Kidzi skrev:Tror aspies blir mobbade mer än de mobbar. Men alla är inte likadana. Tror man måste ha illvilligt uppsåt för att det ska vara mobbning.
Såhär kan man väl säga, ger man sig på någon som man
vet inte kan försvara sig så tycker jag det räknas som mobbning. Gränsar faktiskt till misshandel tycker jag.
Att intala sig att man inte gaddar ihop sig för att inte göra någon illa är ju bara självbedrägeri, det är en sådan sak som man rationalliserar som vuxen men som skulle skett på samma sätt i en sandlåda.
Man vet att kasta öknamn och förstöra andras kläder ligger i den barnsliga delen av reptilhjärnan så det gör man inte, det skulle ju fungera som bevis och det är inte acceptabelt i ett modernt samhälle.
Däremot är den mänskliga hjärnan bra på att upptäcka avvikelser hur gammal man än är, kanske undantag väldigt gamla personer som känner sig försvagade.
Det gör ju att man måste mobba mer sofistikerat för att andra ändå ska kunna köpa det man gör, det första är ju att få andra att tycka samma sak som man själv gör, personen man märkt som offer behöver andra se som mindre värd och därför måste offret hela tiden jobba för att den bilden helt inte ska infinna sig.
Att offret ska vara evigt tacksam till exempel, i den miljön kan även den uslaste av människor blåsa upp sig till något stort, eftersom man inte möter på motstånd.
En person som befinner sig lägst ner i hackordningen för man inte förstår eller kan försvara sig anses dock av de flesta som en fredad person.
Det finns ingen poäng med att hacka vidare eftersom personen inte kan utgöra ett hot och rubba ordningen som sådan, därför ska man inte försöka ta någon plats och förstå så mycket för då ska andra picka till personen fast man inte gjort något fel egentligen.
Detta gör att personer med autism kan bli svårplacerade för de rör sig i ordningen på ett oväntat sätt iom ens ojämna begåvning.