Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser
Postat: 2018-04-13 22:06:05
Äntligen är det dags att inleda en ny tråd om kul grammatik och språklära. Förvisso fanns det inget vägande intresse för språktråden när den inleddes 3:e april emellertid verkar intresset ha till tagit. Särskilt fanns funderingar om just bisatser och därav blir det temat för denna vecka.
BISATS -- KÄLLA NE
1. Innebörd
Bisats, sats som själv är satsdel (t.ex. subjekt, objekt, attribut eller adverbial) i en annan sats: Att det regnar (subjekt) irriterar mig, Hon gillar att det regnar (objekt), Jag gillar idén att vi ska starta eget (efterställt attribut), Vi stannar inne om det regnar (adverbial).
2. Allmänt om funktion
Bisatsen har som regel en särskild inledare som signalerar dess semantiska och syntaktiska egenskaper, t.ex. en underordnande konjunktion (subjunktion) (om hon kommer), ett relativt led (vars far jag känner) eller ett interrogativt led (med vilken buss hon kommer). I svenskan har bisatsen oftast en särskild ordföljd: subjekt och satsadverbial kommer före det finita verbet (om du ändå inte kommer); huvudsats: Du kommer ändå inte). Dessutom kan hjälpverbet har/hade utelämnas i bisatser (om du [har/hade] ätit).
2.1. Attributiva bisatser
Attribut
En bisats som bestämmer huvudsatsen. En sats består av subjekt, predikat som hopfogas (s.k. nexus). Den prototypiska satsen har ett finit verb och ett subjekt.
Ofta uppfattas det finita verbet som satsens huvudord, kring vilket de övriga satsleden grupperar sig: verbet anger vilken sorts händelse eller tillstånd (aktionsart) som satsen betecknar.
Den attributiva satsen bestämmer eller utgör ett led till huvudordet.
Relativ
Det relativa ledet kan i svenskan uttryckas med ett relativt pronomen eller adverb: de människor med vilka vi umgås, den person vars brev du läste, den plats dit hon for, de resurser varav hälften är förbrukade. Det relativa ledet kan också vara outtryckt. I så fall saknar relativsatsen inledningsord eller också inleds den av subjunktionen som: de människor (som) vi umgås med.
Det bör vara en attributiv bisats om det inleds med: subjunktionen som; relativt pronomen, vilken, vars, vad; relativt adverb dit, där, då, var-, var-på, var-igenom, var-ifrån, var-för, var-med. -- anger en relation til huvudordet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av huvudsatsen.
2.2. Nominala bisatser
Nomen
Viktigaste funktion är att referera till nomen, t.ex. som subjekt, objekt och som rektion (styrd av preposition) eller – i genitiv – som genitivattribut.
I svenskan är att-satser och interrogativa bisatser nominalsatser. Interrogativa är grammatisk term använd om uttryck som signalerar fråga, t.ex. om pronomen och adverb (se följande artiklar), subjunktioner (om, huruvida), huvudsatser (Vem kommer? Kommer hon?), bisatser (Jag undrar vem som kommer. Jag undrar om hon kommer
Det bör vara en nominal bisats om det inleds med: att; frågesatser, hur, hurdan, huruvida, om, vilka, vilken, vilkendera, vilket. -- som preciserar information till substantivet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av satsen.
2.3. Adverbiella bisatser
Adverbial
De är bestämmande till verbet: tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning.
Adverbial kan vara partikeladverbial, objektliknande adverbial eller övriga adverbial. Partikeladverbial kännetecknas av partikel utan rektion: slå av/till/bort/ut, ta fram/bort/runt, kasta/till/bort/ut/runt etc..
Partikel
partikel, (latin partiʹcula ’liten del’, ’partikel’, diminutivform av pars, genitiv paʹrtis, ’del’) vag språkvetenskaplig term för oböjligt småord. I svensk grammatik används termen mest om sådana betonade adverb och prepositioner som bildar en betydelsemässigt enhetlig förbindelse tillsammans med ett föregående obetonat verb: slarva bort, fråga ut, skruva av, köra om;
Rektion
språkvetenskaplig term för relationen mellan ett styrande led och kasus i det styrda ledet. I tyskan styr t.ex. mit ’med’, ähnlich ’lik’ och danken ’tacka’ alla dativ.
I svensk grammatik står termen för den funktion som det nominala ledet i en prepositionsfras har i förhållande till prepositionen. I frasen bakom de blå gardinerna är alltså de blå gardinerna rektion till bakom.
Det bör vara en adverbial bisats om det inleds med: annat än övriga bisatser. -- beskriver tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning. Det ges av kontext om det är en adverbial bisats.
BISATS -- KÄLLA NE
1. Innebörd
Bisats, sats som själv är satsdel (t.ex. subjekt, objekt, attribut eller adverbial) i en annan sats: Att det regnar (subjekt) irriterar mig, Hon gillar att det regnar (objekt), Jag gillar idén att vi ska starta eget (efterställt attribut), Vi stannar inne om det regnar (adverbial).
2. Allmänt om funktion
Bisatsen har som regel en särskild inledare som signalerar dess semantiska och syntaktiska egenskaper, t.ex. en underordnande konjunktion (subjunktion) (om hon kommer), ett relativt led (vars far jag känner) eller ett interrogativt led (med vilken buss hon kommer). I svenskan har bisatsen oftast en särskild ordföljd: subjekt och satsadverbial kommer före det finita verbet (om du ändå inte kommer); huvudsats: Du kommer ändå inte). Dessutom kan hjälpverbet har/hade utelämnas i bisatser (om du [har/hade] ätit).
2.1. Attributiva bisatser
Attribut
eg.: egenskap l. benämning som tillägges (l. tillskrifves) ngn l. ngt.
En bisats som bestämmer huvudsatsen. En sats består av subjekt, predikat som hopfogas (s.k. nexus). Den prototypiska satsen har ett finit verb och ett subjekt.
Ofta uppfattas det finita verbet som satsens huvudord, kring vilket de övriga satsleden grupperar sig: verbet anger vilken sorts händelse eller tillstånd (aktionsart) som satsen betecknar.
Den attributiva satsen bestämmer eller utgör ett led till huvudordet.
Relativ
ställd i viss relation till
Det relativa ledet kan i svenskan uttryckas med ett relativt pronomen eller adverb: de människor med vilka vi umgås, den person vars brev du läste, den plats dit hon for, de resurser varav hälften är förbrukade. Det relativa ledet kan också vara outtryckt. I så fall saknar relativsatsen inledningsord eller också inleds den av subjunktionen som: de människor (som) vi umgås med.
Det bör vara en attributiv bisats om det inleds med: subjunktionen som; relativt pronomen, vilken, vars, vad; relativt adverb dit, där, då, var-, var-på, var-igenom, var-ifrån, var-för, var-med. -- anger en relation til huvudordet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av huvudsatsen.
2.2. Nominala bisatser
Nomen
sammanfattande benämning på substantiv o. adjektiv, stundom äv. inbegripande pronomen
Viktigaste funktion är att referera till nomen, t.ex. som subjekt, objekt och som rektion (styrd av preposition) eller – i genitiv – som genitivattribut.
I svenskan är att-satser och interrogativa bisatser nominalsatser. Interrogativa är grammatisk term använd om uttryck som signalerar fråga, t.ex. om pronomen och adverb (se följande artiklar), subjunktioner (om, huruvida), huvudsatser (Vem kommer? Kommer hon?), bisatser (Jag undrar vem som kommer. Jag undrar om hon kommer
Det bör vara en nominal bisats om det inleds med: att; frågesatser, hur, hurdan, huruvida, om, vilka, vilken, vilkendera, vilket. -- som preciserar information till substantivet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av satsen.
2.3. Adverbiella bisatser
Adverbial
som tillhör l. utmärker adverb; adverbs
De är bestämmande till verbet: tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning.
Adverbial kan vara partikeladverbial, objektliknande adverbial eller övriga adverbial. Partikeladverbial kännetecknas av partikel utan rektion: slå av/till/bort/ut, ta fram/bort/runt, kasta/till/bort/ut/runt etc..
Partikel
partikel, (latin partiʹcula ’liten del’, ’partikel’, diminutivform av pars, genitiv paʹrtis, ’del’) vag språkvetenskaplig term för oböjligt småord. I svensk grammatik används termen mest om sådana betonade adverb och prepositioner som bildar en betydelsemässigt enhetlig förbindelse tillsammans med ett föregående obetonat verb: slarva bort, fråga ut, skruva av, köra om;
Rektion
språkvetenskaplig term för relationen mellan ett styrande led och kasus i det styrda ledet. I tyskan styr t.ex. mit ’med’, ähnlich ’lik’ och danken ’tacka’ alla dativ.
I svensk grammatik står termen för den funktion som det nominala ledet i en prepositionsfras har i förhållande till prepositionen. I frasen bakom de blå gardinerna är alltså de blå gardinerna rektion till bakom.
Det bör vara en adverbial bisats om det inleds med: annat än övriga bisatser. -- beskriver tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning. Det ges av kontext om det är en adverbial bisats.