Anhörig: mamma med asperger har splittrat familjen
Postat: 2018-08-07 8:28:38
Hej,
Jag har nu vid 30+ förstått att min mamma 60 år har asperger.
Jag har alltid förstått att mamma varit annorlunda och inte alls
som mina kompisars mammor. Men eftersom jag växt upp med alla hennes
(för mig) konstiga regler, rutiner mm har jag inte tänkt på att det.
Hon utgår alltid från sig själv, allt handlar hela tiden om henne, saknar själv
insikt, hon märker inte när hon sårar andra och att hon alltid har behandlat mig
och min syster olika (hon har favoriserat henne).
Hon har aldrig kunnat diskutera nått av det här, för hon gör aldrig något
fel och alla andra är emot henne. Det har varit en väldigt jobbig uppväxt
o början på vuxenlivet. För ett tag sedan orkade jag inte längre o insåg
att hon kommer aldrig att ändra sig eller förstå mig. Så jag sa upp
kontakten med henne o min syster (som hon favoriserat). Hon tog det
väldigt hårt och anklagar mig för både det ena och det andra. Min
pappa är väldigt konflikträdd och hon har fått över honom på "sin sida"
med sin version av allt.
Sedan dess har jag förstått att hon har asperger. Det är skönt
att få en förklaring till allt och jag förstår nu mycket av hennes
beteende. Men jag är fortfarande så fruktansvärt ledsen och sårad.
Att "pausa" ifrån henne ett tag har varit bra för mig men jag vet
ju att mina föräldrar inte mår bra o det har jag ju dåligt samvete för.
Mina föräldrar bor väldigt avsides så att inte träffa mamma innebär
också att jag inte träffat min pappa.
Min mamma har i åratal styrt och ställt i familjen med sina regler o
rutiner och nu splittrat oss. Jag förstår henne men är fortfarande
fruktansvärt sårad över allt hon sagt o gjort.
Vad säger ni som själva har asperger?
Och finns det andra anhöriga som varit med om liknande?
Jag kommer förresten aldrig kunna tala om för henne att hon har
asperger. Hon skulle bli så arg och kränkt.
Jag ber om ursäkt om jag har använt fel ord eller skrivit något som uppfattas som kränkande.
Jag menar verkligen inget illa.
Jag har nu vid 30+ förstått att min mamma 60 år har asperger.
Jag har alltid förstått att mamma varit annorlunda och inte alls
som mina kompisars mammor. Men eftersom jag växt upp med alla hennes
(för mig) konstiga regler, rutiner mm har jag inte tänkt på att det.
Hon utgår alltid från sig själv, allt handlar hela tiden om henne, saknar själv
insikt, hon märker inte när hon sårar andra och att hon alltid har behandlat mig
och min syster olika (hon har favoriserat henne).
Hon har aldrig kunnat diskutera nått av det här, för hon gör aldrig något
fel och alla andra är emot henne. Det har varit en väldigt jobbig uppväxt
o början på vuxenlivet. För ett tag sedan orkade jag inte längre o insåg
att hon kommer aldrig att ändra sig eller förstå mig. Så jag sa upp
kontakten med henne o min syster (som hon favoriserat). Hon tog det
väldigt hårt och anklagar mig för både det ena och det andra. Min
pappa är väldigt konflikträdd och hon har fått över honom på "sin sida"
med sin version av allt.
Sedan dess har jag förstått att hon har asperger. Det är skönt
att få en förklaring till allt och jag förstår nu mycket av hennes
beteende. Men jag är fortfarande så fruktansvärt ledsen och sårad.
Att "pausa" ifrån henne ett tag har varit bra för mig men jag vet
ju att mina föräldrar inte mår bra o det har jag ju dåligt samvete för.
Mina föräldrar bor väldigt avsides så att inte träffa mamma innebär
också att jag inte träffat min pappa.
Min mamma har i åratal styrt och ställt i familjen med sina regler o
rutiner och nu splittrat oss. Jag förstår henne men är fortfarande
fruktansvärt sårad över allt hon sagt o gjort.
Vad säger ni som själva har asperger?
Och finns det andra anhöriga som varit med om liknande?
Jag kommer förresten aldrig kunna tala om för henne att hon har
asperger. Hon skulle bli så arg och kränkt.
Jag ber om ursäkt om jag har använt fel ord eller skrivit något som uppfattas som kränkande.
Jag menar verkligen inget illa.