.