Flyktig skrev:men kommer jag någonsin att bli kär i mig själv? Ibland känner jag inte att jag förtjänar att bli frisk och jag känner för låg status för alla män.
Jag har varit kär och känt mig lockad av olika män. Har nyligen lockats av någon som jag tyckte var lite otäck tidigare, som är cirka 45 år gammal. Aldrig tidigare gillade män i den åldern. Jag är förresten jungfru. Jag är rädd att jag aldrig kommer att kunna vara intim. och jag har alltid en känsla av att män vill skada mig, utan att jag har upplevt det. Jag är arg på mig själv hela tiden. Ungefär. Om jag har en bra dag utan att tänka över eller dåliga känslor gentemot mig själv är det en avvikelse. Men vanligtvis är jag rädd att människor bara ser på mig som ett djur som inte borde leva.
Jag sörjer också lite över min bror som är 4 år yngre. Han har antagligen ännu mer asperger än jag, han jobbar nätter för att undvika människor så mycket som möjligt och han är nästan aldrig social eftersom han blir trött på att ha människor runt sig. Jag blir trött på nära relationer och är mer rädd för det, men jag bryr mig inte om att ha människor runt mig. Han är den typen som måste isolera sig i ett rum flera dagar senare om han är ute med människor. Låter verkligen tröttande. Så det visar bara att aspergers är något du inte vill ha. Och det är vi två i syskongruppen som har kämpat med mobbning, få vänner och vänner yngre än oss.
Jag har alltid gillat vargar, men i verkligheten är jag alltid fåren bland vargar. Jag beundrar alltid andra, säkert som ett försök att vara så själv, men då är jag alltid rädd för att falla tillbaka till att bli fullvärdig asperger och känna mig för ovärdig för mycket.
Inget jag har läst av dig tyder att du måste ha låg status eller att du faktiskt har det. Allt man tror om sig själv behöver inte vara sant, det kan vara svårt att älska sig själv. Man kan börja med att säga att ingen är perfekt, man kommer alltid ha brister men att man är nöjd med sig själv att man försöker, du får misslyckas, du gör ditt bästa. Eftersom du säger att du har rädsla för män, har du något sin haft en vänskapsrelation med en kille då? Om inte, då kanske det skrämmer. Kanske inte lika illa men jag har nog motsvarande otrygghet gentemot tjejer, då jag aldrig växt upp med en vänskapsrelation med en tjej, inte många vänskaper överlag heller.
Det är nog lätt att associera sig till de negativa aspekterna av Asperger men du får inte glömma att du är en människa, inte en diagnos och att du kan agera trots den. Hur många Aspergare klarar överhuvudtaget att bli och våga bli modeller, där sticker du ut positivt.
Postat: 2021-03-27 23:32:23
