Pemer skrev:Ah, jag kommer också till min farfars farfars farfars farfars farfars farfar på raka fädernet, men då är det "längre" generationer, så han levde lite tidigare än din.
Just min raka fädernelinje har en väldigt lustig egenhet i fråga om födelsesekler. Går vi igenom alla de tretton generationerna inklusive mig själv så är bara jag och min far födda på 1900-talet. 1800-talet lyckades inrymma fyra generationer som fick sin äldste son ganska precis vid 32-33, men bara två belagda generationer vardera födda under 1700- och 1600-talet. Förmodligen stor risk för bara två födda på 1500-talet också, men den äldste är bara känd till namnet. Var han född sent på 1400-talet kanske tre generationer kan ha varit födda under det seklet, men så långt kommer man väl aldrig att kunna hitta något. Nicolaus som är näst äldste kände kom på 1550-talet till Augsburg, närmast från en stad som heter Peuerbach. Om Wolf vet vi i princip ingenting. Det finns förvisso en Wolf Behmer/Böhmer/Pemer identifierad som misstänks kunna vara rätt man, och är han rätt man är han den som började kallas så, den mannen hette ursprungligen Mörle/Mörlin/Meurlin. (Magiska anor?
)
Wolf Pemer okänt födelseår
Nicolaus Pemer 1528-1610
Daniel Pemer 1569-1632
Nicolaus Pemer 1608-1687
Robert Pemer 1674-1706
David Niclas Pemer 1700-1776
David Niclas Pemer 1757-1839
Sven Henrik Pemer 1801-1867
Nils Svensson Pemer 1834-1911
David Nicolaus Pemer 1866-1920
Nils Davidsson Pemer 1899-1977
Hans Pemer f 1944
Anders Pemer f 1968
Pemer skrev:Richard skrev:Vet du var namnet Pemer kommer ifrån?
Det är en variation av Böhmer. Böhmer, Behmer, Pömer, Pemer, Behem, Beheim m fl variationer. Stavning Pehmer finns ibland också. Finns en del som heter så i Österrike idag, och lustigt nog en rätt stor släktkrets som bosatte sig just i Augsburg med omnejd strax efter andra världskriget, men som kom från gamla tjeckiska områden. Hittade dessa Pehmer i Augsburgs telefonkatalog när jag var där som tonåring 1985 (skamligt att jag aldrig har tagit mig dit igen) och skrev till en av dem lite senare, och hade lite brevkontakt ett tag, och fick veta massor om hur de hängde ihop med varandra.
Sedan jag skrev sist om den Wolf som kanske kan vara min ff ff ff ff ff ff och som från början hette Mörle eller Mörlin har jag numera upptäckt att han ju var av en gammal tysk adelsätt "von Mörle genannt Behm". Om min näst äldste kände anfader på raka fädernet var son till den Wolf som fanns i den ätten torde han därmed ha varit född utom äktenskap, i något frilloförhållande eller så - hade han varit äktenskapligt född hade han ju varit medlem av faderns adliga ätt, och vi hade varit en gren av den ätten än idag. Och avsevärt troligare att vi hade gått och blivit naturaliserade på svenska Riddarhuset.
Lustigt nog dog ätten
(von) Mörle (Mörlin, Meurlin, Mörlau) genannt Beh(e)m(er) (eller Böh(e)m(er)) ut med en kvinnlig släktmedlem
1638 (rättat här, jag hade kommit snett på tangentbordet och skrivit 1537 i förra inlägget) - bara några år efter att min ff ff ff ff f Nicolaus (1608-1687) hade kommit hit till Sverige.
Nu har jag fått klart för mig att båda mina släktingar som forskat som mest nere i Tyskland har blivit så säkra man kan bli på att Wolf Beheim/Behmer av ätten
von Mörle, genannt Behm, är Nicolaus far. Han dog 1539, och var med tanke på sin karriär troligen bortåt 50-60 år då. Nicolaus Pemer och åtminstone en syster är födda i hans andra äktenskap.
Att Nicolaus gör ett rejält uppbrott, börjar skriva sig enbart Böhmer/Behmer och snart genomgående Pemer, och antar ett nytt eget släktvapen beror på att han sadlade om så totalt. Hans fäderneätt var feodala vasaller, gamla klassiska medeltida riddare, till den katolske kurfursten av Mainz. Och Nicolaus övergick till protestantismen och ställde sin håg till köpenskap. Det fanns inte på samma karta som att vara adelsman, framför allt inte dessutom en katolskt beroende adelsman.
Det här var ju brytpunkten då kapitalismen började ersätta feodalismen, och lite längre fram i tid blev det helt normalt att framstående handelsmän och köpmän också kunde bli adlade, men Pemers blev aldrig etablerade i samma skikt. Däremot var två generationer på vägen ner till mig officerare som kanske kunde ha begärt naturalisation och introduktion på Riddarhuset, men de hade sannolikt ingen dokumentation längre på att Nicolaus var född i von Mörle-ätten.
Och när Ointroducerad Adels Förening bildades på sent 1800-tal var alla Pemers på raka manslinjen torpare och bönder som bara skrevs med patronymikon, förutom min farfars far och farfars farfar som drev fabrik i Sundsvall, men som också precis var på väg att faktiskt börja kalla sig Pemer i stället för enbart Svensson. Inga genomborgerliga konservativa högre tjänstemän som ville känna sig adliga, som i släkterna som gick med i OAF.
Ja, och Nicolaus uppbrott och nytt släktvapen? Det är ju just den böhmska/tjeckiska symbolen ett lejon, som håller
ett uppryckt träd! Det kunde inte ha varit mycket mer symboliskt.
Det finns en släkttavla över denna urgamla ätt i ett verk om tysk adel från 1707, där dock just Wolf är felaktigt placerad, men om jag utgår ifrån att linjen från hans rätte far och bakåt på tavlan stämmer i övrigt, så skulle de led som tillkommer bakåt ovanför listan i det citerade inlägget bli:
Conrad vön Mörle, genannt Böhm, * kanske runt 1310, köpte Oder- och Nieder-Mörle i Wetterau av ”herrschafft Königstein” 1342, och bör ju inte ha varit alltför ung då
Werner von Mörle, genannt Böhm, * kanske runt 1360, nämnd 1395. (Broder Bechtold nämnd 1391)
Eberhard von Mörle, genannt Böhm, * kanske 1390, nämnd som vuxen 1426. (Broder Heinrich dog 1447)
Walther Mörle, * kanske 1415, gift med Margareta Fischborn
Walther Mörle, * kanske 1445, gift med Margareta von Hutten
Wolf Mörle, genannt Behm(er), (kanske 1475)-1539
Nicolaus Pemer, 1528-1610
och så fortsättning som ovan.
En Heinrich von Mörle, genannt Böhm, ska enligt min fars kusin Björn Rosendal ha varit den i ätten som 1337 lät bygga släktens slott Uerzell utanför staden Steinau. Idag är Uerzell en inkorporerad stadsdel i Steinau och har ätten von Mörle genannt Böhms vapen som sitt vapen.
https://de.wikipedia.org/wiki/UerzellFrågan är om Heinrich möjligen var Conrads far, eller en äldre bror. Jag anar att Björn fått sina uppgifter från en artikel publicerad 1912 som jag har hittat namn och författare till, och tidskriften den publicerades i. Jag har inte riktigt klurat ut hur och var jag kan räkna med att hitta den själv. Björn hade sannolikt hittat just den, och har citerat från den i sin bok från 2013, som jag just fått ett exemplar av och lärt mig allt detta. Björn dog sedan 2016, 93 år gammal. Förmodligen finns det en kopia av artikeln någonstans i hans efterlämnade material...
På släkttavlan 1707 är far, farfar och farfars far till Conrad okända till namnet, men en Eberhard von Mörle, genannt Böhm, ”sub custos zu Mainz” 1252 är inplacerad som bror till Conrads farfars far. Sedan är deras far okänd till namnet, liksom tre samtida släktmedlemmar, placerade bredvid honom på tavlan, som har några söner och i några fall sonsöner själva. I en av dessa familjer med namnlösa fäder finns två söner som heter Gernand och Franck von Mörle, båda nämnda som riddare 1269. Björns uppgifter som torde komma från artikeln från 1912 säger att de brödernas far var en Heinrich von Mörle, som är känd 1266 och 1227. så jag är rätt uppspelt efter senaste dryga veckans upptäckter. Jag kan ha ett 800-årsjubileum av min fädernesläkt att fira hela året, om åtta år. Och det räcker ju inte, eftersom de allra första familjerna är fyra samtida familjer med söner födda uppskattningsvis på 1230-talet. Om alla dessa fyra var bröder anar vi ju åtminstone en gemensam far, som helt klart var född och till stor del levde redan på 1100-talet. Och alla kanske inte ens var bröder. Fast där någonstans kan man släppa nyfikenheten, det lär inte påträffas mer längre bakåt...
Men det är är ett ganska hisnande tidsperspektiv man har fått! De äldsta rent svenska släkterna är de som fanns nedtecknade redan vid Alsnö stadga 1280 och ännu fortlever, Natt och Dag, Bielke och om det är Bååt eller Bonde. Eller båda. (Jag borde väl ha koll på det.
)
Puh!