Ett försök till utmanande kring vad autismspektrumet är
Postat: 2015-07-19 23:41:50
Detta är endast mina egna iakttagelser/tankar, och jag kan vara ute och snurra. Hela det här inlägget är hypotetiskt.
Man talar ju om autism som ett spektrum; från gravt autistisk till den högfunktionerande aspergaren. Däremot har jag känt mer mig mer autistisk än aspig många gånger. Jag har också noterat människor som jag tycker verkar mer autistiska än aspiga och vice versa. Det uttalandet blir dock lätt motsägelsefullt om det endast skulle handla om ett spektrum från mindre funktionsduglig till högre funktionsduglig.
Mina tankar går att autismspektrumstörning tar sig i olika uttryck och kommer i lite olika former, fortfarande med DSMs kriterier som utgångspunkt. Dvs att du kan få drag som oftast kännetecknas av de som har en grövre autism, men fortfarande vara högfunktionerande. Du får lite olika tårtbitar från skalan, och beroende på var majoriteten av dem skurits ut så definieras också din framtoning: autistisk eller aspig.
Sitter verkligen autism kontra asperger endast i intelligensen?
Det svåra här blir att ringa in vad som skulle skilja autism och AS åt och samtidigt erkänna att de ligger inom samma spektrum. Givet blir också att jag måste falla in i stereotyper medan verkligheten förblir mer nyanserad.
Autism (fortfarande högfunktionerande) skulle nog få en tonvikt på det motoriska: tendens att gå på tå, tendens att kröka sina leder (tänk Tyrannosaurus Rex-posen), att vagga med kroppen eller vifta med händerna (eller andra motoriska tics). En del är också i behov av ett konkret objekt, som t.ex. en trasa att vifta med, att stimulera sina leder eller ansiktets erogena zoner med (jag har jobbat mycket med autistiska barn, men det kan följa med även i vuxen ålder). Även svårare för hygien och ”fysiska” förändringar såsom hårklippning, nagelklippning, att bära nya kläder.
m.m.
Asperger har också problem med det motoriska, men den uttrycks mer i en klumpighet. Vidare har de ofta en monoton röst; en bristande känsla för nyanser i ton. De kan även ha en stelare/ansträngd ansiktsmimik. Ett djärvt påstående från min sida är också att AS har givits större svårigheter med det sociala spelet.
m.m.
Eftersom det är ett spektrum skulle nog alla autister fortfarande känna igen sig i mycket av det som jag benämnt Asperger. Det skulle flyta ihop. Och det allra flesta drag skulle de ha gemensamt, och det har jag inte ens bekymrat mig med att skriva ut här. Däremot: känner ni igen er i det som jag benämnt som ”Autism”?
Nu är detta jag skrivit ovan mycket bristfälligt och diffust. Har ni aldrig sett någon som ni tycker verkar mer autistisk utan att blanda in intelligens i ekvationen? Eller någon som verkligen alstrar asperger i sin framtoning? Kan det vara så att en person kan vara högfunktionerande (med normalbegåvning eller högre) och samtidigt ha övervägande drag åt det som ofta associeras med de lågfunktionerande och därmed uppfattas som mer autistisk än aspig?
Gah, önskar mer forskning och att mysteriet kring vad autism är skingras.
Man talar ju om autism som ett spektrum; från gravt autistisk till den högfunktionerande aspergaren. Däremot har jag känt mer mig mer autistisk än aspig många gånger. Jag har också noterat människor som jag tycker verkar mer autistiska än aspiga och vice versa. Det uttalandet blir dock lätt motsägelsefullt om det endast skulle handla om ett spektrum från mindre funktionsduglig till högre funktionsduglig.
Mina tankar går att autismspektrumstörning tar sig i olika uttryck och kommer i lite olika former, fortfarande med DSMs kriterier som utgångspunkt. Dvs att du kan få drag som oftast kännetecknas av de som har en grövre autism, men fortfarande vara högfunktionerande. Du får lite olika tårtbitar från skalan, och beroende på var majoriteten av dem skurits ut så definieras också din framtoning: autistisk eller aspig.
Sitter verkligen autism kontra asperger endast i intelligensen?
Det svåra här blir att ringa in vad som skulle skilja autism och AS åt och samtidigt erkänna att de ligger inom samma spektrum. Givet blir också att jag måste falla in i stereotyper medan verkligheten förblir mer nyanserad.
Autism (fortfarande högfunktionerande) skulle nog få en tonvikt på det motoriska: tendens att gå på tå, tendens att kröka sina leder (tänk Tyrannosaurus Rex-posen), att vagga med kroppen eller vifta med händerna (eller andra motoriska tics). En del är också i behov av ett konkret objekt, som t.ex. en trasa att vifta med, att stimulera sina leder eller ansiktets erogena zoner med (jag har jobbat mycket med autistiska barn, men det kan följa med även i vuxen ålder). Även svårare för hygien och ”fysiska” förändringar såsom hårklippning, nagelklippning, att bära nya kläder.
m.m.
Asperger har också problem med det motoriska, men den uttrycks mer i en klumpighet. Vidare har de ofta en monoton röst; en bristande känsla för nyanser i ton. De kan även ha en stelare/ansträngd ansiktsmimik. Ett djärvt påstående från min sida är också att AS har givits större svårigheter med det sociala spelet.
m.m.
Eftersom det är ett spektrum skulle nog alla autister fortfarande känna igen sig i mycket av det som jag benämnt Asperger. Det skulle flyta ihop. Och det allra flesta drag skulle de ha gemensamt, och det har jag inte ens bekymrat mig med att skriva ut här. Däremot: känner ni igen er i det som jag benämnt som ”Autism”?
Nu är detta jag skrivit ovan mycket bristfälligt och diffust. Har ni aldrig sett någon som ni tycker verkar mer autistisk utan att blanda in intelligens i ekvationen? Eller någon som verkligen alstrar asperger i sin framtoning? Kan det vara så att en person kan vara högfunktionerande (med normalbegåvning eller högre) och samtidigt ha övervägande drag åt det som ofta associeras med de lågfunktionerande och därmed uppfattas som mer autistisk än aspig?
Gah, önskar mer forskning och att mysteriet kring vad autism är skingras.