AspergerForum

River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

Moderator Alien: Avdelat från andra-sprak-an-svenska-pa-forumet-t41926.html

Lilla Gumman skrev:River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

Ja, må med skam melde at jeg ikke har satt meg så mye inn i det. Men utenfor Oslo og Østlandet, er det svært mange dialekter, og jeg tror at det var meningen å samle disse dialektene til et felles skriftspråk. Så nynorsk er altså ikke et eget språk, men en samling av dialekter (tror jeg.) Jeg er jo norsk, men om jeg reiser til forskjellige kanter av landet, så hadde jeg nok kanskje fått litt problemer her og der.

På en måte ligner nynorsk på svensk synes jeg, at det er enkelte ord som jeg ikke forstår.

Ellers i muntlig tale, så er det vel bare på Vestlandet at det snakkes nynorsk.

River skrev:

Lilla Gumman skrev:River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

Ja, må med skam melde at jeg ikke har satt meg så mye inn i det. Men utenfor Oslo og Østlandet, er det svært mange dialekter, og jeg tror at det var meningen å samle disse dialektene til et felles skriftspråk. Så nynorsk er altså ikke et eget språk, men en samling av dialekter (tror jeg.) Jeg er jo norsk, men om jeg reiser til forskjellige kanter av landet, så hadde jeg nok kanskje fått litt problemer her og der.

På en måte ligner nynorsk på svensk synes jeg, at det er enkelte ord som jeg ikke forstår.

Jag tror bokmål är det skriftspråk som danskarna hade med sig när de regerade Norge. Sedan var det någon som ville skapa ett skriftspråk som passade det norska språket bättre, och då blev det nynorsk.

Huggorm skrev:

River skrev:

Lilla Gumman skrev:River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

Ja, må med skam melde at jeg ikke har satt meg så mye inn i det. Men utenfor Oslo og Østlandet, er det svært mange dialekter, og jeg tror at det var meningen å samle disse dialektene til et felles skriftspråk. Så nynorsk er altså ikke et eget språk, men en samling av dialekter (tror jeg.) Jeg er jo norsk, men om jeg reiser til forskjellige kanter av landet, så hadde jeg nok kanskje fått litt problemer her og der.

På en måte ligner nynorsk på svensk synes jeg, at det er enkelte ord som jeg ikke forstår.

Jag tror bokmål är det skriftspråk som danskarna hade med sig när de regerade Norge. Sedan var det någon som ville skapa ett skriftspråk som passade det norska språket bättre, och då blev det nynorsk.

Danskarna hade med sig danska – som kom att ersätta det inhemska norska skriftspråket. Det fanns för övrigt tendenser åt motsvarande håll i Sverige; i texter som skrevs i Sverige på 1500-talet är de försvagningar som kännetecknar danskan vanliga:

http://runeberg.org/histbib/1/0218.html

Må tw wette Anders Målere, Att wij vtaff wår troo tienere philipp Barberers berättilse, haffue förnummedt, huru såsom tw haffuer besteldt vm the wåninger och annen bygning, som wij wele haffue förandrede och förfärdigede opå Stocholms Slott, Szå haffue wij ther ett nådigt behag till, Och såsom tigh tillförenne wäl wetterligitt är, thet wij icke kunne wäl lijde the huus och wåninger, som med låghe taak och trottzninger bygde äre, synnerligen ther wij dagligen skole wijstes vdi.

Märk t.ex. prepositionen vdi – med d i stället för t – samt infinitiverna haffue, lijde och wijstes – med e istället för a – och presens indikativ tredje person pluralis äre – med e i stället för o. (Däremot utaff och taak utan försvagning; danskan har tag.)

Sedan Norges förening med Danmark upphört ville norrmännen skapa ett eget skriftspråk. En väg att gå var att förnorska det danska skriftspråk man hade tillgång till. Bland annat återinförde man ptk där danskan har försvagning till bdg och införde dubbelteckning av lång konsonant i ordslut. Bog blev bok, tag blev tak, tak blev takk, udtryk blev uttrykk och indtryk blev inntrykk (bland mycket annat). Resultatet är dagens bokmål. En radikalare lösning var nynorsk, som främst bygger på dialekterna i västra Norge, där befolkningen var minst danskpåverkad.

HGJ skrev:

Huggorm skrev:

River skrev:Ja, må med skam melde at jeg ikke har satt meg så mye inn i det. Men utenfor Oslo og Østlandet, er det svært mange dialekter, og jeg tror at det var meningen å samle disse dialektene til et felles skriftspråk. Så nynorsk er altså ikke et eget språk, men en samling av dialekter (tror jeg.) Jeg er jo norsk, men om jeg reiser til forskjellige kanter av landet, så hadde jeg nok kanskje fått litt problemer her og der.

På en måte ligner nynorsk på svensk synes jeg, at det er enkelte ord som jeg ikke forstår.

Jag tror bokmål är det skriftspråk som danskarna hade med sig när de regerade Norge. Sedan var det någon som ville skapa ett skriftspråk som passade det norska språket bättre, och då blev det nynorsk.

Danskarna hade med sig danska – som kom att ersätta det inhemska norska skriftspråket. Det fanns för övrigt tendenser åt motsvarande håll i Sverige; i texter som skrevs i Sverige på 1500-talet är de försvagningar som kännetecknar danskan vanliga:

http://runeberg.org/histbib/1/0218.html

Må tw wette Anders Målere, Att wij vtaff wår troo tienere philipp Barberers berättilse, haffue förnummedt, huru såsom tw haffuer besteldt vm the wåninger och annen bygning, som wij wele haffue förandrede och förfärdigede opå Stocholms Slott, Szå haffue wij ther ett nådigt behag till, Och såsom tigh tillförenne wäl wetterligitt är, thet wij icke kunne wäl lijde the huus och wåninger, som med låghe taak och trottzninger bygde äre, synnerligen ther wij dagligen skole wijstes vdi.

Märk t.ex. prepositionen vdi – med d i stället för t – samt infinitiverna haffue, lijde och wijstes – med e istället för a – och presens indikativ tredje person pluralis äre – med e i stället för o. (Däremot utaff och taak utan försvagning; danskan har tag.)

Sedan Norges förening med Danmark upphört ville norrmännen skapa ett eget skriftspråk. En väg att gå var att förnorska det danska skriftspråk man hade tillgång till. Bland annat återinförde man ptk där danskan har försvagning till bdg och införde dubbelteckning av lång konsonant i ordslut. Bog blev bok, tag blev tak, tak blev takk, udtryk blev uttrykk och indtryk blev inntrykk (bland mycket annat). Resultatet är dagens bokmål. En radikalare lösning var nynorsk, som främst bygger på dialekterna i västra Norge, där befolkningen var minst danskpåverkad.

Fast o andra sidan pratade danskar, svenskar och norrmän något som kallades för dansk tunga under vikingatiden. Var bara olika dialekter inte åtskilda språk.

På 1100-talet slog den is­­ländska lagsamlingen Grágás fast att alla nordiska folkslag talade samma språk - "dansk tunga" eller "danskt mål". I dag vet historikerna att språket varierade i de olika länderna. Svenskarna och danskarna talade nämligen dialekten fornöstnordiska, medan vikingarna i Norge talade fornvästnordiska.

http://varldenshistoria.se/fraga-oss/vi ... vikingarna

HGJ skrev:

Huggorm skrev:

River skrev:Ja, må med skam melde at jeg ikke har satt meg så mye inn i det. Men utenfor Oslo og Østlandet, er det svært mange dialekter, og jeg tror at det var meningen å samle disse dialektene til et felles skriftspråk. Så nynorsk er altså ikke et eget språk, men en samling av dialekter (tror jeg.) Jeg er jo norsk, men om jeg reiser til forskjellige kanter av landet, så hadde jeg nok kanskje fått litt problemer her og der.

På en måte ligner nynorsk på svensk synes jeg, at det er enkelte ord som jeg ikke forstår.

Jag tror bokmål är det skriftspråk som danskarna hade med sig när de regerade Norge. Sedan var det någon som ville skapa ett skriftspråk som passade det norska språket bättre, och då blev det nynorsk.

Danskarna hade med sig danska – som kom att ersätta det inhemska norska skriftspråket. Det fanns för övrigt tendenser åt motsvarande håll i Sverige; i texter som skrevs i Sverige på 1500-talet är de försvagningar som kännetecknar danskan vanliga:

http://runeberg.org/histbib/1/0218.html

Må tw wette Anders Målere, Att wij vtaff wår troo tienere philipp Barberers berättilse, haffue förnummedt, huru såsom tw haffuer besteldt vm the wåninger och annen bygning, som wij wele haffue förandrede och förfärdigede opå Stocholms Slott, Szå haffue wij ther ett nådigt behag till, Och såsom tigh tillförenne wäl wetterligitt är, thet wij icke kunne wäl lijde the huus och wåninger, som med låghe taak och trottzninger bygde äre, synnerligen ther wij dagligen skole wijstes vdi.

Märk t.ex. prepositionen vdi – med d i stället för t – samt infinitiverna haffue, lijde och wijstes – med e istället för a – och presens indikativ tredje person pluralis äre – med e i stället för o. (Däremot utaff och taak utan försvagning; danskan har tag.)

Sedan Norges förening med Danmark upphört ville norrmännen skapa ett eget skriftspråk. En väg att gå var att förnorska det danska skriftspråk man hade tillgång till. Bland annat återinförde man ptk där danskan har försvagning till bdg och införde dubbelteckning av lång konsonant i ordslut. Bog blev bok, tag blev tak, tak blev takk, udtryk blev uttrykk och indtryk blev inntrykk (bland mycket annat). Resultatet är dagens bokmål. En radikalare lösning var nynorsk, som främst bygger på dialekterna i västra Norge, där befolkningen var minst danskpåverkad.

Ja, kan hende er nynorsk ekte norsk, eller ihvertfall den fremste kime til det.

Lilla Gumman skrev:River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

bokmål är förnorskad danska
nynorsk är förnorskad svenska

ungefär så iaf

till ex blomma är bokmål blomst och nynorsk blome

Heidi79 skrev:

Lilla Gumman skrev:River, får jag fråga dig varför ni norrmän har både bokmål och nynorsk? Hur kommer det sig att ni inte kan enas om ett gemensamt språk? Och skiljer sig verkligen bokmål och nynorsk så mycket åt?

bokmål är förnorskad danska
nynorsk är förnorskad svenska

ungefär så iaf

Det är många i Norge som tror att nynorsk är nästan svenska men det är det inte. Som svensk är det svårare att läsa nynorsk än bokmål. Men vissa ord i nynorsk är närmare svenska än i bokmål, det är sant. Som vecka, det heter "uke" på bokmål och "veke" på nynorsk. Eller mås, som heter "måke" på bokmål och "måse" på nynorsk

svenska gatan
bokmål gaten
nynorsk gata

svenska snickare
bokmål snekker
nynorsk snikkar

svenska ljus
bokmål lys
nynorsk ljos

svenska kyrkan
bokmål kirken
nynorsk kyrkja

svenska hjärta
bokmål hjerte
nynorsk hjarta

svenska blomma
bokmål blomst
nynorsk blome

mycket så där

Måste vara oerhört kostsamt att upprätthålla två språk samtidigt. Stackars skolelever. Vilket språk är det som myndigheter och skolväsende godkänner?

plåtmonster skrev:Måste vara oerhört kostsamt att upprätthålla två språk samtidigt. Stackars skolelever. Vilket språk är det som myndigheter och skolväsende godkänner?

båda.. och alla måste skriva på båda.. tyärr
inte tycker vore lagligt

Heidi79 skrev:svenska gatan
bokmål gaten
nynorsk gata

svenska snickare
bokmål snekker
nynorsk snikkar

svenska ljus
bokmål lys
nynorsk ljos

svenska kyrkan
bokmål kirken
nynorsk kyrkja

svenska hjärta
bokmål hjerte
nynorsk hjarta

svenska blomma
bokmål blomst
nynorsk blome

mycket så där

Men allt är ju egentligen samma, det är bara lite olika böjningar.

@Heidi79, Du bor i Norge? Så om man t.ex ansöker om bostadsbidrag så måste man skicka in blanketten i två exemplar på varsitt språk?

Gissar att tvåspråkigheten mellan bok- och nynorska tar slut någon gång efter oljan är slut.

plåtmonster skrev:@Heidi79, Du bor i Norge? Så om man t.ex ansöker om bostadsbidrag så måste man skicka in blanketten i två exemplar på varsitt språk?

Tvärtom, myndigheterna måste erbjuda information på båda språk men privatpersoner behöver ju bara svara på sitt modersmål. Men språken är så lika så alla förstår ju i alla fall även om det kan vara svårt att skriva på andra språket.

plåtmonster skrev:@Heidi79, Du bor i Norge? Så om man t.ex ansöker om bostadsbidrag så måste man skicka in blanketten i två exemplar på varsitt språk?

Gissar att tvåspråkigheten mellan bok- och nynorska tar slut någon gång efter oljan är slut.

Ja bor i Norge. Man får skicka ansökning på den norska man vill. Men att i skolan måste man lära båda.

Heidi79 skrev:i skolan måste man lära båda.

Galet.

Skall man vara riktigt effektiv så är det väl engelska och inte norska man skall satsa på.

Vilket språk är det annars som är mest gångbart på jobb och kommersiellt osv..?
En sådan enkel sak på vilket språk som TV textar, biotexter, bruksanvisning osv. På wikipedia så verkar bokmål vara det största.

Tycker du att man ska satsa på ett annat språk än sitt modersmål? Allt ens lands litteratur bara i sopkorgen och så blir vi alla andra klassens engelsktalande.

Nej, Norge gör rätt. De satsar på glesbygden och dialekterna, därav nynorsk.

Nu jobbar jag inte längre, men jag hade då sannerligen oftare nytta av mina kunskaper i svenska språket än av min engelska. Och TV i Sverige textas på svenska. Frågan är hur de gör i Norge, kan man välja att ställa in TV:s textning på antingen bokmål el nynorsk?

Koncernspråk är ofta på engelska, samma för avancerad litteratur, viktiga kontakter (som ofta är internationella), osv. Det är inte antingen eller. Men det lönar sig oftast inte lönemässigt att fördjupa sig i det egna språket utöver som rent social eller hobbyverksamhet för många.

Inom byggsektorn i Oslo blir det mer och mer nödvändigt att kunna engelska nu. Förr var det bara svenskar och polacker som var där och gästarbetade men nu är det folk från hela världen. Det har varit engelsktalande på nästan varje arbetsplats jag varit på de senaste åren.

Ja, att kunna engelska är förstås viktigt, det är ju därför alla lär sig engelska i skolan. Men jag förstår inte att det behöver vara någon motsättning till att fördjupa sig i sitt eget språk. Svenska författare skriver på svenska. Lärare och journalister bör kunna bra svenska etc. Jag skulle tro att ju bättre man kan sitt modersmål, desto bättre blir ens engelska också.

Norska, danska och svenska är som jag ser det såpass besläktade att man skulle kunna se det som ett språk.

Alien skrev:Men jag förstår inte att det behöver vara någon motsättning till att fördjupa sig i sitt eget språk.

Tid, ork och pengar? (tid är pengar)

Alien skrev:Ja, att kunna engelska är förstås viktigt, det är ju därför alla lär sig engelska i skolan. Men jag förstår inte att det behöver vara någon motsättning till att fördjupa sig i sitt eget språk. Svenska författare skriver på svenska. Lärare och journalister bör kunna bra svenska etc. Jag skulle tro att ju bättre man kan sitt modersmål, desto bättre blir ens engelska också.

Beredd att hålla med av samma anledning - det är därför modersmålsundervisning till t ex invandrare är viktigt.

Men lärare och journalister måste också hålla sig á jour i vad som händer i deras område - för journalister kanske vad som händer i Ukraina, en lärare inom det senaste inom kemin. Då finns det åtskilligt mycket mer och oftast bättre uppdaterad information på engelska då det är ett överlägset större fackspråk.