Re: Har folk börjat nia varandra?
Postat: 2011-09-14 14:03:18
Redan på 1990-talet fick jag i en kassa hör "var ni nöjd så?". Killen var i gymnasieåldern då.
En träffpunkt för alla - om Asperger syndrom
http://www.aspergerforum.se/
Inger skrev:Skulle vilja uppmana alla som inte har social fobi att ta för vana att vänligt säga till och upplysa dem om du-reformen. Om alla gör sin lilla insats i butikspersonalsupplysningsarbetet kanske de fattar till slut.
Abbreviation skrev:I affären kan det vara så enkelt att kassörskorna och anställda ofta blir frågade om saker i just ni-form ("Har ni slut på mjölk? Vart har ni tomaterna?") och därmed fallit in i en vana av att svara likadant.
Lakrits skrev:Inger skrev:Skulle vilja uppmana alla som inte har social fobi att ta för vana att vänligt säga till och upplysa dem om du-reformen. Om alla gör sin lilla insats i butikspersonalsupplysningsarbetet kanske de fattar till slut.
Men då kan jag ju inte längre svara dem
"Vi, Lakrits, farstus, kökes och sovrums Konung, samtycker till Vår undersåtes val av strumpor. Vi tar dem."
treeman skrev:Inger skrev:Då kan du flyta till Tyskland t ex. Här i Sverige så är det "du" som gäller och inget annat.
Får väl tänka över det då hehe.
Zombie skrev:Lakrits skrev:Inger skrev:Skulle vilja uppmana alla som inte har social fobi att ta för vana att vänligt säga till och upplysa dem om du-reformen. Om alla gör sin lilla insats i butikspersonalsupplysningsarbetet kanske de fattar till slut.
Men då kan jag ju inte längre svara dem
"Vi, Lakrits, farstus, kökes och sovrums Konung, samtycker till Vår undersåtes val av strumpor. Vi tar dem."
Då tycker jag det vore klädsamt om I städse togen fler än ett par. Någon trickle-down effect kan man begära.
Wine skrev:treeman skrev:Inger skrev:Då kan du flyta till Tyskland t ex. Här i Sverige så är det "du" som gäller och inget annat.
Får väl tänka över det då hehe.
Ska du flyta till Tyskland?
Inger skrev:Ni kan ju flytta dit tillsammans om ni inte klarar duande.
Abbreviation skrev:Personligen bryr jag mig inte det minsta om ifall jag blir niad av en ung person, eftersom jag vet att det är ett försök till att visa artighet. Skulle jag däremot bli niad av en äldre person, som var med under du-reformen, skulle jag nog undra lite över vad den försökte förmedla. Jag är hellre glad åt att någon försöker vara artig, än tjurig över att personen inte har koll på vad som historiskt ansetts som artigt. Samtidigt som det ansågs oartigt att nia ansågs det ju artigt att referera till en gift kvinna med makens yrkestitel och namn, någonting de flesta skulle se som ganska ohövligt och förminskande idag.
Till skillnad från Zombie har jag heller ingenting emot att tilltalas med förnamn av t ex myndighetspersoner. Jag uppfattar ingen oartighet där. Vad som är brukligt förändras med tiden.
Wine skrev:Fröken, frun, damen, herr, farbror och Ni tycker jag låter trevligt som tilltalsalternativ.
Wine skrev:Fröken, frun, damen, herr, farbror och Ni tycker jag låter trevligt som tilltalsalternativ.
Abbreviation skrev:Jag tror inte det ligger så mycket medveten tanke bakom. Visst kan man informera om du-reformen om man ser det som viktigt men det är även viktigt att vara medveten om att språket förändras och så även etiketten - det som ansågs vara oartigt förr är inte nödvändigtvis oartigt nu. Det kan mycket väl bli så att ni om en period generellt ses som ett artigt ord och att det införs i dagligt tal. De generationer som anser att ni är nedvärderande är ändå litet äldre och att envist hålla fast vid gamla associationer kring artighet fyller inget syfte i sig självt.
Personligen bryr jag mig inte det minsta om ifall jag blir niad av en ung person, eftersom jag vet att det är ett försök till att visa artighet.
Zombie skrev:Det där kulturmönstret är ett av våra djupast sittande överhuvudtaget — inte precis något som går bort i en excentrisk avkrok av världen på ett halvt århundrade — och det är också ett uppenbart fall av kränkning av mänskliga rättigheter. Men när det väl är etablerat kommer de allra flesta kvinnor (eller progressiva män) inte att ha någon praktisk möjlighet att protestera eller leva som de vill.