Relationsproblem med en som har Asperger.
Postat: 2021-03-12 9:21:33
Mitt tips är för din egen sinnesfrids skull dejta en NT istället
En träffpunkt för alla - om Asperger syndrom
http://www.aspergerforum.se/
http://www.aspergerforum.se/relationsproblem-med-en-som-har-asperger-t58388-24.html
Paladinen skrev:Ibland måste man tyvärr inse att i vissa fall är autismen en för bred ravin som det inte går att bygga broar över.
Det går inte att hela tiden ge efterkall på vad man själv vill för en annan person , det spelar ingen roll hur kär man är . Säg tex att ni är sambo och du skulle få ett jobb på annan ort än där ni bor så kan ni inte flytta för han är för aspig för att lämna sin lägenhet så du måste tacka nej till jobbet eller om din dröm är att åka och se Tibet men det går inte för han är för aspig att lämna Sverige osv , du vill ha barn men hans aspighet klarar inte av barn osv osv . Det fungerar inte längden att försaka sig själv för en annan person .
Tmvh123 skrev:Paladinen skrev:Ibland måste man tyvärr inse att i vissa fall är autismen en för bred ravin som det inte går att bygga broar över.
Det går inte att hela tiden ge efterkall på vad man själv vill för en annan person , det spelar ingen roll hur kär man är . Säg tex att ni är sambo och du skulle få ett jobb på annan ort än där ni bor så kan ni inte flytta för han är för aspig för att lämna sin lägenhet så du måste tacka nej till jobbet eller om din dröm är att åka och se Tibet men det går inte för han är för aspig att lämna Sverige osv , du vill ha barn men hans aspighet klarar inte av barn osv osv . Det fungerar inte längden att försaka sig själv för en annan person .
Jo jag vet att jag kommer få lov och ge ganska mycket av mig själv om jag vill vara med honom, och det är jag beredd att göra på, liksom anpassa mig efter honom och livet men jag har inga problem med det.
Tmvh123 skrev:Dalaberger skrev:Nu har jag Asperger själv och dejtade en kvinna som hade autistiska drag, det påminner lite om det. Att jag lyckades fullständigt dränera henne på energi med mitt agerande, så att hon inte längre ville veta av mig. Jag trodde det var slut men bara dagar senare kontaktade hon mig igen och vi fortsatte umgås. Så det blev kanske bara för mycket på kort tid och han måste ta igen sig.
Det jag skulle göra är att kanske säga det som är uppenbart men ändå inte, att säga "om jag hade dumpat dig, hade jag inte varit kvar här". Att påpeka att hans upplevelse inte stämmer överens med verkligheten, du är fortfarande kvar med honom.
Jag skrev till honom exakt hur jag menade på ett sätt alla förstår, men känslan han fick sitter fortfarande kvar och är inte ännu inte nårbar, jag skrev att jag alltid kommer finnas här.
Men jag når honom inte, när man har asperger och får en sån här känsla, kommer den någonsin släppa, kommer den någonsin gå över?
För han svarar mig inte trots att jag har bett honom att prata med mig
Dalaberger skrev:Tmvh123 skrev:Dalaberger skrev:Nu har jag Asperger själv och dejtade en kvinna som hade autistiska drag, det påminner lite om det. Att jag lyckades fullständigt dränera henne på energi med mitt agerande, så att hon inte längre ville veta av mig. Jag trodde det var slut men bara dagar senare kontaktade hon mig igen och vi fortsatte umgås. Så det blev kanske bara för mycket på kort tid och han måste ta igen sig.
Det jag skulle göra är att kanske säga det som är uppenbart men ändå inte, att säga "om jag hade dumpat dig, hade jag inte varit kvar här". Att påpeka att hans upplevelse inte stämmer överens med verkligheten, du är fortfarande kvar med honom.
Jag skrev till honom exakt hur jag menade på ett sätt alla förstår, men känslan han fick sitter fortfarande kvar och är inte ännu inte nårbar, jag skrev att jag alltid kommer finnas här.
Men jag når honom inte, när man har asperger och får en sån här känsla, kommer den någonsin släppa, kommer den någonsin gå över?
För han svarar mig inte trots att jag har bett honom att prata med mig
Allt kan inte hänföras till Asperger, det blir ändå individuellt hur man reagerar på en sådan här situation. Om jag tar upp kvinnan igen, hon sårade mig oerhört och hon menade att det gjorde jag också. Men jag klarade av att släppa det för hennes skull medan hon fortfarande gick och tänkte på det veckor senare. Jag har en diagnos på pappret men inte hon. Så hur mycket man tar till sig beror på person helt enkelt. Asperger eller inte, vill han inte ta sig till vad du säger, så kan du bara vänta ut det, han kommer kanske till insikten till slut.
Tmvh123 skrev:exempelvis så skrev jag senast igår med en enkel förklaring
Tmvh123 skrev:Han kanske inte orkar med mig just nu
RapeRegs skrev:Tmvh123 skrev:exempelvis så skrev jag senast igår med en enkel förklaring
Så trots att han inte orkar delta i ditt drama så fortsätter du terrorisera honom? Varför inte bara låta honom vara några veckor?Tmvh123 skrev:Han kanske inte orkar med mig just nu
No shit Sherlock?
ShakeItOut skrev:Du måste ge honom det utrymme som det är tydligt att han behöver. Sluta skriv till honom för förklaringar, i dåligt skick psykiskt och stor press är ingen bra kombination. Vanligt att det låser sig totalt och då förvärras läget av att du kräver ord av honom.
Tmvh123 skrev:ShakeItOut skrev:Du måste ge honom det utrymme som det är tydligt att han behöver. Sluta skriv till honom för förklaringar, i dåligt skick psykiskt och stor press är ingen bra kombination. Vanligt att det låser sig totalt och då förvärras läget av att du kräver ord av honom.
Så jag ska vara tyst i några veckor framöver?
earlydayminer skrev:Har man lovat har man lovat har man lovat. Jag kanske kan tänka ut ett vackert svar men jag tror ärlighet varar längre. Jag tror du behöver gå vidare för det blir bara värre om du "tjatar" på honom. Det känns så.
Tmvh123 skrev:earlydayminer skrev:Har man lovat har man lovat har man lovat. Jag kanske kan tänka ut ett vackert svar men jag tror ärlighet varar längre. Jag tror du behöver gå vidare för det blir bara värre om du "tjatar" på honom. Det känns så.
Jo jag har fått den känslan jag också
earlydayminer skrev:Tmvh123 skrev:earlydayminer skrev:Har man lovat har man lovat har man lovat. Jag kanske kan tänka ut ett vackert svar men jag tror ärlighet varar längre. Jag tror du behöver gå vidare för det blir bara värre om du "tjatar" på honom. Det känns så.
Jo jag har fått den känslan jag också
Jag kan dela med mig av hur jag fungerar om det kanske ger en något enklare bild som möjligtvis är samma attribut som satte stopp. Är det märkligt att säga så med följande fråga: Vill du höra? Eller är det mer respektfull i en konversation. Snarare än att bara komma med sin egocentrism? Jag har en tendens...
Jag får känslan att du kommer tvinga honom att blocka dig.Tmvh123 skrev:RapeRegs skrev:Tmvh123 skrev:exempelvis så skrev jag senast igår med en enkel förklaring
Så trots att han inte orkar delta i ditt drama så fortsätter du terrorisera honom? Varför inte bara låta honom vara några veckor?Tmvh123 skrev:Han kanske inte orkar med mig just nu
No shit Sherlock?
Fast jag terroriserar inte, jag varnade att jag kommer höra av mig och om han inte gillar det så får han väl ta bort mig isåfall?