Hmm....det är bara jag. igen..som inte kan skriva så kort som Zombie...
Jo, jag har försökt lösa mina problem med intelligens. En multisjuk person som lever ensam, blir helt eller delvis fånge. Isolering bryter ned hjärnan, tragiskt i just mitt fall! Föreningar etc löser inte mina problem om jag inte kan gå eller ta mig ut.
Ingen annan lösning finns än någon form av ett kollektivt boende, med viss service, låg vårdnivå, men med gemenskaputrymmen och mysig matsal. Man kan oftast släpa sig fram ett tjugotal meter för att få lite skitsnack som rensar hjärnan!
Letade på svenska nätet i två års tid efter ett sådant boende, men det fanns icke ett enda. På en sida kunde man klicka för om man sökte ett boende för psykiskt sjuka ELLER för aspergare ELLER för döende ELLER för vårdpaket utan armar och ben ELLER för "
gamlaochsjuka". ??????????
Vad gör man? Jag är ju multisjuk och vill bara ha lite FOLK omkring mig. Måste alla vara så d..t väl ettiketerade i det här landet? FÅR man bara ha ETT enda handikapp? VA?
Så fanns det ju kollektiv för friska, storstädande och storbakande hurtbullar förstås, och där var jag INTE välkommen!
Tja luften gick väl ur mig där.
Jag sa till mig själv: Du är intelligent så TÄNK TÄNK TÄNK! Alla problem har väl en lösning? Då kopplade hjärnan om - och plötsligt sökt jag på Webben,
WORLDWIDE. Japp, då blev det ju fler napp alltså. För den rike tycktes det vimla av olika sjukhem i England. Irland blev något förvånat när mitt nödrop från Sverige damp ner: "Let me live with you, please! I'm, disabled!" De svarade inte ens, the fucking bastards!
I Holland vimlade det av "serviceflats" gotendach mauschdr veutslui, spuiknis, rotchtjmkuis - ja, och sen förstod jag ju inte så mycket mer är just ordet "serviceflat". Så jag åkte ner till Holland med sonen. Egentligen bara för att kolla läget, marijuanan och vara turist, MEN inom mig fanns:
Kunskap + kreativitet + tydlig målbild + andlighet = Resultat: efter några veckor hade jag faktiskt flyttat in i en serviceflat, 55+, som låg vid ett litet torg med samma namn som mitt andranamn Christinaplaas.
Shit, hur gick det där till? En omedveten tanke/längtan låg och pyrde, vilket påverkade utfallet av min kreativa skapelseprocess, så att jag dessvärre flyttade in tillsammans med en MAN, som visade sig vara en katastrof.
En sak vet jag (trots missslyckandet): det var inte en slump att jag hamnade i en servicelägenhet vid Christinaplaas i Holland, där entrévåningen bestod av gemenskapsutrymmen, inkludrande EN PUB! WOOOW!
"The Secrets of the Creative Human Mind". Vilken trevlig boktitel. Finns den boken eller måste jag skriva den själv?