AspergerForum

Vet inte om det här intresserar någon, men jag behöver koncentrera hjärnan på något annat än tjafsiga debatter som jag ändå bara förlorar.
Jag följer här inte periodiska systemet, utan går i bokstavsordning.
Var vänlig ha i åtanke att jag är humanist och inte kan så mycket kemi.

Ac, aktinium - från det grekiska ordet för stråle. Radioaktivt och används inte till något särskilt.
Ag, silver - heter på latin argentum (vilket även kan betyda pengar). Används bl.a. till smycken.
Al, aluminium - från latinets alumen, bittert salt. Används till läskburkar, flygplanskroppar, fälgar, färgämnen, takplåt, etc.
Am, americium - ligger under europium, varpå man tyckte att americium passade bra. Används bl.a. i brandvarnare.
Ar, argon - från grekiskans ord för lat, inaktiv, då det knappt går att få att reagera kemiskt.
Används bl.a. i glödlampor och som förpackningsgas.
As, arsenik - kommer från ett gammalt syriskt ord för gult. Mycket giftigt och används bl.a. i bekämpningsmedel.
At, astat. Från grekiskans astatos, instabil. Otäck jäkel. Går inte att använda till någonting. Radioaktiv.
Au, guld. Heter på latin aurum. Används som smyckesmetall, inom medicin, etc.

B, bor - från mineralet borax, vilket betyder vit på arabiska. Giftigt. Används till optiska ljusfibrer, i fyrverkerier och i rengöringsmedel.
Ba, barium - från grekiskans barys, tung. Används i kontrastmedel och i tomtebloss.
Be, beryllium - används bl.a. i legeringar och inom kärnvapenindustrin. Duktigt giftigt. Ett mycket gammalt ord, troligen från sanskrit. Sägs betyda "att bli blek."
Bh, bohrium - transuran, går inte att använda. Efter danske kemisten Niels Bohr.
Bi, vismut - från tyskans weisse masse, vit massa. Används i legeringar, som skydd mot joniserande strålning, i hagelkulor, i magneter, etc.
Bk, berkelium - döpt efter Berkeley, Kalifornien, där det upptäcktes på University of California Radiation Laboratory. Transuran, ej användbar.
Br, brom - från latinets bromos, stank. Mycket frätande. Användes förr i mediciner.

C, kol - heter på latin carbo. Förutsättning för liv. Grafit används som smörjmedel och i blyertspennor. Diamant används till skärverktyg, borrkronor och smycken. Stenkol används som bränsle. Träkol används i fyrverkerier. Aktivt kol används i filter samt medicinskt vid förgiftningar. Koldioxid används som skyddsgas och i dryck. Koldisulfid och koltetraklorid används som lösningsmedel. Kol är bra till mycket!
Ca, kalcium - hittar inget om namnet. Används i legeringar, cement, betong, pyroteknik och klorering av simbassänger. Mycket brandfarligt.
Cd, kadmium - från kadmeia, grekiska för zinkkarbonat. Mycket giftigt. Användes tidigare bl.a. i batterier.
Ce, cerium - uppkallat efter asteroiden Ceres. Används i vissa legeringar, i bildrör till TV-apparater, som katalysator, etc. Mycket lättantändligt.
Cf, californium - upptäcktes vid University of California. Transuran. Inte användbar.
Cl, klor - från grekiskans kloros, gulgrön, ljusgrön. Giftigt, miljöfarligt. Används i simbassänger, i vägsalt, m.m. Klorgas har använts som kemiskt vapen.
Cm, curium - efter Marie Curie. Radioaktivt, transuran. Ej användsbart.
Cn, copernicium - efter Nicolas Copernicus. Radioaktivt, går ej att använda.
Co, kobolt - efter tyska bergtroll, Kobolde. Används inom metallindustrin, strålterapi, som färgämne, etc. Har även använts för att göra ett av världens ruskigaste vapen, koboltbomben.
Cr, krom - från grekiskans kroma, färg. Används främst inom bilindustrin och i "smarta" textilier.
Cs, cesium - från latinets caesius, himmelsblå. Används inom oljeindustrin, i scintillationsdetektorer (mäter radioaktivt sönderfall) och i atomur.
Cu, koppar - betyder "metallen från Cypern". Livsnödvändigt spårämne. Används i plåt, som ledare i elkablar, i rör, propellrar, som mässing i blåsinstrument, i kokkärl, etc.

Db, dubnium - efter staden Dubna i Ryssland. Transuran. Radioaktiv. Inga användningsområden.
Ds, darmstadtium - upptäcktes i Darmstadt i Tyskland. Eftersom det har nummer 110 föreslogs först namnet policium, eftersom 110 är numret till tyska polisen! Radioaktivt, ej användbart.
Dy, dysprosium - från grekiskans dysprositos, "svår att få tag i". Används inte så mycket, mest i lasermaterial och lampor.
Er, erbium - efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Används bl.a. inom kärnkraft, medicin och som färgämne.
Es, einsteinium - ja, efter Albert Einstein. Transuran. Används främst inom forskning för framställning av ännu tyngre grundämnen.
Europium - efter Europa. Används bl.a. i TV-apparater och lampor.

Mer i morr'n!

Bästa tråden på länge ju

I sammanhanget måste jag bara tipsa om http://www.periodictable.com som kanske egentligen passar bättre i tråden för snygga bilder. Theodore Gray, som är mannen bakom siten, började med att bygga the periodic table table

Jag återkommer kanske med anekdoter och kompletteringar angående några ämnen när katten kommit lite längre i alfabetet.

Det finns en extended periodic table som i lite olika varianter går till 173 eller 210 med en 8:e och en 9:e rad.

nallen skrev:Bästa tråden på länge ju

I sammanhanget måste jag bara tipsa om http://www.periodictable.com som kanske egentligen passar bättre i tråden för snygga bilder. Theodore Gray, som är mannen bakom siten, började med att bygga the periodic table table

Jag återkommer kanske med anekdoter och kompletteringar angående några ämnen när katten kommit lite längre i alfabetet.

Tack! Och vilka fina bilder. Men att samla alla ämnen skulle ju inte gå...

Bra trådstart!

Jag vill bara tillägga följande:

Många grundämnen har fått sina namn efter mineral som har varit kända långt innan själva grundämnena upptäcktes. Aluminium kommer av alumen, ett mineral som på svenska heter alun. Metallen renframställdes första gången i början av 1800-talet och var då dyrbarare än guld. Det sägs att Frankrikes siste kejsare Napoleon III och kejsarinnan Eugénie åt på aluminiumtallrikar medan gästerna fick nöja sig med silvertallrikar. Latinets alumen kommer troligen av ett ord som betyder ”bitter”, urbesläktat med engelskans ale och svenskans öl, något att tänka på nästa gång man dricker öl ur en aluminiumburk.

Beryllium har fått sitt namn efter mineralet beryll som troligen är uppkallat efter den sydindiska staden Belur. Beryll användes förr till glasögon, ”brillor” (tyska Brille). Orden briljant och briljera är också besläktade med beryll och betecknar egentligen något som glänser som beryll. Mineralet var känt redan under antiken, men metallen beryllium upptäcktes inte förrän i slutet av 1700-talet

Kobolt (Kobalt, Kobold) var de tyska bergsmännens namn på ett mineral som till utseendet liknade silvermalm men som det inte gick att utvinna metall ur (med gamla tiders teknik). Kobolt ansågs dessutom kunna förstöra den äkta silvermalmen och göra gruvarbetarna sjuka. De trodde därför att malmen hade blivit förtrollad av ondskefulla gruvtomtar (Kobolde). Men trots allt är Kobolt ett livsnödvändigt grundämne som ingår i vitamin B12.

F, fluor - från latinets fluere, att flöda. Mycket giftigt och frätande. Används i halvledare, plattskärmar, för att etsa glas, i tandkräm och medicin, i plasttillverkning, m.m.
Fe, järn - på latin ferrum. Används till väldigt mycket. Viktigt spårämne.
Fl, flerovium - efter ryske kärnfysikern Georgi Flerov. Radioaktivt, går inte att använda.
Fm, fermium - efter kärnfysikern Enrico Fermi. Transuran, verkar inte kunna användas till något.
Fr, francium - franska fysikern Marguerite Perey döpte det efter sitt hemland. Radioaktivt, går inte att använda.
Ga, gallium - från Gallien, alltså det gamla romerska namnet på Frankrike. Används främst i halvledare.
Gd, gadolinium - efter finländske kemisten Johan Gadolin. Används inom kärnkraftsindustrin, i kontrastmedel och i ståltillverkning.
Ge, germanium - från nylatinets Germania, Tyskland. Används som halvledare, i lysrör, som katalysatorer, m.m.

H, väte - på latin hydrogen. Används i bränslecellsbilar. raketmotorer, i produktion av saltsyra och metanol, i fetthärdning, inom kärnkraften, m.m.
He, helium - Efter helios, solen. Används i kylanläggningar, i raketer, som halvledare, medicinskt, m.m.
Hf, hafnium - efter Hafnia, latin för Köpenhamn. Används främst i radiorör och glödlampor.
Hg, kvicksilver - från latinets hydroargentum, "vattensilver". Används i guld- och silvertillverkning, i lågenergilampor och lysrör, i termometrar, i desinfektionsmedel, m.m.
Ho, holmium - efter Stockholm (hittades i Ytterby gruva). Används inom kärnkraftsindustri, magnetfält, etc.
Hs, hassium - efter tyska staden Hessen. Transuran, går inte att använda.

Carbo = glödande kol, alltså namnat efter ämnet det fanns i.

Calcium = calx, latin, från det det fanns i med, kalksten.

I, jod - från grekiskans iodes, violfärgad. Används i desinfektionsmedel, koksalt, svartvit fotofilm och halogenlampor.
In, indium - från den blå nyansen indigo. Används i vissa legeringar, till vakuumförpackningar och inom elektroniken.
Ir, iridium - efter iris, regnbåge, då iridiums salter har starka färger. Används i elektriska kontakter och vissa legeringar.
K, kalium - från arabiskans al-qalyah, "aska från plantor". Viktigt spårämne.
Kr, krypton - från ett grekiskt ord som betyder "gömd". Används när man värmeisolerar fönster. Förekommer också i en del glödlampor. (Kryptonit finns förstås inte på riktigt...men det finns ett kul klipp där Staffan Dopping råkar (?) säga att han har lite grön kryptonit i fittan. )
La, lantan - från grekiskans lanthano, att räkna med. Används inom elektroniken.
Li, litium - från grekiskans litheos, sten. Används i legeringar, tvåltillverkning, mediciner mot bipolär sjukdom, etc.
Lr, lawrencium - efter amerikanske fysikern Ernest Lawrence. Aktinid, radioaktiv, finns inte i naturen.
Lu, lutetium - efter Lutetia, det forntida namnet på Paris. Används en del i oljeraffinaderier, men är mycket sällsynt och dyrt.
Lv, livermorium - efter Lawrence Livermore National Laboratory i USA. Extremt radioaktivt och går ej att använda.

Hallå Kahlokatt. Jätteintressant tråd, precis som alla andra "fakta om saker"-trådar du startat ! Tack !

Det finns en bok, med massor av fina illustrationer, om grundämnen, där författaren Theodore Gray beskriver de olika grundämnenas egenskaper och annat på ett underfundigt sätt.

http://www.litteraturmagazinet.se/theod ... cension/lm

Md, mendelevium - efter Dmitrij Mendelejev, den ryske kemist som kom på det periodiska systemet. Transuran, radioaktiv, ej användbar.
Mg, magnesium - efter fyndorten Magnesia i Grekland. Används i legeringar, datorer, mobiltelefoner, pyroteknik, etc.
Mn, mangan - namnet har samma ursprung som magnesium. Används bl.a. inom stålproduktion.
Mo, molybden - från grekiskans molybdos, bly (molybdenlegeringar förväxlades med blylegeringar). Används i legeringar.
Mt, meitnerium - efter en av mina idoler, österrikiska fysikern Lise Meitner. Transuran, inga användsningsområden.
N, kväve - på latin nitrogenium. Används som förpackningsgas, i vissa glödlampor, i däck, samt (främst) vid framställning av ammoniak.
Na, natrium - hittar inget om vad ordet betyder. Används i så skilda produkter som koksalt och propplösning!
Nb, niob - efter Tantalus dotter Niobe (i grekisk mytologi), då tantal och niob påminner mycket om varandra. Används i legeringar.
Nd, neodym - betyder ungefär "ny tvilling" på grekiska (ämnet separerades i två oxider, neodyma och praseodyma). Används bl.a. vid glastillverkning och i lasrar.
Ne, neon - efter det grekiska ordet för "ny". Används främst i reklamskyltar.
Ni, nickel - efter vad jag förstår är en Nickel en sorts ande i tysk folktro. Används i stål, magneter, robotik, batterier, gitarrsträngar, mynt, etc. Många (jag, bl.a.) är allergiska mot nickel.
No, nobelium - efter Alfred Nobel. Transuran, oanvändbar.
Np, neptunium - efter romerske havsguden Neptunus (förmodar jag). Transuran, oanvändbar.
O, syre - på latin oxygenium. Används inom medicinen, i rymddräkter, inom pappersindustrin, m.m.
Os, osmium - efter det grekiska ordet för "lukt" (osmiumtetroxid är giftigt och luktar hemskt). Används bl.a. i reservoarpennor, nålar för tonhuvud, katalysatorer och lageraxlar.


Fortsättning följer...

På engelska heter kalium potassium från pot ash, "urlakad växtaska i en kruka". I lite äldre kemiböcker på svenska kan man stöta på benämningen pottaska för kaliumkarbonat.

Natrium heter sodium på engelska, från soda (natriumkarbonat). Ordet soda lär komma från italienskan, spanskan eller latinet, men ursprunget är oklart, kanske är det ett lån från arabiskan - suda betyder "svår huvudvärk". Sodan skulle i så fall ha fått sitt namn för att den kan användas som botemedel mot huvudvärk.

Natron är en fransk benämning på (en typ av) soda, det lär vara ett lån från arabiskan, troligen via spanskan. Arabiskan kan i sin tur ha lånat ordet från grekiskan - nitron betyder helt enkelt soda. Men det grekiska ordet kan möjligen ha sitt ursprung i något afroasiatiskt språk. Soda heter nether på hebreiska.

Kahlokatt skrev:Np, neptunium - efter romerske havsguden Neptunus (förmodar jag).

Nja, grundämnet är uppkallat efter planeten Neptunus. Uran, neptunium och plutonium följer efter varandra i periodiska systemet, precis som Uranus, Neptunus och Pluto i solsystemet.

Namnen natrium och nitrogen har samma ursprung. Franskans nitre (från grekiskans nitron) användes lite slarvigt som benämning på olika natrium- och kaliumsalter, både soda (natriumkarbonat) och salpeter (kaliumnitrat). Namnet nitrogen kommer sig av att kväve är en beståndsdel i salpeter.

Kväve är ju egentligen bara luft från vilken man har avlägsnat syrgasen, därav det svenska namnet, liksom det tyska Stickstoff. Antoine Lavoisier, som var den som först beskrev kväve, kallade den del av luften som inte kunde underhålla liv för azote, grekiska för "utan liv". Namnet azote lever kvar i bl.a. ryskan och polskan (azot är kväve på polska), och i benämningar på vissa organiska kväveföreningar, t.ex. de ökända azofärgämnena.

P, fosfor - från grekiskans phosphoros, ljusbäraren (jmf. Lucifer). Ruskigt brandfarligt. Vit fosfor används i riktiga helvetesvapen. Fosfor ingår också i konstgödsel, tvättmedel, tandkräm (jo!), m.m.

Pa, protaktinium - radioaktiv, hälsovådlig, inga användningsområden. Betyder ungefär "actiniums förälder".

Pb, bly - på latin plumbum. Vansinnigt giftigt, men skyddar bra mot röntgenstrålning. Används även i elkablar, rörledningar, batterier, plåt, hagelammunition, m.m. Förr i världen trodde man bly var nyttigt och blandade det i vin (!), i ansiktskrämer och allt möjligt, naturligtvis med förgiftning som följd.

Pd, palladium - efter asteroiden Pallas. Används i smycken, tandfyllningar, samt inom elektronik och för katalysatorer.

Pm, prometium - efter Prometheus, ni vet han som stal elden från gudarna. Radioaktivt, går ej att använda. Finns inte i naturen.

Po, polonium - Marie Curie döpte det efter sitt ursprungsland Polen (som vid tiden för grundämnets upptäckt inte erkändes som ett oavhängigt land). Radioaktivt, används endast inom forskning. Ökänt för att ha tagit livet av ryske säkerhetsagenten Alexander Litvinenko. Förmodligen blev även Yassir Arafat giftmördad med polonium.

Pr, praseodym - betyder faktiskt "purjolökstvilling"! Praseodymsalter är nämligen gröna. Används i flygmotorer och båglampor.

Pt, platina - en ädelmetall. Från spanskans ord för "litet silver". Används i smycken, ledningar och kärl för laboratoriebruk, inom oljeindustrin, i avgasrenare, m.m.

Pu, plutonium - efter dvärgplaneten Pluto. Radioaktivt, ruskigt ämne som används i kärnvapen, men även i rymdsonder.

geocache skrev:Hallå Kahlokatt. Jätteintressant tråd, precis som alla andra "fakta om saker"-trådar du startat ! Tack !

Det finns en bok, med massor av fina illustrationer, om grundämnen, där författaren Theodore Gray beskriver de olika grundämnenas egenskaper och annat på ett underfundigt sätt.

http://www.litteraturmagazinet.se/theod ... cension/lm

Tack! Jag har bläddrat i den där boken på bibblan, men den är så otymplig att ta med sig hem...

Ra, radium - betyder "stråle" om jag inte minns fel. I dag används det knappt, men tidigare användes det till att måla klockvisare i självlysande färg. Läs den tragiska berättelsen om Radiumflickorna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiumflickorna

Rb, rubidium - från latinets rubidus, mörkröd. Används främst i atomur och vid datering av meteoriter! Förr användes det även i antidepressiva mediciner.

Re, rhenium - efter floden Rhen. Används i katalysatorer i bilar, i jetmotorer, elektronrör och glödtrådar, m.m.

Rutherfordium - efter fysikern Ernest Rutherford. Transuran, oanvändbar.

Rg, röntgenium - efter fysikern Wilhelm Conrad Röntgen. Röntgenium upptäcktes så sent som 1994. Radioaktivt, oanvändbart.

Rh, rodium - är som saltlösning rött och fick sitt namn från grekiskans ord för ros, rhodos. Används i avgasrenare, i smyckesplätering och inom elektronikindustrin.

Rn, radon - förmodligen samma etymologi som radium. Dess sönderfallsprodukter, radondöttrar, är mycket hälsovådliga. Radon används inte längre till något.

Ru, rutenium - efter Rutenien, ett historiskt område i Östeuropa. Används som katalysator och inom elektronikindustrin. Används även i smycken, pennspetsar, glödtrådar och keramikglasyrer, samt i en typ av solceller.

S, svavel - på latin sulphur. Från ett mycket gammalt proto-indo-europeiskt ord för "att brinna". Som ni alla säkert vet luktar svavel äggmök. Används främst inom industrin, t.ex. batteritillverkning, papperstillverkning och vulkanisering av gummi. Svavel finns också i krut och tändstickor.

Sb, antimon - på latin stibium. Namnet antimon (AN-ti-mån) är av okänt ursprung. Används inom glas- och keramikindustrin, pyrotekniken, samt som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Under antiken användes spetsglans (en antimonsulfid) i ögonsmink.

Sc, skandium - hittades i Ytterby gruva och döptes efter Skandinavien. Används tillsammans med aluminium främst inom flygindustrin och i sportartiklar.

Se, selen - efter grekiskans Selene, månen (eftersom tellur är döpt efter jorden). Spårämne. Används även inom bl.a. glastillverkning och i solceller.

Sg, seaborgium - efter kemisten och kärnfysikern Glenn T. Seaborg. Transuran, oanvändbar.

Si, kisel - på latin silicium, från silex, hård sten; flinta. Används främst inom elektroniken. Finns också i bröstimplantat och kontaktlinser.

Sm, samarium - efter ryske gruvingenjören Vasili Samarsky-Bykhovets. Används i magneter, kärnreaktorer och som katalysator, bl.a.

Sn, tenn - på latin stannum. Förmodligen är båda orden släkt med vårt ord "stång". Används i legeringar, inom elektroniken, som trådmaterial, m.m. Tidigare stötte man på det i form av stanniol.

Sr, strontium - efter skotska gruvbyn Strontian. Används främst för att blockera röntgenstrålning. Finns också i vissa tandkrämer, fyrverkerier och i fejkdiamanter.

Fortsättning följer...

Utö gruvor är känt för sina grundämnen.

http://www.sgu.se/evenemang/tavlingen-g ... -2014/uto/

Kahlokatt skrev:Kr, krypton - från ett grekiskt ord som betyder "gömd". Används när man värmeisolerar fönster. Förekommer också i en del glödlampor. (Kryptonit finns förstås inte på riktigt...men det finns ett kul klipp där Staffan Dopping råkar (?) säga att han har lite grön kryptonit i fittan. )