AspergerForum

Ja.

Nej, jag är glad och harmonisk

Sådana dagar finns. Inte ett kroniskt tillstånd hos mig.

Fæle dagen i dag da. Den begynte med at jeg ble stukket av en veps, og tippekupongen er jo obligatorisk negativ.

Nä.

Forresten har ikke dagen vært bare fæl. Ja, det er en hest borte i veien her som jeg hilser på når jeg går forbi, og den hilser på meg også. Men i dag lå den helt stille på jordet og enset meg ikke. Jeg trodde den kanskje var syk, og så gikk jeg inn grinden for å sjekke. Men så, når jeg var like innpå den, så reiste den seg og virket frisk nok. Og jeg fortet meg ut av grinden, for de kan være farlige. Men så kom den bort til grinden og hilset på som vanlig.

Ge mig något att vara bitter och hatisk mot så kan jag vara väldigt tjurskalligt så men oftast är jag nog inte det nej.

Oftast inte.

Det går ju att minska på negativa influenser en hel del om man är villig och slutar tänka på en massa saker man tycker ska hända för att istället leva livet som finns där efter förmåga.

DIProgan skrev:Det går ju att minska på negativa influenser en hel del om man är villig och slutar tänka på en massa saker man tycker ska hända för att istället leva livet som finns där efter förmåga.

Väl skrivet.

Tyvärr inte så lätt att leva efter alltid.

Er vondt å være hatsk og bitter jo, og det fører ikke til noe godt.

Nej.

Nej, ser ingen mening med att tjura. Känner tjuriga människor och de fattar inte hur jobbiga de är för andra. Klart man får ha dåliga dagar dock, man är ju inte en maskin.

Det händer och det kommer över mig ibland men försöker komma över det då det inte leder till nåt annat än att jag mår dåligt.

Jag är ofta ledsen/vemodig, men inte bitter eller hatisk. Tror inte att det ligger för mig. Jag skulle nog kunna hata en person som gjorde någon närstående illa, men i frågan "Er du bitter og hatsk?" tolkar jag hatet som riktat mot t ex samhället eller världen.

Sådant "allmänt" hat förstår jag mig inte på. Det är lite som när folk säger "varför skulle just jag drabbas?". Tja, varför inte? Det mesta beror på olika tillfälligheter (slumpen) + människors val.

Skulle inte tro det, men även jag har minna dåliga dagar ibland, som tur är går dom oftast över fort. Men bittra människor är så otroligt oattraktiva.

Med tanke på att mitt liv stundtals är ett bisarrt helvete på grund av en förbannelse som jag har över mig så Jajamän!

Nej, men ibland är jag lite "låg" och vemodig.

Generellt är jag det. Men vänder det inte mot att kränka andra. Det är den värsta typen av människor jag vet. Bättre att sluta cirkeln och hitta andra metoder än att mobba andra för att känna sig bättre.

Bara man tittar lite så ser man att tex träning och god kost kan ta en bra bit från träsket.

Kan man kontrollera sig någorlunda kan KBT var rätt väg att gå. Funkar inte det så finns ACT. Funkar det inte inom den offentliga sektorn kan man försöka att hitta lösningar via det privata, om ekonomin tillåter det.

När man mått dåligt under en lång tid så är det inte ett dugg konstigt att man blir bitter tillslut.

Det som jag känner gör mig bitter är när folk tappar empati och inte visar någon som helst omtanke till vilket öde som kan vänta en. Hur uppenbart det än må visa sig.

Visst man kan inte kräva att folk ska bry sig, men när folk utstrålar förakt för att man är annorlunda och fungerar inte riktigt som andra, då blir jag förbannad, i alla fall i det tysta. Blir lite konstigt på hur man skulle visa sitt missnöje på ett konstruktivt sätt, så att de skulle fatta varför man blir förbannad på dem.

Men vi är alla, mer eller mindre, slavar under ett och samma system, så blir dumt att klandra enskilda individer. De som på riktigt gör mig arg är inkompetenta makthavare, men de får såklart inte makt för inget, det är folket så ger dem det. Så för mig så riktar sig mitt hat främst mot olika grupper i samhället, eller snarare olika typer av personlighetstyper rättare sagt.

Nej, jag är en ganska lugn person. Men i 20-års åldern var jag väldigt våldsam o misshandlade folk.

Sällan

Blir ofta bitter när jag ser ungdomar som verkar njuta av livet. Känns som en tid som sjukdomen (eller vad ni vill kalla det) berövade mig. När jag blir statsminister ska jag införa obligatorisk militärskola för alla under 20 år.

debase skrev:Blir ofta bitter när jag ser ungdomar som verkar njuta av livet. Känns som en tid som sjukdomen (eller vad ni vill kalla det) berövade mig. När jag blir statsminister ska jag införa obligatorisk militärskola för alla under 20 år.

Det hade vi fram tills för lite drygt 25 år sedan för alla svenska män det kallades för lumpen.

slackern skrev:

debase skrev:Blir ofta bitter när jag ser ungdomar som verkar njuta av livet. Känns som en tid som sjukdomen (eller vad ni vill kalla det) berövade mig. När jag blir statsminister ska jag införa obligatorisk militärskola för alla under 20 år.

Det hade vi fram tills för lite drygt 25 år sedan för alla svenska män det kallades för lumpen.

Äsch, lumpen varade väl några månader. Här snackar vi militärutbildning a la Sparta.

debase skrev:

slackern skrev:

debase skrev:Blir ofta bitter när jag ser ungdomar som verkar njuta av livet. Känns som en tid som sjukdomen (eller vad ni vill kalla det) berövade mig. När jag blir statsminister ska jag införa obligatorisk militärskola för alla under 20 år.

Det hade vi fram tills för lite drygt 25 år sedan för alla svenska män det kallades för lumpen.

Äsch, lumpen varade väl några månader. Här snackar vi militärutbildning a la Sparta.

Den var väl som minst 7 1/2 månad.