KrigarSjäl skrev:Snacka om att man kan tycka olika...jag gillar inte nåt av ovanstående, för mig är det som att se på reklam.
Alla har vi olika smak. När jag vill se meningsfull film som verkligen gör intryck brukar det bli ganska invecklade psykologiska teman som kanske tråkar ut dom flesta.
Barry Lyndon är den snyggaste filmen jag nånsin sett; språket, kostymerna, gesterna, miljön, allt är så vackert från början till slut varenda bild värdig att ramas in och kallas konstverk. Helt fantastisk. Har många favoriter inom samma genre men just den är nummer ett. Det var faktiskt denna film som fick mig att uppskatta Stanley Kubrick, inte A Clockwork Orange, som annars är den som vanligast lockar till sig fanskaran. Såg den med som tonåring men fattade aldrig tycke riktigt, tyckte den var larvig. Har inte försökt se om den sedan dess.
Bitter Moon i sin tur är den mest chockerande fascinerande erotiska spännande film jag vet. Den är tabu från början till slut och jag älskar varenda sekund av den. Första gången jag såg den var kort efter att den började visas på betal Tv, jag var 14 när den kom ut och tydligen var det en präglande ålder för jag föll direkt och ingen film i genren har toppad den ännu. Älskar Roman Polanskis filmer, dom är så egna och alltid är det något mörkt underliggande i dom.
The Butterfly Effect Jag älskar sci-fi och att drömma om att ha supernaturliga krafter, lika mycket som jag älskar att se filmer med djup hjärtskärande ibland äcklande dramatik. Slå ihop dom så har du The Butterfly Effect. Briljant manus, briljant skådespeleri och en story som hela tiden fortsätter att överraska.
Ingenting är förutsägbart i dom här filmerna och det bara älskar jag. Brukar annars räkna ut handlingen mitt i filmen och bara vänta på att allt det man tror ska hända, händer. Dessutom är dom så skickligt gjorda att varenda sekund bara suger in en och när filmen är slut har jag fallit pladask för alltid. Vill inte se om nån av dom oftare än kanske en gång vart femte-tionde år så att jag kanske hunnit glömma nån detalj och låter mig överraskas återigen.
Feelgood filmerna lockar till min barnsliga humor och min liberala syn på sexualitet samt min objektifiering av kvinnor. Sorry, men så är det. Jag har låg humor och ser mig inte som feminist på något sätt. Ibland vill jag bara låta mig bli underhållen och fly ifrån seriösa tankar då passar dessa rullar perfekt.
Battlestar Galactica är en grym serie som visar det jag själv tror på. Att denna planet snart är förbrukad och att människosläktet måste ge sig ut i universum för att finna en ny planet att förstöra. är även orolig för teknologi (gillar det inte) och tror nånstans att vi faktiskt kan bli överkörda av robotar om vi fortsätter såhär.
Terminator filmerna rör samma tema och T2 är nog min absoluta favorit action sci-fi rulle. Den är så tung. Jag har mycket tankar och fantasier om jordens undergång och tillhör en av miljoner som inväntar den 21 december med stor iver förväntan och oro. Oro över att ingenting kommer hända, iver och förväntan över att kanske kanske utplånas i alla fall hälften av jordens befolkning. Hoppas hoppas.Smallville för att jag älskar Superman och superhjältar i allmänhet. Så enkelt är den att förklara. Sen att både Tom Welling och Kristin Kreuk är superheta ger inga minuspoäng direkt. Grrr.
Dexter för att jag alltid varit djupt fascinerad av seriemördare och i hemlighet fantiserar om att vara en.
Spartacus för att jag älskar romartiden och gladiatorer och för att jag bara älskar språket i serien. Serien är baserad på verkliga händelser i historien, och jag älskar allt som har med historia (särskilt romartiden) att göra så den är en given favorit. Testade se filmen med Kirk Douglas nyligen men var tvungen att stänga av eftersom den var så menlös.
Ben Hur är annars är historisk gammal rulle jag bara älskar, skulle lagt till den på listan för den är verkligen helt fantastisk. Hur kunde jag glömma den.
Blir lätt uttråkad av moderna actionrullar, såg Mission Impossible Ghost Protocol härom dagen och höll på att somna av tristess, detsamma med senaste Fast & Furious. Det är bara massa fart och ingen substans.
Black Swan gillade jag som fan också, speciellt sexscenen mellan Mila Kunis och Natalie Portman (schwiing) men fann den också oerhört jobbig psykiskt. Inte en film jag vill se om på ett tag men verkligen ett mästerverk.
Andra bra seriösa filmer
Memento Identity Eternal Sunshine of the Spotless MindMin favoritgenre är psykologisk thriller med en hel del inslag av erotik, helst lesbisk. Men bara det är minst en superhet tjej med så räcker det för mig