tahlia skrev:Liljan skrev:Lidande, förstörande och andra negativa ord du använder har inte så mycket med Asperger att göra och så är det för alla.
Du lever bevisligen i en helt annan värld. Alternativt är för aspig för att öht kunna se något annat perspektiv än ditt eget.
Liljan skrev:Visst kan man lida pågrund av sin Asperger, men då måste man söka hjälp. Det går att få bort lidandet oavsett om det beror på Aspergern eller något annat. Det finns massor man kan göra och mycket hjälp att få.
Jasså du... Säg mig, vilken hjälp löser problem som att bli helt utmattad av ett simpelt besök på affären? Vilken hjälp löser problemet med att umgänge kostar sådana mängder energi (eftersom man, till skillnad från NT, inte automatiskt läser folk utan måste göra det medvetet) att det blir för kostsamt? Vilken hjälp suddar ut den ökade risken för följdsjukdomar så som depressioner, ångest och OCD? Behöver du fler exempel eller har poängen gått fram?
Liljan skrev: Lidande är inte ett diagnoskriterie för varesig Asperger eller autism.
Nej. Betydande svårigheter tenderar att ingå dock vilket för många är detsamma som lidande i någon form.
Liljan skrev:Du antar en massa om du ifrågasätter varför jag överhuvudtaget har en diagnos, du vet inte alls vilka problem jag har eller vilka stödinsatser jag behöver.
Du låter väldigt bitter, du borde jobba på det!
Bitter? Nej. Trött på människor som försöker få betydande svårigheter att framstå som något positivt och dessutom väljer att trycka upp det i ansiktet på en orolig förälder och alla andra de kan tänkas träffa på? Ja.
Som sagt, känner du stolthet över ditt handikapp go ahead. Försök bara inte slå i alla att den inställningen på något sätt skulle representera andra aspies.
Brukar du ofta kasta folks diagnoser i ansiktet på dem? Tänk efter hur det skulle kännas om du pratade med någon och den personen avbröt dig och sa du kan inte förstå för att du har as eller så känner/tycker du pågrund av din diagnos. Det är att reducera personen och dennes intellekt. Du borde också ta till dig ditt eget råd och se andra perspektiv än ditt eget.
Jag känner inte dig och vet därför inte vilka råd som passar dig, så det här blir väldigt generellt. Idag behöver man aldrig gå in i en fysisk affär om man inte vill (bortsett från att hämta paket), allt går att köpa på nätet, mat också. Då jag vill vara social men inte har energi till det tycker jag det är bra att prata i telefon, det tar mindre energi och jag får samtidigt mitt sociala behov tillfredställt, för andra fungerar det att chatta eller SMSa. Vill jag ses tycker jag det tar minst energi att ses hemma hos någon på så vis slipper man ljud och folk. Är det så att du inte gillar att vara social tycker jag inte du ska tvinga dig själv, ingen vinner på att du gör saker du inte mår bra av.
Det är många som inte har as som är psykiskt sjuka också, det jag vill säga med det är att det är inte alls säkert att man är psykiskt frisk bara för att man är NT. Jag tror att med med Asperger oftare är psykiskt sjuka för att samhället inte är anpassat för oss och att andra eller vi själva tvingar oss att göra saker vi inte mår bra av. Det är flera utsatta grupper som är överrepresenterade vad gäller psykiska sjukdomar, det är därför jag tror såhär. Det är svårt, men man måste försöka anpassa sitt liv efter sina förutsättningar. Jag tycker du ska googla på hur andra med Asperger hanterar problemen du har, jag tror du kommer hitta mycket tips och råd. Har du inte redan gjort det så kontakta habiliteringen för att få hjälp som är mer skräddarsydda på nätet, mina råd är som sagt väldigt generella.
Svårigheter går att överkomma, det går inte att få bort en autism/Asperger diagnos, men det finns gott om saker man kan göra för att anpassa sin vardag efter vad man mår bra av, som jag har skrivit ovan. Jag tror att normen om vad som är ett bra liv är väldigt stark i samhället och att den normen påverkar väldigt många (inte alla) och att bryter man sig loss från den normen mår man bättre. (Återigen ett generellt råd, jag vet inte hur mycket den normen påverkar dig.)
Man säger inte handikapp längre utan funktionsnedsätning eller möjligtvis funktionsvariation. Jag försöker få dig och trådskaparen att få lite perspektiv. Med kunskap kommer man långt, Asperger är inte slutet på världen. Jag (och säkert en del andra också) tar illa vid oss då man utmålar AS som något väldigt negativt.