AspergerForum

Fin tolkning av Caprice-variationerna. Gitarrliknande spel runt 2:47 som följs av otroligt pizzicatospel runt 3:00.

Vissa toner får han fram enbart genom mha vänsterhanden (utan att använda stråken alls) vilket får mig att tänka på den egensinnige jazzgitarristen Stanley Jordan, som använder liknande teknik (fast oftast med högerhanden):
Stanley Jordan playing Mozart's Piano Concerto #21

Fick för mig att det är Bach och inte Mozart han improviserar runt men jag orkar inte kolla upp vilket just nu..kommentarerna verkar överens om att det är Mozart.

En kommentar skriver att Stanley Jordan säkert sparar en massa pengar på att inte behöva köpa plektrum

någon skrev:i bet he saves a lot of money by not buying picks

barracuber skrev:...vilket får mig att tänka på den egensinnige jazzgitarristen Stanley Jordan, som använder liknande teknik (fast oftast med högerhanden):
Stanley Jordan playing Mozart's Piano Concerto #21
http://www.youtube.com/watch?v=-bOltVBgno0
Fick för mig att det är Bach och inte Mozart han improviserar runt men jag orkar inte kolla upp vilket just nu..kommentarerna verkar överens om att det är Mozart.

Nu fick jag hjälp av en familjemedlem: det är temat ur Elvira Madigan. Jag kände inte till att 21:a pianokonserten har detta smeknamn.

David Oistrakh - Khachaturian Violin Concerto (1st mov p1-2)

Strålande spel av David Oistrakh.

barracuber skrev:Nu fick jag hjälp av en familjemedlem: det är temat ur Elvira Madigan. Jag kände inte till att 21:a pianokonserten har detta smeknamn.

Den användes som filmmusik i Bo Widerbergs film Elvira Madigan, och sedan dess har skivbolagen envisats med att kalla den så gång på gång när de gett ut någon ny inspelning av den. Möjligen har de slutat med de ofoget numera.

Apropå filmmusik, och speciellt Michael Nyman, så hittade jag just en intressant intervju med honom om filmmusik kontra icke filmmusik.



Värt att lyssna på om inte annat så för hans föredömligt klara och tydliga engelska. Sällan har jag haft så lätt att hänga med i vad som sägs utan att missa ett enda ord, och då talar han ändå aningen sluddrigt och inte teatralt.

Frank Zappa - Bolero di Ravel 1988

Vad sägs om Ravels Bolero i reggaeversion?

Den här versionen av "Ave Maria" fångar mig alltid. Väldigt enkel och med stråkar som tar över helt och hållet är helt i min smak.




Skön att sjunga upp rösten till och vissla upp visslet till.

Här kommer några av mina favoriter.






Vet inte om denna ovan är klassiskt, men jag älskar iaf all hans musik jag hittills hört.


Detta är visserligen soundtrack, men jag älskar älskar älskar den.

Hoppas ni inte tycker jag förstört tråden nu eller nått

Wynton Marsalis & Sergei Nakariakov - Moto Perpetuo (Paganini)

Oavsett på vilket sätt man bedömer det - musikaliskt, tekniskt, emotionellt, osv - så är det otroligt spelat av båda.
Wynton spelar fram till 4:30 - då börjar Sergei i mera stacattostil.
Musiken är egentligen skriver för violin av Niccolo Paganini.

Jag har Hugo Alfvéns fjärde symfoni "Från havsbandet" på hjärnan. Den är en riktig orgie i nordiskt senromantiskt tonmåleri, med sensuellt tema. Jag ska inte svära på att den är något symfoniskt mästerverk som helhet, men där finns hur som helst väldigt mycket att njuta av om man gillar stilen.

Detta stycke växer så att säga i den mening att allt mer läggs in i det efterhand. Från "Glass Reflections" av Cello8ctet Amsterdam

Anton Bruckners symfonier.

Första satsen ur 4:e symfonin - "Romantiska":

Alban Bergs violinkonsert! Oväntat lättlyssnad.
Borde inte Eric Satie dyka upp på detta forum?
(Vet tyvärr inte hur man länkar till YouTube )