AspergerForum

Hej,
Har en son som bott i Servicelägenhet i mer än 4 år, men nu får han inte bo kvar eftersom han inte behöver hjälp varje dag (fast egentligen behöver han, men vill inte ha folk hos sig varje dag). LSS säger att han behöver boendestöd, men han måste själv skaffa sig en lägenhet först. Vi bor i Ekerö kommun i Stockholmsområdet, här är den kortaste väntetiden på lägenhet 8 år!
Det krävs dessutom att man skall ha en inkomst på minst 3-4 årshyror, vilket gör det omöjligt för en med aktivitetsersättning att få en chans.
Hur har ni andra som har boendestöd löst det, har ni egna lägenheter eller är det någon som fått hjälp av kommunen till boende i 2:a hand?
Eller finns det andra boendeformer som används...?

Hej,
Jag har vanlig egen lägenhet, och kan dessvärre ingenting om hur man som aspergare i behov av boendestöd får lägenhet. Men jag postar här för att bumpa tråden så att den syns bland "Nya inlägg", så kanske någon med kunskap och/eller erfarenhet ser den och kan komma med idéer.

Kommunerna har inget emot att skicka ut folk som behöver hjälp på gatan nuförtiden tyvärr.
Kommunerna hjälper inte till med nånting om man blir bostadslös längre de hänvisar till härbärge.

Pinghis Khan skrev:Kommunerna har inget emot att skicka ut folk som behöver hjälp på gatan nuförtiden tyvärr.
Kommunerna hjälper inte till med nånting om man blir bostadslös längre de hänvisar till härbärge.

Njaa... de hjälpte min styvdotter, men hon har Borderline. Det var Stockholms kommun, det kanske skiljer sig en del. Annars vet jag inte heller, jag har alltid bott i vanlig lägenhet och sonen och numera även dottern också.

Aktivitetsersättningen är inga problem, han kan söka något som heter bostadstillägg som motsvarar nästan hela hyran (93%). Boendestöd har inget med lägenheten att göra, han söker boende som alla andra och det är inget hyresvärden frågar om, de frågar inte om diagnos etc heller.

Ställ sonen i bostadskö redan nu, även om det inte spelar någon roll just för tillfället är det bra för framtiden. Det finns flera kommuner som har kortare kötid än Ekerö men runt 5 år lär det ta, han får söka andrahandslägenheter eller hyra ett rum under tiden.

Har du fler barn så ställ dem i kö så fort de fyller 18, det är ett standard råd jag ger till alla oavsett vilka de är och hur deras liv ser ut.

Timotej skrev:Det krävs dessutom att man skall ha en inkomst på minst 3-4 årshyror, vilket gör det omöjligt för en med aktivitetsersättning att få en chans.

3-4 månadshyror antar jag att du menar?

Någon som vet hur vanligt det kravet är hos olika hyresbolag? Är det ett krav att räkna med?

Vi bor på ett sådant ställe att det inte varit problem att få förstahandskontrakt trots osäker inkomst eller låg inkomst.

Men då har jag i hela mitt vuxna liv bott ihop med min man (först pojkvän då) så då kanske det är annorlunda.

Jag gissar att det är omöjligt för sonen att bli kombo med nån? Det borde göra det enklare att få en nog stor inkomst.

(Kombo = som sambo fast bara kompis, vet ej hur ovanligt ordet är)

Så det är möjligt, om än extremt svårt att lyckas få eget boende trots att man går på aktivitetsersättning/sjukpenning?

Dandelo skrev:Så det är möjligt, om än extremt svårt att lyckas få eget boende trots att man går på aktivitetsersättning/sjukpenning?

Det beror väl på var man bor, vissa städer och samhällen kan man lätt hitta boende andra är det svårt även i med hög inkomst

rapchic skrev:

Dandelo skrev:Så det är möjligt, om än extremt svårt att lyckas få eget boende trots att man går på aktivitetsersättning/sjukpenning?

Det beror väl på var man bor, vissa städer och samhällen kan man lätt hitta boende andra är det svårt även i med hög inkomst

Jo, det förstås. Det lär vara svårt i storstäderna tänker jag.

Dandelo skrev:

rapchic skrev:

Dandelo skrev:Så det är möjligt, om än extremt svårt att lyckas få eget boende trots att man går på aktivitetsersättning/sjukpenning?

Det beror väl på var man bor, vissa städer och samhällen kan man lätt hitta boende andra är det svårt även i med hög inkomst

Jo, det förstås. Det lär vara svårt i storstäderna tänker jag.

Jag själv har lyckats få det i Stockholms kommun trotts rätt dåliga inkomster, kan gå lättare om du kan fixa en borgenär på ditt första boende och få in en fot sedan behöver du det inte i fortsättningen.

slackern skrev:

Dandelo skrev:

rapchic skrev:Det beror väl på var man bor, vissa städer och samhällen kan man lätt hitta boende andra är det svårt även i med hög inkomst

Jo, det förstås. Det lär vara svårt i storstäderna tänker jag.

Jag själv har lyckats få det i Stockholms kommun trotts rätt dåliga inkomster, kan gå lättare om du kan fixa en borgenär på ditt första boende och få in en fot sedan behöver du det inte i fortsättningen.

Kan vara bra att veta. Tackar.
Skulle helst vilja flytta bort från huvudstaden. Uppsala är ett stort önskemål.
Något lugnare. Trivs mer där.

Timotej skrev:Hur har ni andra som har boendestöd löst det, har ni egna lägenheter eller är det någon som fått hjälp av kommunen till boende i 2:a hand?

I mitt fall blev jag först tilldelad servicelägenhet i ett trapphus och det med förstahandskontrakt hos NBAB, och sen när jag gick över till boendestöd så var allt som skedde det bytte personal.

Hade dock inte varit problem annars heller, här finns det relativt gott om lägenheter till riktigt bra hyror (ger 4200 för 2RoK på 58kvm + parkering + garage), men iaf så var det smidigt här med förstahandskontrakt.

Gällande AS med behov av boendestöd tror jag man får gå den vanliga vägen på vår obskyra bostadsmarknad, dvs antingen köpa en egen lägenhet eller bostadskö. Gällande LSS måste kommunen fixa fram det, men boendestöd är helt annorlunda och går under SoL, så där gäller samma regler som för alla andra i behov av bostad. Ett tips om det är akut är att kolla på mindre kommuner och orter, där är det inga år i kö, men för ju med sig andra nackdelar som avstånd till släkt.