HGJ skrev:Just det. Här har nescio rätt och Sisyfos fel. Hade det stått vilka i stället för de – som Sisyfos varit inne på i sitt första svar – hade det varit fråga om en bisats, dock inte någon nominal sådan.
Du framför inte något stöd för ditt argument. Istället för att endast hävda något är rätt eller fel utan att ge stöd för ens resonemang, ställer jag upp flera villkor nedan för att ge stöd för min argumentation. Jag hade kunnat säga att du har fel och annan rätt -- men det innebär inte att det är rätt då SAG påvisar annat.
Vad Svenska Akademien Grammatik påvisar anser jag väga tyngre än en godtycklig åsikt i stil med: Du har fel han har rätt.
Sisyfos skrev:Varför hade det inte kunnat vara en nominal bisats? Du får argumentera för din tes. Vad för typ av bisats hade det rört sig om enligt ditt tycke?
F.ö. finns det en tråd om bisatser.
Svaret har ännu inte besvarats.
Enligt Svenska Akademiens GrammatikNominala bisatser § 46–82
§ 46. Översikt. Nominala bisatser, dvs. narrativa, interrogativa och expressiva
bisatser, kan ha olika nominala funktioner: som subjekt, objekt och rektion. När
en nominal bisats står som subjekt är den vanligen postponerad. Narrativa och interrogativa
bisatser kan också ha funktion som nominalt predikativ eller som appositionellt
attribut.
§ 65. Oavgjord sanningshalt. I en satsfogning med interrogativ bisats är inte bisatsens
sanningshalt avgjord, och matrissatsen handlar om just denna oavgjorda
sanningshalt. Matrissatsens predikat kan då tillhöra någon av följande semantiska
typer (r = propositionen i rogativ bisats, k = propositionen i kvesitiv bisats, x (och y)
= det som söks med den interrogativa satsbasen):
c) Kännedom. En person känner till, lär känna eller meddelar sanningshalten
för r eller värdet för x i k:1
ana, begripa, fatta, förstå, glömma, ha klart för sig, ha reda på, inse, komma ihåg,
känna till, minnas, vara medveten om, veta; höras, kännas, märkas, stå klart för,
stå någonstans, synas, vara bekant, vara säkert, vara känt, vara omöjligt att säga,
vara tveksamt, vara ovisst
dra sig till minnes; erinra sig, falla ur minnet, (få) höra, få klart för sig, få reda på,
(få) se, få veta, ge akt på, komma på, komma underfund med, konstatera, känna,
läsa, märka, notera, observera, tappa bort, uppfatta, upptäcka; bli klart för, gå
upp för
anteckna, avslöja, berätta, beskriva, bevisa, demonstrera, dölja, erkänna, förklara,
hemlighålla, informera, låta förstå, lära ut, läsa upp, meddela, notera, påminna
om, rapportera, skriva (ner), säga, tala om, tiga om, undervisa om, upplysa, visa
Narrativa bisatser § 59–63
§ 59. Subjunktion och utelämning av subjunktion. Den narrativa bisatsen
inleds av den basala subjunktionen att (Konjn, subjn, infm. § 7: b):1
Är det rimligt att hälften av företagets kostnader går till löner? (S)
Subjunktionen kan i många fall utelämnas. Narrativ sats utan subjunktion förekommer
oftare efter vanliga adjektiv och verb än efter mindre vanliga.2
Han sa (att) Svensson skulle komma.
?Han hävdade {att/?1} Svensson skulle komma.
Det var hyggligt (att) du ville komma.
?Det var sympatiskt {att/?1} du ville komma.
Utelämning av subjunktion sker vidare hellre när bisatsens början ändå är lätt att
identifiera. Sålunda utelämnas hellre att när bisatsen följer direkt på verbet eller
adjektivet än om den skiljs därifrån av andra bestämningar eller om bisatsens subjekt
står i nominativ.
Det var snällt (att) du ville komma.
Det var snällt av dig {att/?1} du ville komma.
Det var trevligt (att) du ville komma.
Det var trevligt för oss alla {att/?1} du ville komma.
Vi har hoppats (att) han skulle komma hem till jul.
Vi har hoppats i flera år {att/?1} han skulle komma hem till jul.
Dom sa jag skulle försöka en gång till i kväll. (R)
Han sa till oss att Ronnie gav honom instruktioner! (R)
§ 80. Förvåning och/eller värdering. Den expressiva bisatsen inleds oftast av
en satsbas (ett expressivt led) som vanligtvis innehåller vad, vilken, så eller sådan,
eventuellt följd av som.
Eftersom nominala bisatser, innefattar en värderande eller frågande bisatser, enligt SAG (fastän du hävdat motsatsen), anser jag att
vilka faktiskt kan utgöra en nominal bisats.
HGJ skrev:Hade det stått vilka i stället för de – som Sisyfos varit inne på i sitt första svar – hade det varit fråga om en bisats, dock inte någon nominal sådan.
HGJ har fel om SAG som stödjer min åsikt ska tillmätas betydelse. Om HGJ åsikt väger tyngre än SAG, d.v.s. HGJ grammatiska kännedom, häri som står i strid med SAG, är mer auktoritär än SAG så har HGJ rätt.