Sida 1 av 1

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-13 22:06:05
av Sisyfos
Äntligen är det dags att inleda en ny tråd om kul grammatik och språklära. Förvisso fanns det inget vägande intresse för språktråden när den inleddes 3:e april emellertid verkar intresset ha till tagit. Särskilt fanns funderingar om just bisatser och därav blir det temat för denna vecka.

BISATS -- KÄLLA NE

1. Innebörd
Bisats, sats som själv är satsdel (t.ex. subjekt, objekt, attribut eller adverbial) i en annan sats: Att det regnar (subjekt) irriterar mig, Hon gillar att det regnar (objekt), Jag gillar idén att vi ska starta eget (efterställt attribut), Vi stannar inne om det regnar (adverbial).

2. Allmänt om funktion
Bisatsen har som regel en särskild inledare som signalerar dess semantiska och syntaktiska egenskaper, t.ex. en underordnande konjunktion (subjunktion) (om hon kommer), ett relativt led (vars far jag känner) eller ett interrogativt led (med vilken buss hon kommer). I svenskan har bisatsen oftast en särskild ordföljd: subjekt och satsadverbial kommer före det finita verbet (om du ändå inte kommer); huvudsats: Du kommer ändå inte). Dessutom kan hjälpverbet har/hade utelämnas i bisatser (om du [har/hade] ätit).

2.1. Attributiva bisatser
Attribut
eg.: egenskap l. benämning som tillägges (l. tillskrifves) ngn l. ngt.

En bisats som bestämmer huvudsatsen. En sats består av subjekt, predikat som hopfogas (s.k. nexus). Den prototypiska satsen har ett finit verb och ett subjekt.

Ofta uppfattas det finita verbet som satsens huvudord, kring vilket de övriga satsleden grupperar sig: verbet anger vilken sorts händelse eller tillstånd (aktionsart) som satsen betecknar.

Den attributiva satsen bestämmer eller utgör ett led till huvudordet.
Relativ
ställd i viss relation till


Det relativa ledet kan i svenskan uttryckas med ett relativt pronomen eller adverb: de människor med vilka vi umgås, den person vars brev du läste, den plats dit hon for, de resurser varav hälften är förbrukade. Det relativa ledet kan också vara outtryckt. I så fall saknar relativsatsen inledningsord eller också inleds den av subjunktionen som: de människor (som) vi umgås med.

Det bör vara en attributiv bisats om det inleds med: subjunktionen som; relativt pronomen, vilken, vars, vad; relativt adverb dit, där, då, var-, var-på, var-igenom, var-ifrån, var-för, var-med. -- anger en relation til huvudordet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av huvudsatsen.

2.2. Nominala bisatser
Nomen
sammanfattande benämning på substantiv o. adjektiv, stundom äv. inbegripande pronomen

Viktigaste funktion är att referera till nomen, t.ex. som subjekt, objekt och som rektion (styrd av preposition) eller – i genitiv – som genitivattribut.

I svenskan är att-satser och interrogativa bisatser nominalsatser. Interrogativa är grammatisk term använd om uttryck som signalerar fråga, t.ex. om pronomen och adverb (se följande artiklar), subjunktioner (om, huruvida), huvudsatser (Vem kommer? Kommer hon?), bisatser (Jag undrar vem som kommer. Jag undrar om hon kommer

Det bör vara en nominal bisats om det inleds med: att; frågesatser, hur, hurdan, huruvida, om, vilka, vilken, vilkendera, vilket. -- som preciserar information till substantivet. Och tillägger information till bakgrundsinformation som ges av satsen.
2.3. Adverbiella bisatser
Adverbial
som tillhör l. utmärker adverb; adverbs

De är bestämmande till verbet: tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning.

Adverbial kan vara partikeladverbial, objektliknande adverbial eller övriga adverbial. Partikeladverbial kännetecknas av partikel utan rektion: slå av/till/bort/ut, ta fram/bort/runt, kasta/till/bort/ut/runt etc..

Partikel
partikel, (latin partiʹcula ’liten del’, ’partikel’, diminutivform av pars, genitiv paʹrtis, ’del’) vag språkvetenskaplig term för oböjligt småord. I svensk grammatik används termen mest om sådana betonade adverb och prepositioner som bildar en betydelsemässigt enhetlig förbindelse tillsammans med ett föregående obetonat verb: slarva bort, fråga ut, skruva av, köra om;

Rektion
språkvetenskaplig term för relationen mellan ett styrande led och kasus i det styrda ledet. I tyskan styr t.ex. mit ’med’, ähnlich ’lik’ och danken ’tacka’ alla dativ.
I svensk grammatik står termen för den funktion som det nominala ledet i en prepositionsfras har i förhållande till prepositionen. I frasen bakom de blå gardinerna är alltså de blå gardinerna rektion till bakom.

Det bör vara en adverbial bisats om det inleds med: annat än övriga bisatser. -- beskriver tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel, omfattning. Det ges av kontext om det är en adverbial bisats.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-13 22:36:48
av Sisyfos
HGJ skrev:Jag ska ge dig några nominala bisatser i blått.

Nominal bisats som fungerar som rektion till preposition:

Tiggeriförbudet handlar om att man vill att slippa se dessa människor i ens direkta närhet.

Nominal bisats som fungerar som direkt objekt:

Mamma vet bäst vad sin superstar vill ha.

Nominal bisats som fungerar som subjekt:

När det "ska" vara det ena eller andra diskuteras här.

Nominal bisats som fungerar som egentligt subjekt:

Det spelar ingen roll att man förstår vad som menas.

Nominal bisats som fungerar som direkt objekt:

Jag kan inte säga att jag har bra koll.

Nominal bisats som fungerar som direkt objekt:

Jag tycker det är helt klart att det ska vara "sin direkta närhet".

Nominal bisats som fungerar som egentligt subjekt:

Jag tycker det är helt klart att det ska vara "sin direkta närhet".

Nominal bisats som fungerar som direkt objekt:

Undrar om det är den person som skrev ingressen som gjorde fel.


Tack för ditt bidrag.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 2:12:04
av Vildsvin
Sisyfos skrev:I tyskan styr t.ex. mit ’med’, ähnlich ’lik’ och danken ’tacka’ alla dativ.

Jag ser det inte så eftersom indoeuropeiskan hade kasuset instrumentalis för att markera att något skedde med något. I fornhögtyskan kom instrumentalis att att få samma böjningsform som dativ omkring år 1000. Så att säga att "mit" styr dativ är historiskt missvisande, när det moderna tyska dativet egentligen är en blandning av dativ och instrumentalis.

"Ähnlich" kunde under medeltiden ha både genitiv och dativ. Åtminstone mellan 1750 och 1920 användes bara dativ. Men på senare tid har genitiv börjat dyka upp igen. https://books.google.se/books?id=vdI5AA ... iv&f=false

"Danken" användes ursprungligen i fraser av typen "säga tack till Gud för något", vilket ju gör att Gud står i dativ och saken i ackusativ. Senare började man använda det om människor och ackusativobjektet blev inte längre obligatoriskt. Men dativ följer med av vana.

En annan utveckling är att uttrycket "dank sei" (tack vare) på 1800-talet började användas som en preposition med dativ, numera förkortat till "dank" och allt oftare med genitiv.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 10:29:13
av Sisyfos
Tack för synpunkterna Vildsvin. Efter att ha beaktat vad du skrev är jag beredd att omvärdera uppfattning.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 17:44:57
av nescio
Sisyfos skrev:Äntligen är det dags att inleda en ny tråd om kul grammatik och språklära.
Är det här ditt specialintresse?

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 18:56:19
av Sisyfos
nescio skrev:
Sisyfos skrev:Äntligen är det dags att inleda en ny tråd om kul grammatik och språklära.
Är det här ditt specialintresse?


Det är ett av mina "intressanta intressen", d.v.s. ett special intresse. Men visst är det kul med grammatik? Det är om språkets byggstenar. Med hjälp av grammatiken kan vi skapa de mest förträffliga språkliga fundament.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 19:07:16
av Pinghis Khan
I egenskap av typ dyslektiker känner jag mig kränkt av den här tråden.
Jag vill poängtera att man kan ha kul utan grammatik.

Språktråden om kul grammatik och språklära -- Bisatser

InläggPostat: 2018-04-18 19:15:53
av Sisyfos
Pinghis Khan skrev:I egenskap av typ dyslektiker känner jag mig kränkt av den här tråden.
Jag vill poängtera att man kan ha kul utan grammatik.


En tråd kan inte vara kränkande, såvida den inte är riktad mot dig. Den är inte riktad mot någon personligen. Tråden är en sammanställning av kul grammatik, härvid bisatser. Om du är intresserad av grammatik är du mer än gärna välkommen att diskutera det. Helst om bisatser, men om du har önskemål om nästa vecka ser jag till att skapa en tråd som handlar om kul grammatik som du är intresserad av.

Jag håller med dig om att det är fullt möjligt att ha kul även utan grammatik.